Storskaliga strukturer prÀglar idag stora delar av samhÀllet. Det Àr resultatet av en strukturutveckling som har pÄgÄtt under en lÀngre tid i Sverige. Det har resulterat i en allt mer industrialiserad produktion med större produktionsenheter som ger en effektivare livsmedelsproduktion. Det Àr dock allt fler konsumenter och producenter som har börjat efterfrÄga en smÄskalig livsmedelsproduktion som alternativ till den storskaliga produktionen. Den smÄskaliga livsmedelsföretagen Àr idag flera till antalet Àn de större.

Arbetets syfte Ă€r att fördjupa förstĂ„elsen för vad ett socialt kunskaps- och lĂ€randebegrepp Ă€r och vilka konsekvenser det kan fĂ„ för utformningen av undervisningen. Arbetet utgĂ„r ifrĂ„n Johan Asplunds begrepp om social responsivitet och dess betydelse för en social förstĂ„else av kunskap och lĂ€rande. Det sker genom kvalitativa textanalyser av Jean Jacques Rousseaus bildningsroman Emile (1762)och Lpf 94. Översiktligt anger resultatet vilket utrymme elevens sociala responsivitet ges genom den förmedlade förstĂ„elsen av kunskaps- och lĂ€randebegreppen. Lpf 94 utvecklar en bildningsorienterad och konstruktivistisk syn pĂ„ begreppen.

The purpose of this study was to examine how people experience being in debt, what they consider was the reason for being in debt and how they experienced economic counselling. The empirical data was based on five semi-structured interviews with people having experiences from being in debt and experiences of economic counselling. The data was analysed by using theoretical perspectives from a model called economic-shame created by Bengt Starrin. The model shows how being in debt and the feelings of shame influence health. The conclusion shows that the reasons for being in debt often is due to several sudden and tragic events happening at the same time or due to each other.

I uppsatsen behandlas ungdomssprĂ„k ur ett dialektperspektiv, med utgĂ„ngspunkt i intervjuer med gymnasieungdomar frĂ„n Öckerö kommun. Undersökningen baseras pĂ„ en kvalitativ studie dĂ€r Ă„tta ungdomar som vuxit upp och bor i kommunen intervjuats i form av samtal som spelats in.Uppsatsens huvudsyfte Ă€r att undersöka om och hur ungdomars sprĂ„k pĂ„verkas av olika sociala faktorer och varför dessa förĂ€ndringar i sĂ„ fall Ă€ger rum. Jag har valt att utgĂ„ frĂ„n tvĂ„ olika typer av analyser, dels en detaljerad innehĂ„llslig, dels en sprĂ„klig. Anledningen till att den innehĂ„llsliga analysen Ă€r mer djupgĂ„ende Ă€n den sprĂ„kliga, beror pĂ„ att det Ă€r den sociala aspekten som utgör undersökningens huvudfokus.Studien visar att det finns nĂ„gra sĂ€rskilda sociala faktorer som pĂ„verkar ungdomars sprĂ„kförĂ€ndring mer Ă€n andra. Dessa faktorer Ă€r frĂ€mst hur ungdomarnas framtid ser ut, eftersom de anpassar sprĂ„ket efter deras planer inför framtiden.

Syftet med studien var att undersöka ungdomars uppfattning av hur krÀnkningar i sociala medier kan se ut samt att studera om det finns nÄgot som sÀrskiljer det frÄn krÀnkningar som sker öga mot öga. Eftersom den tekniska utvecklingen skapar förÀndrade förutsÀttningar för det sociala samspelet gör det att personer som arbetar med att förebygga krÀnkningar och mobbning stÀlls inför nya utmaningar. DÀrför Àr studien Àven inriktad pÄ hur skolan kan arbeta med dessa krÀnkningar. Enligt en rapport frÄn BRIS ?Barnens RÀtt I SamhÀllet? fÄr de in fler och fler samtal varje Är som handlar om mobbning och annan krÀnkande behandling.

