Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån e-kundlojalitetsbegreppet utvärdera hur välgörenhetsorganisationer i dagsläget arbetar med sociala medier liksom hur de kan förbättra gåvogivarnas e-kundlojalitet genom sociala medier. Metod: Våra metoder har både kvalitativa och kvantitativa inslag och består av intervjuer med personal från fyra olika välgörenhetsorganisationer som är väl insatta i arbetet med sociala medier liksom innehållsanalyser av organisationernas profilsidor i sociala medier. Teori: Den teoretiska referensramen inleds med rekommendationer för sociala medier. Därefter följer en redogörelse av relationsmarknadsföring och hur den kan appliceras på välgörenhetsorganisationer. Vidare går vi sedan djupare in på lojalitet respektive e-lojalitet för att visa på hur dessa begrepp ska appliceras på vår empiri.

Syftet med vår studie är att undersöka frivilligt barnlösa i en svensk kontext. Med grundad teori som metod har vi satt fokus på individernas egna upplevelser kring livsvalet. Tidigare forskning har främst fokuserat på heterosexuella kvinnor samt frågor som handlar om val kontra omständigheter kring beslutet att inte skaffa barn. Den har även kommit att handla om köns- samt rådande samhällsnormer. Forskning inom området är till största del internationell och det finns endast ett fåtal svenska studier om valet av att inte skaffa barn.Vi valde att intervjua nio stycken respondenter för vår studie, där samtliga uppgav sig vara frivilligt barnlösa.

Denna C-uppsats i sociologi studerar hur anställda i restaurangbranschen upplever den rådande alkoholkulturen och dess eventuella konsekvenser. En studie gjord av STAD 2008/2009 rapporterade att en övervägande del av de anställda inom restaurangbranschen har problematiska eller åtminstone riskfyllda alkoholvanor. Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur individerna som själva arbetar inom branschen förhåller sig till alkohol. Studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som metod där fem anställda inom branschen har intervjuats om sina upplevelser med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Vi tog reda på hur de anställdas syn och attityder ser ut i förhållande till alkohol inom restaurangbranschen samt om de upplevde någon form av konsekvens för de som har en avvikande syn.

Bakgrund: Företagens sociala ansvar, eller CSR, är ett begrepp som används allt oftare i det svenska näringslivet. Men vad är egentligen företagens sociala ansvar? Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en empirisk belysning av företagens sociala ansvar bidra till kunskapen om det sociala ansvaret ur ett företagsetiskt perspektiv. Genomförande: Vi har genomfört tretton intervjuer med representanter för svenska företag och deras intressenter. Slutsatser: Vi har funnit en i många avseenden homogen syn bland svenska företag samt deras intressenter på vad företagens sociala ansvar är.

En undersökning syftad till att ge en bild av hur arbetsgivare använder sociala medier inom sin rekrytering och hur detta användande skulle kunna förbättras. Baserat på en litteraturstudie samt en enkätundersökning gjord bland butiker i Visby centrum presenteras en prototyp över en webbaserad tjänst ämnad för att underlätta rekryteringsprocessen genom att samla information om arbetssökande från sociala nätverk. Informationen skulle sedan kunna användas som ett komplement till, exempelvis, en arbetsintervju..

Titel: ?Bli en härmapa? - En kvalitativ studie om hur tjejer representeras i tidningen FridaFörfattare: Johanna StenbeckKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2014Handledare: Malin SveningssonSidantal: 34 sidorSyfte: Syftet med studien är att undersöka hur tjejer representeras i tidningen Frida.Metod: Kvalitativ innehållsanalysMaterial: 3 nummer av tidningen Frida från 2014Huvudresultat: Resultatet visar att Frida i sin representation av tjejer i stor utsträckning reproducerar rådande Sociala normer och diskurser. Det här får flera implicita innebörder, där de tydligaste är att tjejer antas sträva efter att ingå i en heterosexuell kärleksrelation, att de måste förstås i förhållande till någon eller något annat, och de värderas efter sina yttre attribut vilka också antas kunna förklara deras inre egenskaper..

Mycken tid och energi bör läggas på personalrekrytering då de anställda är företagets viktigaste tillgång. En lyckad rekrytering leder till en ny medarbetare som tillför både den kompetens företaget söker samt nya idéer och erfarenheter medan en misslyckad blir en stor utgift för företaget. Föreliggande arbete handlar om personalrekrytering och den teoretiska bakgrunden utgörs av den sociala ansatsen där även realistic job preview och det psykologiska kontraktet ingår (Bolander, 2002). Syftet är att studera den sociala ansatsen vid urval och rekrytering i privata företag. För att besvara syftet har frågeställningar som rör den sociala ansatsen, realistic job preview och det psykologiska kontraktet utformats och semistrukturerade intervjuer har genomförts med rekryteringsansvariga på 13 privata företag i Luleå och Piteå.

Mycken tid och energi bör läggas på personalrekrytering då de anställda är företagets viktigaste tillgång. En lyckad rekrytering leder till en ny medarbetare som tillför både den kompetens företaget söker samt nya idéer och erfarenheter medan en misslyckad blir en stor utgift för företaget. Föreliggande arbete handlar om personalrekrytering och den teoretiska bakgrunden utgörs av den sociala ansatsen där även realistic job preview och det psykologiska kontraktet ingår (Bolander, 2002). Syftet är att studera den sociala ansatsen vid urval och rekrytering i privata företag. För att besvara syftet har frågeställningar som rör den sociala ansatsen, realistic job preview och det psykologiska kontraktet utformats och semistrukturerade intervjuer har genomförts med rekryteringsansvariga på 13 privata företag i Luleå och Piteå.

