AnvÀndningen av sociala nÀtverk och andra typer av sociala medier har ökat kraftigt de senaste Ären. Detta har lett till att fler och fler anvÀndare vÀljer att ansluta sig till de sociala nÀtverken. PÄ sociala nÀtverk görs personlig information tillgÀnglig för nÀtverket samt de anvÀndare som deltar i nÀtverket. Studien kommer att ge en bild av hur medvetna FacebookanvÀndare Àr om att Facebook samt tredje part har rÀtt till att förfoga över de personliga uppgifter som delas pÄ nÀtverket i enlighet med Facebooks anvÀndnings villkor. Facebook anvÀndarnas motiv och drivkrafter till att anvÀnda Facebook Àr en viktig del för att ge en komplett bild av anvÀndnings situationen pÄ facebbok.

Denna studie ger ökad kunskap om hur en digital artefakt inom sociala medier skulle kunna uppmuntra till Àkthet, som en motpol till profilering för att skapa en balans mellan profilering och Àkthet. Studien barhandlar omrÄdet ?hur och varför anvÀndare presenterar sig och för sig pÄ ett visst vis i sociala medier?. Detta förstÄs och diskuteras med hjÀlp av de tvÄ Àndpunkterna Àkthet och profilering. Studien berör Àven designerns roll i detta sammanhang.Studien undersöker omrÄdet genom en litteraturstudie, samt en egen kvalitativ studie i form av semistrukturerade gruppintervjuer.

Detta Àr en kvalitativ uppsats om hur lÀrare ser pÄ sitt anvÀndande av sociala medier utifrÄn sin yrkesroll, samt hur de skiljer mellan rollerna som privatperson och yrkesverksam. Jag har Àven sett pÄ hur relationen mellan lÀrare och elever ser ut pÄ sociala medier, i synnerhet Facebook. Jag har gjort semistrukturerade intervjuer med 5 lÀrare pÄ en skola, utifrÄn dessa samt Goffmans dramaturgiska teori ger jag svar pÄ mitt syfte och problemstÀllning. Det har framgÄtt att informanterna fÄr svÄrare att vara privata i och med anvÀndandet av sociala medier som Facebook samt att de Àr restriktiva i sitt anvÀndande pÄ grund av pressen pÄ att alltid vara bra förebilder. Informanterna har skapat egna tillvÀgagÄngssÀtt för att kunna separera pÄ privatlivet och yrkesrollen..

Studien redogör för vad tre företag anser att det finns för möjligheter med att anvÀnda sig av tekniker inom sociala medier. BÄde för att kunna sprida kunskap och information internt i företaget samt med kunder och partners externt. Tidskrifter och vetenskapliga artiklar inom IT-relaterade omrÄden skriver frenetisktom hur sociala medier kan stödja verksamheter och möjliggöra enklare samarbete för företag. Via vÄr litteraturstudie har vi funnit att dagens KMS inte stödjer dagens behov gÀllande kunskaps- och informationsspridning. Studiens syfte Àr att undersöka vilka tekniker som företagen anvÀnder sig av idag för att sprida kunskap och information internt och externt samt vilken kunskap och ambition som företag har gÀllande tekniker inom sociala medier och vilka möjligheter de ser.

Ur ett historiskt perspektiv har forskning om kvinnligt ledarskap fokuserat pÄ att identifiera olika karaktÀrsdrag och beteende som tillskrivs en ledare. Det har Àven forskats om olika ledarstilar och vad som Àr ett bra respektive mindre bra ledarskap. DÄ vi idag strÀvar efter högre jÀmstÀlldhet i vÄrt samhÀlle Àr det ingen hemlighet att kvinnliga ledare Àr ett kontroversiellt Àmne. Vi har undersökt hur detta faktum upplevs i sociala verksamheter utifrÄn ett genus och makt perspektiv.VÄrt resultat visar att dagens förestÀllningar om hur kvinnor med ledande positioner inom sociala verksamheter arbetar stÀmmer vÀl överens med tidigare forskning. Vi har fÄtt fram intressanta och betydelsefulla faktorer som pekar pÄ att kvinnor generellt ser sin maktposition inom det sociala arbetet som mycket positivt och motiverande.

