Inom ramen för Sveriges regerings mÄl om offentlig upphandling ska upphandlande myndigheter bland annat klargöra hur de bidrar till hÄllbar utveckling. Offentlig upphandling kan dÀrmed ses som ett strategiskt verktyg för att nÄ ett flertal samhÀllspolitiska mÄl om en lÄngsiktigt hÄllbar utveckling. Upphandlande myndigheter i Sverige köper Ärligen in varor och tjÀnster till ett vÀrde av mer Àn 500 miljarder kronor. Genom att myndigheter vÀljer leverantörer som arbetar med miljöhÀnsyn och sociala hÀnsyn, bidrar upphandlingen direkt till en hÄllbar utveckling. Denna studie behandlar sociala krav i offentlig upphandling; i vilken utstrÀckning och pÄ vilket sÀtt de anvÀnds samt hur sÄdana krav följs upp.

Abstrakt Syftet med denna studie Àr att genom ett kvalitativt fÀltarbete undersöka hur sociala relationer skapas och upprÀtthÄlls i arbetsgruppen VÀstergÄrdsgruppens StÀd och hur dessa relationer i sin tur pÄverkar verksamheten, framför allt i frÄga om stÀdarnas trivsel och arbetsinsats. Inledningsvis genomförde vi en förstudie i form av en kvantitativ enkÀtundersökning, för att bredda vÄr förförstÄelse av fÀltet, vars resultat gav oss tydligare fokus inför de sju intervjuer som dÀrefter genomfördes. De som intervjuades var enhetschefen för StÀdserviceenheten i Halmstad, omrÄdeschefen för bl.a. VÀstergÄrdsgruppens StÀd, samt 6 av de anstÀllda stÀdarna inom arbetslaget. Resultatet visar att den förÀndringsprocess som inleddes för ca 3 Är sedan har spelat en viktig roll bÄde för yrkesgruppens status och för de sociala relationerna pÄ arbetsplatsen.

F?rt?tningen av st?der skapar en utmaning f?r bevarandet av de t?tortsn?ra skogarna. V?rden som skapas av m?nniskans upplevelser i skogen kan sammanfattas i begreppet skogens sociala v?rden, som visat sig ha en stor betydelse f?r folkh?lsan. D? m?nga kommuner ?ger t?tortsn?ra skog, ?r det av intresse att studera hur de planerar f?r skogens sociala v?rden.

Uppkomsten av fenomenet sociala medier har skapat ett nytt sÀtt för företag att omforma sin marknadskommunikation. Sociala medier har förÀndrat sÀttet som mÀnniskor kommunicerar pÄ, hur information och innehÄll sprids pÄ Internet samt hur företag och kunder har en mer relationsbunden kontakt mellan varandra, vilket denna studie i högsta grad belyser. Uppsatsen bidrar med en grundlÀggande förstÄelse kring hur tvÄ olika företag, IT-företaget Microsoft och PR-företaget Prime, valt att arbeta med de sociala medierna i sin marknadskommunikation. Det Àr viktigt att som kommunikatör kunna orientera sig i den sociala mediemiljön, dÄ forskning visat att Ätskilliga företag saknar kunskap för att hantera fenomenet. Denna studie inriktar sig pÄ hur sociala medier pÄverkat marknadskommunikationen inom tvÄ olika branscher och hur det i sÄ fall skiljer sig Ät.

Sociala medier har fÄtt allt större betydelse nÀr det gÀller kommunikation mellan mÀnniskor och för företag har explosionen av sociala medier inneburit bÄde möjligheter och utmaningar. För att möta konsumenterna dÀr de befinner sig har företag nu följt efter kunderna till de sociala medierna. I strÀvan efter att öka sin lönsamhet har företag tagit tillvara pÄ sociala medier som en ny och effektiv e-handelskanal, en verksamhet som fÄtt namnet social commerce. Social commerce Àr ett nytt fenomen i Sverige och handlar om försÀljning av varor och tjÀnster via sociala medier. VÄrt mÄl med denna studie Àr att undersöka anledningarna till varför nÄgra svenska företag har valt att anvÀnda sociala medier som en plattform för sin e-handel samt klargöra vad det Àr som gör att sociala medier Àr en lÀmplig plattform för e-handel.

