Allt fler personer anvÀnder sig av sociala medier, nÄgot som ocksÄ fler och fler företag tycks uppmÀrksamma.Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ varför butiker inom tvÄ svenska organisationer anvÀnder sociala medier som marknadsföringskanal, och varför vissa specifika kanaler föredras framför andra. En drivkraft i vÄrt arbete har alltsÄ varit att förstÄ de uttalade motiv och val som ligger bakom anvÀndningen av sociala medier som extern kommunikationskanal. Företagen som ingÄr i undersökningen Àr Sveriges tvÄ största matkedjor, ICA och Coop.Studien bygger pÄ kvalitativa forskningsintervjuer med insatta personer inom de tvÄ företagen,och följande fyra frÄgestÀllningar har utgjort vÄrt primÀra fokus:Vilka motiv och mÄl uppges styra företagens anvÀndande av sociala medier som marknadsföringskanal?Vilka fördelar anses marknadsföring via sociala medier ge företagen?Vilken betydelse upplevs sociala medier ha för skapandet av lÄngvariga relationer med företagens kunder?Vad framhÄlls som avgörande för valet av kanal?Teoretiska ramverk som har anvÀnts i undersökningen har varit relationsmarknadsföring, webb 2.0 och teorier om social nÀrvaro och varumÀrkesbyggande.Resultatet frÄn studien visar att anvÀndningen av sociala medier som marknadsföringskanal utgÄr frÄn en vilja hos företagen att verka och existera pÄ samma plattform som deras kunder. Marknadsföringen via de sociala medierna anges som ett snabbt och smidigt sÀtt att nÄ en stor del av mÄlgruppen pÄ ett kostnadseffektivt sÀtt.

Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse för hur anvÀndare av sociala medier förhÄller sig till, och varför de vÀljer att följa företagssidor i sociala medier, vad de förvÀntar sig av dem samt hur de upplever företagens stÀndiga nÀrvaro. Vi har undersökt detta utifrÄn en kvalitativ ansats och har anvÀnt fokusgrupper för att samla in studiens empiriska material. Fokusgruppsintervjuerna Àr semistrukturerade dÄ detta anses vara lÀmpligt för att fÄnga in sÄ mycket som möjligt av Àmnet samtidigt som deltagarna fÄr möjlighet att diskutera fritt. Det teoretiska ramverk som anvÀnds i denna studie omfattar konsumentattityder, konsumentbeteende, skapande av image genom varumÀrken och word of mouth i sociala medier.VÄra resultat visar att de största anledningarna till att deltagarna följer företag i sociala medier Àr för att fÄ tillgÄng till information och inspiration samt ta del av underhÄllning. Majoriteten av deltagarna följer Àven företag för att fÄ nÄgonting tillbaka i form av tjÀnster, rabatter eller erbjudanden.

Inom EU förekommer varierande anslutningsvillkor till de nationella socialförsÀkringssystemen. RÀtten till vissa förmÄner Àr kopplade till arbete och inbetalningar av sociala avgifter, medan bosÀttning Àven kan fungera som tillhörighetsgrund. I Sverige Àr socialförsÀkringen uppdelad i tvÄ grenar, nÀmligen förmÄner som grundar sig pÄ bosÀttning samt förmÄner som Àr arbetsbaserade och grundar sig pÄ arbete i Sverige. BosÀttning utgör sÄledes ett reellt försÀkringsvillkor för att omfattas av den bosÀttningsbaserade försÀkringen. En neutral utgÄngspunkt för bosÀttningsbedömningen i svensk rÀtt Àr huruvida personen Àr att betrakta som bosatt enligt folkbokföringslagen (1991:481) och dÀrmed Àr folkbokförd i Sverige.

De senaste Ären har den internationella turismen ökat explosionsartat och den förvÀntas fortsÀtta öka pÄ samma vis. Detta medför bÄde positiv och negativ pÄverkan pÄ destinationen och för lokalbefolkningen. För att turismen skall vara lÄngsiktigt hÄllbar Àr det viktigt att inbegripa turisternas perspektiv pÄ destinationspÄverkan. Tidigare forskning har frÀmst varit fokuserad pÄ lokalbefolkningens syn pÄ turismen, och dÀrför behövs vidare forskning frÄn turisternas synvinkel.Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka hur svenska turister uppfattar destinationspÄverkan inom de tre hÄllbarhetssfÀrerna ekonomi, sociokultur och ekologi. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka eventuella skillnader i upplevelser mellan de tvÄ turistgrupperna massturister och alternativturister.Undersökningen har gjorts med hjÀlp av en enkÀtundersökning administrerad pÄ Internet.

