Sociala trender Àr föremÄl för stÀndigt debatt i sÄvÀl media som mÀnniskor emellan. Men hur förhÄller vi oss till trender? Hur behandlar vi, som vardagsmÀnniskor, den informationsström vi konfronteras med? Det övergripande syftet med denna studie Àr att illustrera hur tre unga nyblivna mammor söker, hanterar och vÀrderar informationsflödet om amning. Studiens analys görs med utgÄngspunkt frÄn det sociologiska begreppet social reflexivitet för att ur detta perspektiv illustrera hur vÀrderingar skapas i interaktion och reflektion. Resultatet visar att internet Àr den primÀra kÀllan till information för de unga mammorna.

Likheter och skillnader mellan det svenska och det nyzeelÀndska skolsystemet pÄ förskole - och grundskolenivÄ. De tvÄ skolsystemen jÀmförs med hjÀlp av information hÀmtad i intervjuer, enkÀter, skoldokument, artiklar, etc..

FörÀndring sker! Med en snabbt vÀxande informationsspridning och teknikutveckling kommer vi möjligtvis behöva Àndra vÄr syn pÄ marknadsföring. Eller?Med detta arbete Àr syftet att undersöka hur marknadsföring gÄr till idag och vilka marknadsföringskanaler som anvÀnds. I arbetet lÀggs fokus pÄ att tydliggöra en djupare uppfattning om marknadsförings-Àmnet hos fyra informanter. Undersökningen genomförs med en teoribakgrund om viktiga delar inom marknadsföring, sÄ som sociala medier och varumÀrkets roll i sammanhanget.

I studien framkommer det att kvantifierad information inte nödvÀndigtvis Àr den bÀsta metoden för att öka den sociala redovisningens anvÀndarvÀnlighet. Viktigt Àr att inte fastna i tidigare existerande metoder utan att se till alla valmöjligheter vid utvecklandet av den sociala redovisningen. Vidare visar vÄr undersökning att en standard bör utvecklas för att fastslÄ vad redovisningen skall innehÄlla. För att öka den sociala redovisningens anvÀndarvÀnlighet bör det ske en vidareutveckling av intressentdialoger, pÄ sÄ sÀtt att de utvecklas till mer djupgÄende samarbeten mellan parter inom omrÄdet. Ytterligare förbÀttringar kan Ästadkommas genom att göra redovisningen kortare och mer konkret.

SYFTE: Uppsatsen syftar att beskriva och analysera hur SAS hanterade sociala medier före, under och efter askmolnet i april 2010, i jÀmförelse med rekommendationer frÄn tidigare forskning om krishantering, för att behandla och bibehÄlla sitt anseende.METOD: Med utgÄngspunkt i teorier rörande anseende, krishantering och kommunikation i sociala medier har ett teoretiskt ramverk formats, vilket ligger till grund för den fallstudie som har genomförts med en kvalitativ metod. Till fallstudien har data samlats in genom intervjuer med tre personer pÄ SAS, vilka var aktiva med hanteringen av Facebook i samband med askmolnet i april 2010. Insamling av sekundÀr data i form av dokumentationer frÄn SAS och Transportstyrelsen har Àven genomförts.SLUTSATS: FrÄn uppsatsens analys framgÄr det att företaget mÄste ha etablerat sig i sociala medier före krisen för att göra hanteringen av kanalen möjlig. Genom att företagets krisgrupp hade vissa tekniska kunskaper i det valda sociala mediet kunde det hanteras, samt att tvÄvÀgskommunikationen som erbjuds hjÀlpte företaget att förbÀttra krishanteringen i vald kanal. Krisgruppen svarade snabbt pÄ alla inlÀgg i kanalen och det möjliggjordes med hjÀlp av att olika positioner hade implementerats i gruppen.

Syftet med undersökningen var att studera pedagogers upplevelser av barns motorik i förskolemiljö. För att fördjupa samt tydligare beskriva syftet valdes nÄgra frÄgestÀllningar ut: Hur upplever pedagogerna motorikens betydelse i det sociala samspelet? Hur upplever pedagogerna motorikens betydelse i lÀrandet? Vad kan pedagogerna göra för att hjÀlpa barn med den motoriskautvecklingen? För att undersöka studiens syfte anvÀndes kvalitativa intervjuer, som genomfördes med fem stycken verksamma pedagoger i tvÄ förskolor. Resultatet visade att pedagogerna har olika erfarenheter och upplevelser av begreppet motorik, men att pedagogerna gemensamt lyfter vikten av motorikens betydelse för barns utveckling. Studiens slutsats Àr att pedagogerna samt tidigare forskning och litteratur lyfter motorikens betydelse för barns fortsatta utveckling.