Bakgrund: Mycket finns skrivetkring strategiarbete i större företag men míndre om hur smÄ företag tÀnker och agerar strategiskt. DÀrför Àr det av vikt att öka kunskapen om hur det strategiska arbetet bedrivs i dessa företag, för den akademiska vÀrlden, företagarna sjÀlva samt deras intressenter. Syfte: Denna uppsats syftar till att bidra med kunskap om och förstÄelse för smÄföretagarnas strategiska arbete. Genomförande: Företagsledaren i smÄföretag Àr den person som enskilt har mest makt att pÄverka företagets handlingar. Uppsatsen baseras dÀrför pÄ en kvalitativ undersökning av företagare i 14 sörmlÀndska smÄföretag.

AbstraktJag har i min undersökning fördjupat mig i huruvida det Àr viktigt för unga mÀnniskor att synas i sociala medier. Jag har studerat pÄ vilket sÀtt de kommunicerar och hur stor vikt de lÀgger vid textskapande pÄ nÀtet i interaktion med andra. Mina frÄgestÀllningar Àr; Hur beskriver unga mÀnniskor att de tÀnker kring huruvida det Àr viktigt att synas i sociala medier? Vilken roll spelar den visuella texten hos de unga i deras sociala relationer? För att söka svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag bland annat tilldelat fem ungdomar olika uppdrag under en veckas tid.  De veckolÄnga uppdragen var utformade sÄ att de antingen skulle hÄlla sig helt borta frÄn att vara synliga pÄ sociala medier, eller att vara överdrivet aktiv med att synas pÄ sociala medier, pÄ sÄ mÄnga sÀtt som möjligt.

Syftet med studien var att undersöka samband mellan upplevd stress och anvÀndande av och tillgÀnglighet till sociala medier bland gymnasister. 167 elever deltog i studien och besvarade en digitalt presenterad enkÀt angÄende sina beteendevanor kring sociala medier och upplevd stress. Resultatet visade att en stor andel av eleverna var aktiva anvÀndare av sociala nÀtverk under lektionspass, 73,6 %, och av mobiltelefoner pÄ nÀtterna, 60,4 %. Samtidigt kÀnde 58,6 % av eleverna oro eller Ängest för skolarbetet. Statistisk analys visade att stressnivÄn ökade med Älder och var högre hos flickor Àn hos pojkar.

NÀtmobbning Àr ett allt mer uppmÀrksammat och vanligt förekommande fenomen frÀmst bland ungdomar, vilket framgÄr av den tidigare forskning som finns pÄ omrÄdet. Syftet med denna studie var att fÄr en förstÄelse för hur ungdomar upplever och beskriver fenomenet nÀtmobbning som sker pÄ sociala medier samt hur de ser pÄ problemet och vad man kan göra Ät det. Datainsamlingen för studien gjordes med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med sex stycken ungdomar. I resultatet framkom att ungdomarna upplever nÀtmobbning som ett allvarligt problem men de menade att det Àr sÄ pass vanligt förekommande att det knappast tas pÄ allvar. Ungdomar har blivit mycket toleranta för det sprÄk som anvÀnds pÄ internet och menade att fenomenet Àr en del i en social hierarki.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka medias pÄverkan pÄ tio gymnasisters uppfattning om svininfluensan. De frÄgor som jag har valt att anvÀnda mig för att uppnÄ syftet Àr hur media kan pÄverka elevernas synsÀtt pÄ svininfluensan och pÄ vilka sÀtt kan eleverna uppfatta svininfluensan. För att kunna förstÄ hur media pÄverkar sin publik och hur publiken uppfattar en hÀndelse har jag anvÀnt mig av teorin om sociala representationer. Media Àr en betydande faktor för skapandet av sociala representationer hos individen nÀr det gÀller hur en individ ska ta stÀllning till en hÀndelse. Genom kvalitativa intervjuer har jag undersökt hur tio gymnasieelever uppfattar svininfluensan.

Den ekonomiska och fysiska tillgÀngligheten av narkotika Àr idag historiskt hög, vilket bidrar till att narkotikan numera ses som en normalitet i samhÀllet. Denna kvalitativa intervjustudie skildrar hur sex personer, alla med nÄgon form av narkotikabakgrund, upplevt att narkotikan pÄ ett eller annat sÀtt varit en del i deras liv. Deltagarna ger en bild av mÀnniskors olika anledningar till att börja, fortsÀtta och sluta ett narkotikabruk samt beskriver hur attityden hos narkotikabrukare ofta förÀndras över tid. Resultatet visade att det sociala nöjet samt upplevelsen att bli fri sin inre oro var komponenter som medförde en positiv attityd, medan destruktiva konsekvenser i form av sjÀlvförstörelse, kontrollförlust och sociala problem var komponenter som resulterade i en negativ attityd. DÄ den mÀnskliga attityden Àr en följd av vÄra tankar, kÀnslor och handlingsinriktningar kom dessa aspekter att utgöra fokus för studien.