Utbildning Àr nÄgot som de flesta mÀnniskor behöver och Àr intresserade av att skaffa sig. SamhÀllet utvecklas genom att individer utbildar sig och att resurser och begÄvningar pÄ sÄ sÀtt tas till vara. Dessutom Àr utbildning en av de fÄ metoder som individer kan anvÀnda för att flytta sig uppÄt i social stÀllning. Det finns mÄnga teorier och mycket forskning som visar hur social klass pÄverkar individens beslut angÄende utbildningsval. Dessa studier visar Àven att individers etnicitet kan resultera i ett negativt utfall pÄ arbetsmarknaden.Det verkar dock finnas begrÀnsat med studier som undersöker utbildningsval vad gÀller inrikes respektive utrikes födda pÄ högre nivÄ (eftergymnasial utbildning).

Förskolans utegÄrd har en stor betydelse för barns motoriska och sociala utveckling. Det Àr dÀrför intressant att se vilka aktiviteter barnen vÀljer pÄ utegÄrden.  Denna studie Àr gjord pÄ tvÄ olika förskolor dÀr barnens val av aktiviteter ligger i centrum. I denna undersökning har Àven skillnader mellan pojkar och flickors val av aktiviteter iakttagits. Studien grundar sig pÄ observationer som Àr gjorda pÄ de bÄda förskolorna. Studien visar att gÄrdens storlek och utformning har betydelse nÀr det gÀller vissa val av aktivteter. Barnen vÀljer helst att leka med statiska och arrangerade aktiviteter Àn exempelvis rörelse och springlekar.

Syftet med studien Àr att utgÄ ifrÄn barns perspektiv och belysa hur de upplever den sociala tryggheten pÄ fritidshemmet. I detta arbete belyses barns sociala trygghet pÄ fritidshemmet i förhÄllande till olika relationer, samt till barns sjÀlvförtroende, sjÀlvkÀnsla och social kompetens. LitteraturgenomgÄngen kommer presentera olika aspekter som Àr viktiga för att nÄ den sociala tryggheten.Barns perspektiv kommer studien utgÄ ifrÄn och studiens deltagare Àr flickor och pojkar i Ärskurs ett frÄn tvÄ olika fritidshem. Genom samtalspromenader som sedan följs av observationer synliggörs det hur den sociala tryggheten ser ut. Resultatet visar att barnen kÀnner sig trygga i relationer med kamrater och fritidslÀrare pÄ fritidshemmet och utifrÄn detta kan sjÀlvkÀnslan och sjÀlvförtroendet frÀmjas.

Den ökade vÀlfÀrden har lett till en ökad konsumtion och fler valmöjligheter för den enskilde individen. Konsumenten mÄste idag göra allt flera övervÀganden med avseende pÄ olika aspekter dÄ en produkt ska köpas. I ljuset av den allt mer globaliserade marknaden med större utbud av utlÀndska produkter har ett sÀrskilt attribut kommit att fÄ större uppmÀrksamhet, nÀmligen ursprungsland. Ursprungsland har studerats av forskare sedan 1960-talet men fortfarande finns kunskapsluckor att fylla. Syftet med denna studie Àr att öka kunskapen för vad som ligger till grund för konsumentens attityd till ursprungsland.

Webb 2.0 och sociala medier har bidragit till nya sÀtt att integrera pÄ webben. Transformeringen frÄn webb 1.0 till webb 2.0 har lett till att Àven sociala medier och Twitter och sociala medier kommit att bli ett arbetsredskap för journalister. Det Àr lÀtt att förbise att journalisterna inte enbart Àr sÀndare av information utan Àven mottagare. Uppsatsen undersöker hur journalister anvÀnder sig av Twitter och sociala medier som verktyg för informationshÀmtning och vad det ger för effekt pÄ journalistikens innehÄll. Genom att knyta an till tidigare forskning av Michael Gullikssons rapport Elektroniska kÀllor i dagspressjournalistik: tekniktillgÄng, teknikanvÀndning och attityder vid tre redaktioner 1993 och 1996, jÀmförs anvÀndningen av Twitter och Facebook pÄ en landsortstidning, Söderhamns-Kuriren, med en rikstÀckande nyhetstidning, Dagens Nyheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts skriftligt med tre journalister vardera pÄ respektive nyhetsredaktion. Uppsatsens resultat visar att journalisterna anvÀnder sociala medier som arbetsverktyg i allt större utstrÀckning.