Företag har sedan lÀnge varit intresserade av mobil marknadsföring och dÄ speciellt medplatsbaserade tjÀnster (Location Based Services ? LBS) som fokus. Ett stort hinder för denna nyamarknadföringskanal har dÄ varit att hantera kundens acceptans till reklam i mobilen. VÄrt syfteÀr att identifiera faktorer som visat sig vara kritiska och idag hanterbara för att uppnÄ en lyckadmobil marknadsföring. Den utförda empiriska studien pekar pÄ att en stor del av befolkningenÀger tillrÀckligt avancerade mobiler för att hantera en mer anpassad mobil marknadsföring.

Syftet med denna litteraturstudie var att studera hur den fysiska och sociala skolmiljön pÄverkar barn med funktionshinders delaktighet i skolaktiviteter. Syftet var Àven att analysera detta utifrÄn sambandet mellan begreppen person, miljö och aktivitet, utifrÄn the Model of Human Occupational [MOHO] (Kielhofner, 2002). I studien inkluderades sju artiklar som analyserades utifrÄn metoden kvalitativ innehÄlls analys beskriven av Patton (2002). Analysen resulterade i tre kategorier: Fysiska skolmiljöns pÄverkan till delaktighet i skolaktivitet, sociala skolmiljöns pÄverkan till delaktighet i skolaktivitet samt hur hinder i den fysiska och sociala skolmiljön pÄverkar skolaktivitet. Resultatet visade att hinder i den fysiska och sociala skolmiljön pÄverkar barn med funktionshinders delaktighet till skolaktiviteter.

Uppsatsen kartlÀgger forskning kring psykosociala konsekvenser av plötslig idiopatisk hörselnedsÀttning och en studie beskrivs nÀrmare. Definitionen av plötslig idiopatisk hörselnedsÀttning Àr vanligen en sensorineural hörselnedsÀttning som uppkommit inom 3 dagar pÄ 3 frekvenser i följd och Àr mer Àn 30 dB HL. Vid en hörselskada mÄste uppmÀrksamhet riktas mot de psykosociala konsekvenserna som kan uppkomma i arbetslivet och Àktenskapet samt leda till isolering. Det finns skillnader i den psykologiska anpassningen till en hörselskada beroende pÄ vilken sorts skada det Àr, samt individuella skillnader i upplevelsen av de konsekvenser en hörselskada ger. Syftet med uppsatsen var att genom en systematisk litteraturstudie kartlÀgga den forskning som finns kring de psykosociala konsekvenser som plötslig hörselnedsÀttning kan medföra.

?Vad genererar nÀrvaron i sociala medier för svenska kollektivtrafikbolags vardagsverksamhet och hur kan de anvÀndas vid en kris??Syftet med uppsatsen Àr att belysa problematiken med att kollektivtrafikbolag i Sverige idag inte tar tillvara pÄ möjligheterna med sociala medier. Vi ser ett behov att belysa fördelarna och nackdelarna i samband med anvÀndningen av Facebook och Twitter för kollektivtrafikbolag. Studien syftar till att visa att sociala medier Àr en bra kommunikationskanal som Àven blir anvÀndbar vid en krissituation. Uppsatsen syftar till att förmedla de fördelar som interaktion via sociala medier innebÀr i vardagsverksamheten och vid en kris.Uppsatsprocessen genomfördes kvalitativt och en induktiv ansats tillÀmpades.