Syftet Àr att skapa en förstÄelse för hur förskollÀrare ser pÄ det sociala mötets förutsÀttningar och  betydelse  i  förskolan.  En  kvalitativ  studie  har  gjorts  med  intervjuer  som  metod. Intervjuerna gjordes med förskollÀrare verksamma i förskolan med Äldern 1-6 Är. Resultatet i  studie  visar  pÄ  förskollÀrares  liknande  uppfattningar  om  mötets  potentialer  och  den pÄverkan barngruppens storlek har pÄ detta möte. Enligt förskollÀrarna pÄverkas mötet av antalet barn inskrivna pÄ förskolan men det Àr ÀndÄ förskollÀrarnas förhÄllningssÀtts som Àr viktigast. De diskuterar samhÀllets  ingÄng i en multimodal era och att resultatet av detta visar pÄ betydelsen i det dagliga mötet för barns  sociala  utveckling.

Sociala medier fÄr en allt viktigare roll i samhÀllet. Detta gÀller Àven för organisationer och dÀr implementerandet av dessa medier innebÀr att kommunikationen med organisationens medlemmar övergÄr frÄn att vara en monolog till att istÀllet anta formen av en dialog. En av dessa organisationer som nyligen börjat anvÀnda sociala medier Àr Svenska kyrkan. Detta Àr en organisation som till stor del prÀglas av traditionellt tÀnkande, men som samtidigt har som mÄl att sprida sitt budskap. Enligt denna studies antagande styrs dock förhÄllningssÀttet till de sociala medierna av bÄde hur man ser pÄ lÀrande, men Àven hur man uppfattar teknikens pÄverkan pÄ omvÀrldens utveckling.

Ma?let med denna underso?kning har varit att finna metoder fo?r rening av struvitpa?va?xt i ro?r pa? Sko?vde biogasanla?ggning samt metoder fo?r att undvika uppkomst av struvit. Detta fo?r att man pa? anla?ggningen ska kunna o?ka verkningsgraden och fungera mer resursoptimerat fo?r att pa? sa? sa?tt komma na?rmare en ha?llbar samha?llsutveckling. Struvit (magnesiumammoniumfosfat hexahydrat) a?r ett vitt ha?rt mineral som vanligtvis fo?rekommer i ro?r, va?rmeva?xlare, pumpar och centrifuger pa? vattenreningsanla?ggningar och efter ro?tningsprocess pa? biogasanla?ggningar.

Detta examensarbete skrivs i syftet att beskriva hur verksamma matematiklÀrare och specialpedagoger i grundskolans senare Är ser pÄ arbetet med elever i sociala och emotionella svÄrigheter. Examensarbetet kommer med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frÄgor att söka svar pÄ mina forskningsfrÄgor: Hur definierar matematiklÀraren och specialpedagogen elever i sociala och emotionella svÄrigheter och vad tycker de Àr viktigt att tÀnka pÄ i arbetet med dessa elever? PÄ vilket sÀtt ger sig elevernas svÄrigheter i uttryck i matematiken och hur arbetar lÀrarna för att hjÀlpa dessa elever vidare? Intervjupersonerna Àr matematiklÀrare och en specialpedagog verksamma i grundskolans senare Är. Intervjuerna visade pÄ att det lÀrarna tyckte var viktigast i arbetet med elever i sociala och emotionella svÄrigheter var att se dem, lyssna pÄ dem och att ge dem tid. Dessa elever kÀnner sig oftast misslyckade och att fÄ dem att lyckas i matematiken var nÄgot som lÀrarna dÀrför kunde leva pÄ en hel vecka.

Revision sker av samtliga 330 000 aktiebolag i Sverige. Även om dessa skiljer sig mycket Ă„t revideras samtliga företag, allt frĂ„n det lokala mĂ„leriet till multinationella Ericsson, efter samma lagar och standarder. Debatten senaste tiden har handlat om det finns ett behov för ett separat regelverk för smĂ„ och medelstora företag. Denna uppsats syftar till att undersöka vilka skillnader, hĂ€nförliga till företagets storlek, som pĂ„verkar genomförandet av revisionen. Slutsatserna Ă€r att det föreligger vissa skillnader mellan revisionen av stora och smĂ„ företag.

Bakgrund Oha?lsa bland arbetslo?sa a?r ett stort samha?llsproblem. Med la?gkonjuktur och o?kning av arbetslo?shet kra?vs a?ven samha?llsinsatser form av rehabilitering och arbetsmarknadsinsatser fo?r att fa? ma?nniskor tillbaka till sysselsa?ttning och da?rmed ekonomisk sja?lvsta?ndighet. Syfte Syftet med studien a?r att belysa de fo?ra?ndringar som sker hos individer ga?llande motivation och tilltro till sin egen fo?rma?ga efter genomga?nget projekt hos Samordningsfo?rbudet O?stergo?tland.