MÀns och kvinnors kognition skiljer sig i flera avseenden, bland annat vad gÀller interaktion med omvÀrlden, uppfattning och tolkning av information, problemlösning och sÄ vidare. Dessa skillnader kan Àven observeras vid mÀnniska-datorinteraktion. Tidigare studier har bland annat visat att skÀrmen lÀses av olika beroende pÄ kön.Denna undersökning genomfördes med hjÀlp av deltagande observation, intervju och enkÀtundersökning. Den syftade till att utreda hur barn i Ärskurs fyra interagerar med lÀrande dataspel och om det finns nÄgon skillnad mellan flickor och pojkar i det avseendet. Resultatet pekar pÄ att könsrelaterade skillnader finns.

Globaliseringen i vÀrlden har haft stor inverkan pÄ hur företag bedriver sin verksamhet. Tekniken har möjliggjort överbryggning av nationsgrÀnser men kulturella skillnader tycks Àven det vara en pÄverkansfaktor gÀllande internationella samarbeten.Syftet med denna studie var att undersöka hur den svenska enheten av ett multinationellt företag arbetar med att överbrygga kulturella skillnader inom organisationen. Vidare undersöktes Àven hur dessa insatser pÄverkar förtagskulturen samt huruvida insatserna kan fungera styrande. För att lyckas med att besvara dessa frÄgor genomfördes intervjuer av anstÀllda pÄ denna svenska enhet. Vidare genomfördes en mindre observation samt analys av företagets hemsida.Resultatet av studien visar att företagets insatser för att överbrygga kulturella skillnader har hög grad av mÄluppfyllelse.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur utomhuspedagogiken styrs i förskolan. Detta har vi gjort för att ta reda pÄ skillnader och likheter mellan inomhus? och utomhusverksamhet. Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod dÀr vi har intervjuat pÄ förskolorna. Resultatet visade att utomhusmiljön utgör en viktig del i barnens liv pÄ förskolan. Barn har större möjligheter att delta i anpassade och varierande aktiviteter och deras fantasi, motorik, kreativitet och sociala samspel ökar.

VÄr uppsats strÀvar efter att beskriva turisters motivations- och identitetskapande med hjÀlp av det sociala mediet Facebook. Facebook Àr idag det största sociala nÀtverket och unga vuxna Àr de mest frekventa anvÀndarna. Vi kommer sÄledes i vÄr uppsats gÄ in pÄ en djupare diskussion om deras anvÀnde av Facebook vid resande med hjÀlp av information insamlad genom personliga intervjuer samt litteratur. De intervjuade bestod av svenska unga vuxna i Äldrarna 18-25 Är. Den specifika Äldersgruppen valdes eftersom de tillhör den största anvÀndargruppen pÄ Facebook.

Det stora informationsflo?det pa? webben inneba?r att organisationer och fo?retag beho?ver kunna na? ut med konkurrenskraftig information till sin ma?lgrupp pa? ett effektivt sa?tt. Inneha?llshanteringssystem som till exempel WordPress a?r ett hja?lpmedel fo?r detta men det inneba?r a?ven att administration kan komma att hanteras av oerfarna anva?ndare. Det ha?r arbetet behandlar hur det ga?r att anpassa administrationsgra?nssnittet i WordPress fo?r att fo?rba?ttra dess anva?ndbarhet.

I staden finns ingen socialdioxid. Detta sammanfattar den underliggande problemstÀllningen som har legat till grund för hela arbetet. Hur ska vi mÀta social hÄllbarhet och jÀmstÀlla dess faktorer mot ekologi och ekonomi? Vi stÄr inför en rad stora sociala utmaningar i och med den rÄdande bostadsbristen och urbaniseringen, detta krÀver att vi vÄgar testa nya metoder i stadsbyggandet. Men hur ska vi utvÀrdera, mÀta och breda plats för det sociala perspektivet? Eller mÄste vi bara tvingas inse att sociala konsekvenser Àr ?omÀtbara??HÄllbarhet som begrepp har mÄnga gÄnger avfÀrdats för att vara allt för öppet och vitt. DÀrför krÀvs det metoder för att definiera hÄllbarhet och gör begreppet konkret och arbetbart i planeringsskedet.