Studien redogör för vad tre företag anser att det finns för möjligheter med att använda sig av tekniker inom sociala medier. Både för att kunna sprida kunskap och information internt i företaget samt med kunder och partners externt. Tidskrifter och vetenskapliga artiklar inom IT-relaterade områden skriver frenetisktom hur sociala medier kan stödja verksamheter och möjliggöra enklare samarbete för företag. Via vår litteraturstudie har vi funnit att dagens KMS inte stödjer dagens behov gällande kunskaps- och informationsspridning. Studiens syfte är att undersöka vilka tekniker som företagen använder sig av idag för att sprida kunskap och information internt och externt samt vilken kunskap och ambition som företag har gällande tekniker inom sociala medier och vilka möjligheter de ser.

Ur ett historiskt perspektiv har forskning om kvinnligt ledarskap fokuserat på att identifiera olika karaktärsdrag och beteende som tillskrivs en ledare. Det har även forskats om olika ledarstilar och vad som är ett bra respektive mindre bra ledarskap. Då vi idag strävar efter högre jämställdhet i vårt samhälle är det ingen hemlighet att kvinnliga ledare är ett kontroversiellt ämne. Vi har undersökt hur detta faktum upplevs i sociala verksamheter utifrån ett genus och makt perspektiv.Vårt resultat visar att dagens föreställningar om hur kvinnor med ledande positioner inom sociala verksamheter arbetar stämmer väl överens med tidigare forskning. Vi har fått fram intressanta och betydelsefulla faktorer som pekar på att kvinnor generellt ser sin maktposition inom det sociala arbetet som mycket positivt och motiverande.

Syftet är att skapa en förståelse för hur förskollärare ser på det sociala mötets förutsättningar och  betydelse  i  förskolan.  En  kvalitativ  studie  har  gjorts  med  intervjuer  som  metod. Intervjuerna gjordes med förskollärare verksamma i förskolan med åldern 1-6 år. Resultatet i  studie  visar  på  förskollärares  liknande  uppfattningar  om  mötets  potentialer  och  den påverkan barngruppens storlek har på detta möte. Enligt förskollärarna påverkas mötet av antalet barn inskrivna på förskolan men det är ändå förskollärarnas förhållningssätts som är viktigast. De diskuterar samhällets  ingång i en multimodal era och att resultatet av detta visar på betydelsen i det dagliga mötet för barns  sociala  utveckling.

Sociala medier får en allt viktigare roll i samhället. Detta gäller även för organisationer och där implementerandet av dessa medier innebär att kommunikationen med organisationens medlemmar övergår från att vara en monolog till att istället anta formen av en dialog. En av dessa organisationer som nyligen börjat använda sociala medier är Svenska kyrkan. Detta är en organisation som till stor del präglas av traditionellt tänkande, men som samtidigt har som mål att sprida sitt budskap. Enligt denna studies antagande styrs dock förhållningssättet till de sociala medierna av både hur man ser på lärande, men även hur man uppfattar teknikens påverkan på omvärldens utveckling.

Detta examensarbete skrivs i syftet att beskriva hur verksamma matematiklärare och specialpedagoger i grundskolans senare år ser på arbetet med elever i sociala och emotionella svårigheter. Examensarbetet kommer med hjälp av kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frågor att söka svar på mina forskningsfrågor: Hur definierar matematikläraren och specialpedagogen elever i sociala och emotionella svårigheter och vad tycker de är viktigt att tänka på i arbetet med dessa elever? På vilket sätt ger sig elevernas svårigheter i uttryck i matematiken och hur arbetar lärarna för att hjälpa dessa elever vidare? Intervjupersonerna är matematiklärare och en specialpedagog verksamma i grundskolans senare år. Intervjuerna visade på att det lärarna tyckte var viktigast i arbetet med elever i sociala och emotionella svårigheter var att se dem, lyssna på dem och att ge dem tid. Dessa elever känner sig oftast misslyckade och att få dem att lyckas i matematiken var något som lärarna därför kunde leva på en hel vecka.