Syftet med undersökningen Àr att öka förstÄelsen för varför anstÀllda gör icke arbetsrelaterade aktiviteter under arbetstid med fokus pÄ anvÀndandet av sociala medier. InternetanvÀndandet har blivit en stor del av mÄnga mÀnniskors liv och anvÀnds i bÄde privatlivet och arbetslivet. Cyberloafing Àr ett vanligt begrepp nÀr man pratar om privatsurfandet under arbetstid. Vilket innebÀr att anstÀllda surfar pÄ icke arbetsrelaterade webbsidor under arbetstid och vi ville fÄ en förstÄelse varför mÀnniskor gör det. Vi utformade dÀrför fyra frÄgestÀllningar om det: Vad Àr syftet med anvÀndandet av sociala medier? Varför privatsurfar de anstÀllda pÄ sociala medier under arbetstid? Vad Àr instÀllningen till privatsurfandet pÄ sociala medier under arbetstid? Smyger de anstÀllda nÀr de privatsurfar pÄ sociala medier under arbetstid?Vi har valt en kvalitativ ansats och genomfört Ätta intervjuer med respondenter som arbetar i olika organisationer och företag, bÄde i den offentliga och privata sektorn.

Alkoholberoende och missbruk Àr ett omfattande problem i sÄvÀl Sverige som i övriga delar av vÀrlden. Med tanke pÄ de fysiska, psykiska och sociala konsekvenser som missbruket leder till för bÄde missbrukaren, och mÀnniskor i hans eller hennes omgivning, finns det all anledning att undersöka möjligheter för att ÄtgÀrda detta. Syftet med detta examensarbete Àr att kartlÀgga olika behandlingsmetoder och att med psykologiska teorier om mÀnskligt beteende som utgÄngspunkt komma fram till den behandling en alkoholberoende individ behöver. Resultaten visar pÄ att sÄvÀl personlighetsfaktorer som det sociala sammanhang individen befinner sig i har betydelse för om han eller hon missbrukar alkohol eller inte. Den sociala miljön bidrar till stor del till en alkoholberoende individs identitet och beteende.

Webb 2.0 och sociala medier har bidragit till nya sÀtt att integrera pÄ webben. Transformeringen frÄn webb 1.0 till webb 2.0 har lett till att Àven sociala medier och Twitter och sociala medier kommit att bli ett arbetsredskap för journalister. Det Àr lÀtt att förbise att journalisterna inte enbart Àr sÀndare av information utan Àven mottagare. Uppsatsen undersöker hur journalister anvÀnder sig av Twitter och sociala medier som verktyg för informationshÀmtning och vad det ger för effekt pÄ journalistikens innehÄll. Genom att knyta an till tidigare forskning av Michael Gullikssons rapport Elektroniska kÀllor i dagspressjournalistik: tekniktillgÄng, teknikanvÀndning och attityder vid tre redaktioner 1993 och 1996, jÀmförs anvÀndningen av Twitter och Facebook pÄ en landsortstidning, Söderhamns-Kuriren, med en rikstÀckande nyhetstidning, Dagens Nyheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts skriftligt med tre journalister vardera pÄ respektive nyhetsredaktion. Uppsatsens resultat visar att journalisterna anvÀnder sociala medier som arbetsverktyg i allt större utstrÀckning.

Denna studie baseras pÄ den sociala semiotiken och idéen om att kunskap om sociala sammanhang och lÀmpliga sociala beteenden kan förstÄs som sociala genrer. Förmedlandet av den kunskapen ges genom olika texter dÀr sociala situationer, individer och beteenden representeras. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka vilka sociala situationer och beteenden som gestaltas i Systembolaget och Iq:s filmer. Studien Àmnar dÀrmed att undersöka vilka outtalade diskurser och myter som bolagen förmedlar. Det valda materialet i studien baseras delvis pÄ bolagets unika roll i och med Sveriges alkoholmonopol, men ocksÄ av anledning att studien Àmnar undersöka betydelsen av filmernas avsÀndare.