Syftet med studien har varit att ta reda pÄ hur 20 Svenska klÀdföretag arbetar med CSR. Fokus har varit att redogöra för viktiga faktorer och förutsÀttningar som krÀvs av företagen för ett framgÄngsrikt CSR-arbete samt att identifiera dessa faktorer och förutsÀttningar i klÀdföretagens CSR-arbeten för att bedöma dess prestation, det vill sÀga vilken ambition och vilka stÀllningstaganden de arbetar efter. Avslutningsvis har diskuterats kring vad klÀdföretagens ambitioner och stÀllningstaganden gÀllande deras CSR-arbete innebÀr sett utifrÄn ett intressentperspektiv.Företagens sociala ansvar utgörs av ett företags miljömÀssiga, sociala, etiska, filantropiska, ekonomiska och juridiska ansvar. Företagen ska stÄ till svars för sin samhÀllspÄverkan och deras sociala ansvar ska strÀcka sig utöver ekonomiska och juridiska krav. För att företagen ska lyckas med och nÄ ett framgÄngsrikt arbete med frÄgor kring CSR krÀvs att de identifierar ansvarsomrÄden för att vidare kunna definiera vilket ansvar de ska ta och hur det ska hanteras, företagens sociala ansvar definieras i samverkan mellan företagen och dess intressenter.

Studiens syfte var att undersöka om, och i sÄ fall hur, barns konsumtionsmöjligheter pÄverkar den sociala delaktigheten bland barn i förskola/skola/fritids. Vi ville fÄnga skolpersonalens upplevelser av fenomenet för att förstÄ hur detta skulle kunna hanteras. För att svara pÄ syftet har en kvalitativ studie gjorts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer med personal som arbetar inom verksamheterna. Resultatet visar att barnens konsumtionsmöjligheter till viss del pÄverkar den sociala delaktigheten. pÄ bÄde gott och ont.

Befattningshavare av bÄde stora och smÄ organisationer har kommit till en punkt dÀr det Àr viktigt att förstÄ vikten av sociala medier och stÀlla frÄgan, hur? och inte om? de ska möta sina kunder pÄ denna nya arena. Sociala medier Àr fortfarande nÄgot vÀldigt nytt för mÄnga, och har förhÄllandevis fÄ regler och rutiner för hur organisationer ska hantera det pÄ bÀsta sÀtt.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur de undersökta kommunerna arbetar med och vÀljer att hantera sociala medier som ett kommunikationsverktyg för att stÀrka relationen till sina medborgare.FrÄgestÀllningen som har anvÀnts för att besvara syftet Àr:Hur ser de undersökta kommunerna pÄ sociala medier?Vad Àr syftet med anvÀndningen av sociala medier inom dessa kommuner?Hur vÀljer dessa kommuner att hantera anvÀndningen av sociala medier inom organisationen?Jag har valt att genomföra en kvalitativ undersökning som bestÄr av intervjuer och en dokumentundersökning av kommunernas riktlinjer och policys. Intervjuerna har genomförts med vad anser vara högkvalitativa kÀllor, det vill sÀga chefsinformatören pÄ Ljungby kommun och kommunikationschefen pÄ VÀxjö kommun.

Internet Àr en del av vardagslivet och har fÄtt ett stort inflytande pÄ hur mÀnniskor idag lever sina liv. E-handeln Àr en del av helheten som bidragit till förÀndringar i konsumenternas beteende; hur de handlar och söker information. Företagen utformar sin strategi utefter detta för att kunna hantera olika moment i köpprocessen. Resultatet av ovan nÀmnda förÀndringar Àr tillkomsten av nya tjÀnster samt förÀndringar i anvÀndningen av sociala medier och andra marknadsföringskanaler, bÄde frÄn kunders- och företags perspektiv.Sociala medier anvÀnds idag i stor utstrÀckning och företag försöker marknadsföra sig genom dessa kanaler för att nÄ sina befintliga och potentiella kunder. Den typen av marknadsföring uppskattas inte alltid av alla kunder och stÀller dÄ krav pÄ företagen att de anvÀnder sig av de sociala medierna pÄ ett gynnande vis för alla parter.