Bakgrund: Under de senaste Ären har debatten om ungdomars psykiska besvÀr hamnat i rampljuset. Undersökningar som gjorts pÄ omrÄdet visar bland annat att orsakerna, till att ungdomar upplever kÀnslor som Ängest, oro och stress, kan vara ökad individualisering och ökad valfrihet. Dagens samhÀlle erbjuder en rad olika valmöjligheter och livsstilar och det kan för vissa ungdomar vara en utmaning att orientera sig bland dessa. Syfte: Med redogörelser och resonemang, som beskrivs i uppsatsen, kan man anta att de förÀndringar som skett, i takt med det moderna samhÀllets framvÀxt, har pÄverkat ungdomarnas situation i samhÀllet. Uppsatsen syfte Àr att lyfta fram en grupp ungdomar som upplever ett sviktande vÀlbefinnande och presentera deras berÀttelser för att pÄ sÄ vis synliggöra deras instÀllning till hur dagens samhÀlle pÄverkar deras vÀlbefinnande. Jag vill Àven skapa en förstÄelse för hur de rör sig inom och förhÄller sig till olika samhÀllsarenor och sociala arenor.Metod: Studien Àr baserad pÄ narrativ metod.

I uppsatsen behandlas ungdomssprĂ„k ur ett dialektperspektiv, med utgĂ„ngspunkt i intervjuer med gymnasieungdomar frĂ„n Öckerö kommun. Undersökningen baseras pĂ„ en kvalitativ studie dĂ€r Ă„tta ungdomar som vuxit upp och bor i kommunen intervjuats i form av samtal som spelats in.Uppsatsens huvudsyfte Ă€r att undersöka om och hur ungdomars sprĂ„k pĂ„verkas av olika sociala faktorer och varför dessa förĂ€ndringar i sĂ„ fall Ă€ger rum. Jag har valt att utgĂ„ frĂ„n tvĂ„ olika typer av analyser, dels en detaljerad innehĂ„llslig, dels en sprĂ„klig. Anledningen till att den innehĂ„llsliga analysen Ă€r mer djupgĂ„ende Ă€n den sprĂ„kliga, beror pĂ„ att det Ă€r den sociala aspekten som utgör undersökningens huvudfokus.Studien visar att det finns nĂ„gra sĂ€rskilda sociala faktorer som pĂ„verkar ungdomars sprĂ„kförĂ€ndring mer Ă€n andra. Dessa faktorer Ă€r frĂ€mst hur ungdomarnas framtid ser ut, eftersom de anpassar sprĂ„ket efter deras planer inför framtiden.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ en uppfattning om det finns nÄgra skillnader i fonologisk förmÄga mellan pojkar och flickor. I detta arbete, har kvantitativ metod anvÀnts. Undersökningen bestÄr av 2 lÀstester vilka mÀter fonologisk förmÄga och de har genomförts pÄ elever i Ärskurs 4. Undersökningen visar att det inte finns nÄgra signifikativa skillnader mellan pojkar och flickor vad det gÀller den fonologiska förmÄgan. Detta kan tyda pÄ att det inte finns nÄgra större skillnader mellan pojkar och flickor nÀr det gÀller förekomsten av dyslexi..

I denna studie anvÀnder vi oss av ett teoretiskt ramverk baserad pÄ den socialkonstruktivistiska teorin The Human Environment Modell (HEM). Detta gör vi med syfte att se vad för information vi kan fÄ fram frÄn en aktörsgrupp om: Hur den sociala interaktionen som skett mellan denna aktörsgrupp och ett IT-stöd har förÀndrat aktörsgruppens roll och dess sociala kontext. Vi anvÀnder detta ramverk för att utifrÄn bibliotekariers perspektiv beskriva, hur interaktionen mellan det centrala bibliotekssystemet LIBRIS och bibliotekarier har förÀndrat bibliotekarierollen pÄ universitets- och högskolebibliotek. För att besvara detta syfte valde vi att utföra bÄde en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. Den kvalitativa undersökningen bestÄr av tre intervjuer med bibliotekarier pÄ Lunds Universitet och Malmö Högskola.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om elevers tankar och tolkningar utifrÄn lÀsningen av novellen ?Det osynliga barnet? av Tove Jansson. Denna aktionsforskning Àr genomförd som en del av vÄr egen undervisning pÄ tvÄ skolor. Vi anvÀnder existentialismen och utvecklingspsykologins teorier för att nÀrma oss högstadieelevernas egna livsfrÄgor och tolka deras resonemang. Arbetet baseras pÄ elevsamtal i form av fokusgrupper samt elevuppsatser, som ett sÀtt att fÄ syn pÄ elevers inre tankar.