Syftet med studien ?r att ta reda p? hur sju specialpedagoger verksamma i skolans l?gre ?ldrar beskriver deras organisatoriska f?ruts?ttningar f?r att bedriva h?lsofr?mjande och f?rebyggande elevh?lsoarbete. Vi vill ta reda p? vilka organisatoriska faktorer och arbetsuppgifter som hindrar eller m?jligg?r det h?lsofr?mjande och f?rebyggande arbetet. F?r att besvara syftet har vi tagit avstamp i en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer som metod.

Syftet med studien har varit att ta reda på hur 20 Svenska klädföretag arbetar med CSR. Fokus har varit att redogöra för viktiga faktorer och förutsättningar som krävs av företagen för ett framgångsrikt CSR-arbete samt att identifiera dessa faktorer och förutsättningar i klädföretagens CSR-arbeten för att bedöma dess prestation, det vill säga vilken ambition och vilka ställningstaganden de arbetar efter. Avslutningsvis har diskuterats kring vad klädföretagens ambitioner och ställningstaganden gällande deras CSR-arbete innebär sett utifrån ett intressentperspektiv.Företagens sociala ansvar utgörs av ett företags miljömässiga, sociala, etiska, filantropiska, ekonomiska och juridiska ansvar. Företagen ska stå till svars för sin samhällspåverkan och deras sociala ansvar ska sträcka sig utöver ekonomiska och juridiska krav. För att företagen ska lyckas med och nå ett framgångsrikt arbete med frågor kring CSR krävs att de identifierar ansvarsområden för att vidare kunna definiera vilket ansvar de ska ta och hur det ska hanteras, företagens sociala ansvar definieras i samverkan mellan företagen och dess intressenter.

Studiens syfte var att undersöka om, och i så fall hur, barns konsumtionsmöjligheter påverkar den sociala delaktigheten bland barn i förskola/skola/fritids. Vi ville fånga skolpersonalens upplevelser av fenomenet för att förstå hur detta skulle kunna hanteras. För att svara på syftet har en kvalitativ studie gjorts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med personal som arbetar inom verksamheterna. Resultatet visar att barnens konsumtionsmöjligheter till viss del påverkar den sociala delaktigheten. på både gott och ont.

Befattningshavare av både stora och små organisationer har kommit till en punkt där det är viktigt att förstå vikten av sociala medier och ställa frågan, hur? och inte om? de ska möta sina kunder på denna nya arena. Sociala medier är fortfarande något väldigt nytt för många, och har förhållandevis få regler och rutiner för hur organisationer ska hantera det på bästa sätt.Syftet med denna studie är att undersöka hur de undersökta kommunerna arbetar med och väljer att hantera sociala medier som ett kommunikationsverktyg för att stärka relationen till sina medborgare.Frågeställningen som har använts för att besvara syftet är:Hur ser de undersökta kommunerna på sociala medier?Vad är syftet med användningen av sociala medier inom dessa kommuner?Hur väljer dessa kommuner att hantera användningen av sociala medier inom organisationen?Jag har valt att genomföra en kvalitativ undersökning som består av intervjuer och en dokumentundersökning av kommunernas riktlinjer och policys. Intervjuerna har genomförts med vad anser vara högkvalitativa källor, det vill säga chefsinformatören på Ljungby kommun och kommunikationschefen på Växjö kommun.