I urbana miljöer är människor fysiskt nära varandra men relationellt distanserade. Samtidigt finns möjligheten till möten ansikte mot ansikte i vilka ett ömsesidigt moraliskt ansvar kan alstras. Denna studie bidrar till kunskap om hur människor hanterar Sociala normer angående anonymitet och solidaritet i sådana situationer. Studien undersöker situationer då främlingar erbjuder eller ber varandra om hjälp på offentliga platser. Den teoretiska utgångspunkten är interaktionistisk och etnometodologisk med fokus på människors praktiska handlingar.

Ett ökat användande av sociala medier har möjliggjort en ny arena för HR-funktioner och deras arbete med HR-frågor. Då det idag finns ytterst lite forskning inom området upplevde vi det intressant att studera hur sociala medier används inom HR-funktioner samt eventuella egenskaper som påverkar arbete med olika HR-processer. Vi valde att konstruera en webbankät med syftet att kartlägga användandet och erfarenheter bland HR-funktioner. Enkäten skickades ut till 113 HR-funktioner runt om i Sverige och vi erhöll 42 svar. Respondenternas samlade svar visade att ungefär lika många använde respektive använde inte sociala medier i sitt HR-arbete.

Vi står inför en generationsväxling på arbetsmarknaden då många av de som arbetar idag kommer att gå i pension inom några år. Detta kommer att innebära att det blir en brist på arbetskraft i vårt samhälle. Invandrare utgör idag en stor del av invånarna i Norrbotten och studier visar på att det är ofta svårt för dem att få arbete. En snabbare arbetsmarknads- etablering för invandrare skulle vara av största vikt då de kommer att behövas på arbetsmarknaden för att fylla det gapet som kommer att uppstå. Utifrån detta perspektiv har jag undersökt invandrares etablering på arbetsmarknaden i Norrbotten.

Missbruk av droger finns i alla samhällsklasser och förekommer bland personer i varierande åldrar. Missbruk skapar både sociala och medicinska skador för den som missbrukar, vilket gör att denna problematik är ett stort samhällsproblem. Arbetet baseras på en teori om skapandet av social identitet samt genussystemet. Syftet med detta examensarbete är att, genom en litteraturstudie, belysa hur missbrukande kvinnors sociala identitet påverkas av den omedelbara sociala kontexten samt hur kvinnors sociala underordning i samhället kan befästa ett destruktivt socialt identitetsskapande. Frågeställningarna var: Vad är huvuddragen i tidigare forskning vad gäller missbrukade kvinnors sociala interaktioner och identitetsskapande? Hur kan missbrukande kvinnors sociala identitetsskapande tolkas ur ett socialpsykologiskt perspektiv och ett genusperspektiv? Metoden för att samla in data var litteratursökning via Scopus, PsycINFO, ProQuest och Luleå tekniska universitets egen databas Primo.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att utifrån e-kundlojalitetsbegreppet utvärdera hur välgörenhetsorganisationer i dagsläget arbetar med sociala medier liksom hur de kan förbättra gåvogivarnas e-kundlojalitet genom sociala medier. Metod: Våra metoder har både kvalitativa och kvantitativa inslag och består av intervjuer med personal från fyra olika välgörenhetsorganisationer som är väl insatta i arbetet med sociala medier liksom innehållsanalyser av organisationernas profilsidor i sociala medier. Teori: Den teoretiska referensramen inleds med rekommendationer för sociala medier. Därefter följer en redogörelse av relationsmarknadsföring och hur den kan appliceras på välgörenhetsorganisationer. Vidare går vi sedan djupare in på lojalitet respektive e-lojalitet för att visa på hur dessa begrepp ska appliceras på vår empiri. Avsnittet avslutas sedan med en egen modell som ska användas för att analysera empirin. Slutsats: För att förbättra gåvogivarnas e-kundlojalitet genom sociala medier krävs att välgörenhetsorganisationerna lägger mer kapacitet på underhåll av relationer, långsiktigt fokus och tvåvägskommunikation. Vidare behövs även mer arbete kring att skapa psykologiska band till följarna liksom att organisationerna bör se över vilka sociala medier de väljer att vara mest aktiva på.

Denna sociologiska uppsats behandlar den subjektiva upplevelsen av moderskapet. Det som problematiseras är vilka normativa förväntningar kvinnorna upplever i moderskapet samt hur de upplever att familjelivet förändras efter att paret fått barn. Uppsatsen belyser dessa problem utifrån ett före- och efterperspektiv relaterat till hushållet, yrkesarbete och föräldraskap.  Modersbilden i dagens samhälle vrids mellan ett husmors ideal och den framgångsrike yrkeskarriäristen. Den goda modern lever upp till hushållsidealet, har en framgångsrik karriär och vårdar sitt yttre efter dagens alla hälso- och skönhetsideal.

Denna studie baseras på kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer med personer med olika fysiska funktionsnedsättningar om deras upplevelser och erfarenheter om funktionsnedsättningar, sexualitet och genusgörande. Kategorin funktionsförmåga är i många diskurser omarkerade. I det icke uttalade om kroppars olika förmågor förväntas och blir en funktionsfungerande kropp norm. Min studie grundar sig på ett teoretiskt samarbete där Robert McRuer?s cripteori utgör referenspunkten.