Uppsatsens syfte Àr att Bidra till forskningens taxonomi genom att utveckla begreppen kring fenomenet sociala nÀtverk och anvÀnda taxonomi pÄ fallföretagen: Salongen och Nova100. Ansatsen gör skillnad pÄ frÄgestÀllning och syfte och Àr i grunden deskriptiv; vi vill beskriva sociala nÀtverk och bidra till hur forskningen hanterar fenomenet. FrÄgestÀllningen lyder: ?Vad Àr sociala nÀtverk och vilka dimensioner Àr centrala i analysen av dem?? Uppsatsen utgÄr frÄn att nÄgon form av vÀrde uppstÄr i sociala nÀtverk och att om sÄ inte var fallet hade de inte existerat. Teorierna har hÀmtats frÄn flera discipliner, frÀmst frÄn företagsekonomi och ekonomisk historia men Àven i viss utstrÀckning derivat frÄn forskning inom socialantropologi samt psykologi.

Uppsatsen Àmnar studera personalrelaterade problem vid en CRM-implementering. Huvudsyftet kan delas upp i fyra delsyften som behandlar vilka implementerings-problemen Àr, nÀr de uppstÄr, hur de undviks och hur de bearbetas..

Bortom mytomspunna drömvinster, och den lÀttillgÀngliga arena som idag finns för spel, döljer sig Àven spelets baksida. För en del leder spelet till ett beroende. Spelberoende kan förstÄs som ett dolt samhÀllsproblem dÄ det varken luktar eller syns. I likhet med andra beroenden kan det innebÀra svÄra ekonomiska problem, trasiga sociala relationer samt en psykisk ohÀlsa. Syftet med studien har varit att frÄn ett inifrÄnperspektiv belysa hur individen introduceras till spel, hur det utvecklas samt hur möjliga vÀgar ur ett spelberoende kan se ut.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur det sociala nÀtverket anvÀnds av gymnasieelever samt vilken roll det spelar för deras lÀrande. Studien tar sitt avstamp i en nulÀgesanalys i hur gymnasieelever anvÀnder sig av ett socialt nÀtverk och deras synpunkter pÄ hur det anvÀnds i skolan. Ur empirin dras slutsatser om hur skolan bÀst utnyttjar de sociala nÀtverken för att förstÀrka lÀrandet och pÄverka kunskapsutvecklingen i en positiv riktning.FrÄgestÀllningar: ? Hur anvÀnds det sociala nÀtverket av gymnasieelever? ? Hur kan det sociala nÀtverket anvÀndas för lÀrande? Teori: Studien utgÄr frÄn sociokulturell teori dÀr begrepp som berörs Àr bland annat interaktion, kontext, distribuerat lÀrande, appropriering, externalisering, praxisgemenskap samt Vygotskijs zon för nÀra förestÄende utveckling. Andra begrepp som berörs Àr synkron och asynkron kommunikation vid elektroniska diskussioner samt externa minnessystem (EMS).Metod: I studien har bÄde observation och intervjuer utförts för att samla in empiriska data.