Allt fler personer använder sig av sociala medier, något som också fler och fler företag tycks uppmärksamma.Syftet med denna studie är att ta reda på varför butiker inom två svenska organisationer använder sociala medier som marknadsföringskanal, och varför vissa specifika kanaler föredras framför andra. En drivkraft i vårt arbete har alltså varit att förstå de uttalade motiv och val som ligger bakom användningen av sociala medier som extern kommunikationskanal. Företagen som ingår i undersökningen är Sveriges två största matkedjor, ICA och Coop.Studien bygger på kvalitativa forskningsintervjuer med insatta personer inom de två företagen,och följande fyra frågeställningar har utgjort vårt primära fokus:Vilka motiv och mål uppges styra företagens användande av sociala medier som marknadsföringskanal?Vilka fördelar anses marknadsföring via sociala medier ge företagen?Vilken betydelse upplevs sociala medier ha för skapandet av långvariga relationer med företagens kunder?Vad framhålls som avgörande för valet av kanal?Teoretiska ramverk som har använts i undersökningen har varit relationsmarknadsföring, webb 2.0 och teorier om social närvaro och varumärkesbyggande.Resultatet från studien visar att användningen av sociala medier som marknadsföringskanal utgår från en vilja hos företagen att verka och existera på samma plattform som deras kunder. Marknadsföringen via de sociala medierna anges som ett snabbt och smidigt sätt att nå en stor del av målgruppen på ett kostnadseffektivt sätt.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur användare av sociala medier förhåller sig till, och varför de väljer att följa företagssidor i sociala medier, vad de förväntar sig av dem samt hur de upplever företagens ständiga närvaro. Vi har undersökt detta utifrån en kvalitativ ansats och har använt fokusgrupper för att samla in studiens empiriska material. Fokusgruppsintervjuerna är semistrukturerade då detta anses vara lämpligt för att fånga in så mycket som möjligt av ämnet samtidigt som deltagarna får möjlighet att diskutera fritt. Det teoretiska ramverk som används i denna studie omfattar konsumentattityder, konsumentbeteende, skapande av image genom varumärken och word of mouth i sociala medier.Våra resultat visar att de största anledningarna till att deltagarna följer företag i sociala medier är för att få tillgång till information och inspiration samt ta del av underhållning. Majoriteten av deltagarna följer även företag för att få någonting tillbaka i form av tjänster, rabatter eller erbjudanden.

Syftet med studien är att utgå ifrån barns perspektiv och belysa hur de upplever den sociala tryggheten på fritidshemmet. I detta arbete belyses barns sociala trygghet på fritidshemmet i förhållande till olika relationer, samt till barns självförtroende, självkänsla och social kompetens. Litteraturgenomgången kommer presentera olika aspekter som är viktiga för att nå den sociala tryggheten.Barns perspektiv kommer studien utgå ifrån och studiens deltagare är flickor och pojkar i årskurs ett från två olika fritidshem. Genom samtalspromenader som sedan följs av observationer synliggörs det hur den sociala tryggheten ser ut. Resultatet visar att barnen känner sig trygga i relationer med kamrater och fritidslärare på fritidshemmet och utifrån detta kan självkänslan och självförtroendet främjas.

Barns sociala samspel är en viktig del av deras utveckling. Det är genom samspel med sin omgivning som barn lär sig ny kunskap och utvecklas. I det sociala samspelet lär man sig även att samarbeta och anpassa sig efter andras behov och önskningar. För förskolebarn är det i leken som en stor del av deras sociala samspel och lärande sker. I leken lär sig barn mycket, bland annat att kommunicera med andra barn.

Den ökade välfärden har lett till en ökad konsumtion och fler valmöjligheter för den enskilde individen. Konsumenten måste idag göra allt flera överväganden med avseende på olika aspekter då en produkt ska köpas. I ljuset av den allt mer globaliserade marknaden med större utbud av utländska produkter har ett särskilt attribut kommit att få större uppmärksamhet, nämligen ursprungsland. Ursprungsland har studerats av forskare sedan 1960-talet men fortfarande finns kunskapsluckor att fylla. Syftet med denna studie är att öka kunskapen för vad som ligger till grund för konsumentens attityd till ursprungsland.

Webb 2.0 och sociala medier har bidragit till nya sätt att integrera på webben. Transformeringen från webb 1.0 till webb 2.0 har lett till att även sociala medier och Twitter och sociala medier kommit att bli ett arbetsredskap för journalister. Det är lätt att förbise att journalisterna inte enbart är sändare av information utan även mottagare. Uppsatsen undersöker hur journalister använder sig av Twitter och sociala medier som verktyg för informationshämtning och vad det ger för effekt på journalistikens innehåll. Genom att knyta an till tidigare forskning av Michael Gullikssons rapport Elektroniska källor i dagspressjournalistik: tekniktillgång, teknikanvändning och attityder vid tre redaktioner 1993 och 1996, jämförs användningen av Twitter och Facebook på en landsortstidning, Söderhamns-Kuriren, med en rikstäckande nyhetstidning, Dagens Nyheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts skriftligt med tre journalister vardera på respektive nyhetsredaktion. Uppsatsens resultat visar att journalisterna använder sociala medier som arbetsverktyg i allt större utsträckning.