 Idag har nÀstan varje student en Facebook-profil och majoriteten av studenterna anvÀnder sig av Facebook dagligen. DÄ studenter lÀgger upp allt mer och mer privat innehÄll pÄ sociala medier har det blivit en kÀlla med information för företag att anvÀnda sig av i rekryteringssammanhang.Det uppsatsen menar att besvara Àr hur studenter pÄ KTH stÀller sig till social rekrytering via Facebook och hur de anpassar sig. Vi genomförde en kvantitativ studie för att undersöka hur  studenters medvetenhet kring- samt instÀllning till social rekrytering ser ut, och sedan genomförde en kvalitativ studie för att undersöka varför instÀllningen ser ut som den gör. Vi ville Àven undersöka om social rekrytering anses vara ett accepterat rekryteringsverktyg.Resultaten visar att majoriteten av vÄr mÄlgrupp Àr medvetna om att social rekrytering anvÀnds samt att de tycker det Àr ett acceptabelt rekryteringsverktyg. Vi har funnit att majoriteten av studenterna vÀljer att ha stÀngda profiler, dÄ de inte vill att obehöriga ska ha möjlighet att komma Ät privat information.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en bÀttre insyn i hur engÄngsinstrument inom sjukvÄrden anvÀnds i praktiken. Detta har studerats genom tre olika aspekter: ekonomiska, miljömÀssiga och sociala. Vi har genomfört undersökningen genom en kvalitativ metod. Vi har anvÀnt oss av en fallstudie för att uppfylla vÄrt syfte och besvara forskningsfrÄgorna som bestÄr av en huvudfrÄga och tre följdfrÄgor. De frÄgor vi sökte att besvara Àr: Vilka Àr argumenten för att anvÀnda engÄngsinstrument och hur ser anvÀndandet av dessa ut? 1.

En undersökning av vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008. World Press Photo Àr vÀrldens största fototÀvling och Àr prestigefylld att vinna för pressfotografer. Syftet var att undersöka vad de senaste Ärens bildjournalistik förmedlar till sina betraktare genom nyhetsbilderna som vunnit World Press Photo of the Year under 2000-talet. Syftet har förgrenat sig i frÄgestÀllningarna:Vilka teman har vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008?Vad förmedlar innehÄllet i bilderna?Vad finns det för likheter och skillnader mellan bilderna?Studien Àr en kvalitativ undersökning dÀr vi gjort bildanalyser av vinnarbilderna i World Press Photo of the Year mellan 1999-2008.

Skiftarbete, eller oregelbunden arbetstid, Àr nÄgot som alla pÄ polisutbildningen kommer att utsÀttas för under sin första tid som polisaspirant. TyvÀrr kommer flertalet att fÄ problem med dessa arbetstider. Det Àr dÀrför viktigt att lÀra kÀnna sin kropps begrÀnsningar och vad den behöver för att fungera pÄ ett sÄ bra sÀtt som möjligt. Det Àr dessutom viktigt att man sköter kost, sömn och eventuellt ocksÄ trÀning för att man ska kunna fungera bra i det sociala livet. Att kÀnna sammanhang bÄde i det sociala livet och i yrkeslivet Àr viktigt, skulle det fallera pÄ ena fronten sÄ blir ofta Àven det andra lidande.

Detta examensarbete Àr en kvalitativ studie med kvantitativa inslag. Studien behandlar tre studenters sprÄkinlÀrning under ett utbytesÄr i Frankrike. De tre studenterna kommer ursprungligen frÄn Sverige, USA och Tyskland, och franska Àr sÄledes ett frÀmmande sprÄk för alla tre. Uppsatsens syfte Àr frÀmst att genom observationer och intervjuer kartlÀgga studenternas inlÀrningsstrategier, det vill sÀga hur de gÄr tillvÀga för att lÀra sig franska. Jag intervjuade studenterna tre gÄnger under deras vistelse i Frankrike.

Min undersökning Àr gjord, pÄ vad man i min kommun kallar SAM-grupper. Dessa SAMgrupper Àr ett samarbete mellan sÀrskolan och grundskolan.Mitt syfte var att ta reda pÄ hur klasslÀrare och förÀldrar upplever att SAM-gruppseleverna utvecklas bÄde kunskapsmÀssigt och socialt. Genom att intervjua personal och förÀldrar fick jag svar pÄ hur de upplever detta. Jag har jÀmfört nÄgra av frÄgorna och bÄde klasslÀrare och förÀldrar har liktydiga svar. Resultatet av min undersökning Àr att samarbetet mellan sÀrskolan och grundskolan gör att eleverna utvecklas vÀl efter var och ens förutsÀttningar.I min analys kan man Àven se att skolan fortfarande har det traditionella sociala synsÀttet.