Idag har verktygen och strategierna för att kommunicera med kunderna förÀndrats mycket sedan de sociala medierna blev en trend inom den virtuella vÀrlden. Utvecklandet av de sociala medierna har visat sig krÀva en förstÄelse huruvida information, underhÄllning och handel kan sammanlÀnkas dÄ det inte lÀngre endast Àr företagen som kan sprida ett budskap till kunderna. Forskare menar att de sociala medierna har kommit att bli en hybrid av marknadsföringsmixen dÄ de via de traditionella sÀtten endast varit möjligt att samtala företag till kund och numera tillÄter de sociala medierna kunder att samtala med varandra, vilket kan skapa risker sÄvÀl som möjligheter för företagen.Syftet med denna studie har varit att finna hur företag anvÀnder de sociala medierna som ett verktyg inom marknadskommunikation samt att undersöka huruvida företag skapar nÀra relationer via de sociala medierna. Syftet har Àven varit att belysa de risker företag uppfattar i och med anvÀndandet av sociala medier. Jag har valt att undersöka tre stycken forskningsfrÄgor dÀr den första av dem Àmnat till att svara pÄ hur företag anvÀnder de sociala medierna som ett verktyg inom marknadskommunikation.

Även om det traditionella arbetsmönstret ofta ses som ?Ă„tta-till-fem-arbete? arbetar nĂ€rmare 50 procent av den svenska befolkningen helger eller skift under oregelbundna tider. En typ av skiftarbete Ă€r s.k. nattarbete, vilket har visat sig kunna pĂ„verka mĂ€nniskors hĂ€lsa och leverne pĂ„ flera olika sĂ€tt (Axelsson, 2005). Vidare framhĂ„lls idag alltmer vikten av hĂ€lsofrĂ€mjande arbete pĂ„ arbetsplatserna runt om i Sverige, dĂ€r en av de Ă„tgĂ€rder som betonas Ă€r att frĂ€mja goda matvanor under arbetstiden (Statens folkhĂ€lsoinstitut, 2004).För att ta reda pĂ„ vad skiftarbetande poliser upplever pĂ„verkar deras matvanor under natt-skiften genomfördes en kvalitativ studie vid polisomrĂ„de 1 i VĂ€stra Götaland.

Problem-definition: How companies work with social media to strengthen their brand equity and what other purposes might lay behind this usage.Purpose: How Volkswagen Sweden use social media in order to strengthen their brand equity.Method: Qualitative case- study of Volkswagen Sweden where a number of respondents will be interviewed with the help of a semi structured interview guide.Theories: A number of theories in the field of brand equity and communication theory will be used in this paper, some of these theories are, Post-model, Social technographics ladder, brand equity and word of mouth.Empiric: A semi-structured interview guide will be shaped from theory and answered through interviews with people who have knowledge within the field.Conclusions: Extracted from the results the research members has identified a number of important factors that business should consider when they work with social media or planning to. They have also answered how business can strengthen their brand equity with social media..

NÄgra psykologiforskare pÄ UmeÄ Universitet behövde ett spelliknande program som kunde anvÀndas vid vetenskapliga tester av anvÀndarnas kognitiva funktioner samt trÀna upp dessa funktioner, Deras grundidé var ett kÀrnprogram med ett flertal olika tester som kunde tas bort och lÀggas till efter behov. De valde ut ett redan existerande ?spel? och bad mig skapa tvÄ nya versioner av detta ?spel?, en nÀstan exakt kopia och en 3D version med rörliga primitiver. MÄlet med detta arbete var att skapa programmet inom 8 veckor..

Titel: Myrstack, ja tack! - en studie om hur Wallenstams intranÀt anvÀnds, upplevs och skullekunna förbÀttrasFörfattare: Axel Birgerstam och Evelina LindbergUppdragsgivare: Wallenstam ABKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik,medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet.Termin: VÄrterminen 2013Handledare: Malin SveningssonAntal ord: 22632Syfte: Att undersöka hur medarbetarna pÄ Wallenstam upplever intranÀtet samt identifiera möjligaförbÀttringar utifrÄn organisationens och medarbetarnas perspektiv.Metod: Kvalitativ studie med samtalsintervjuer.Material: Tio samtalsintervjuer med medarbetare pÄ Wallenstam.Huvudresultat: För att Wallenstam ska nÄ framgÄng med sitt intranÀt mÄste organisationen arbetapÄ flera plan. I stora drag handlar det om att det frÄn ledningsnivÄ mÄste finnas en konkret plan förhur intranÀtet ska anvÀndas, stöttas och kommuniceras till medarbetarna. Detta bör ske med hjÀlp avtydliga direktiv, inspirerande chefer, interna ambassadörer, lÀttillgÀnglig support, frekventutbildning och stöttning samt konkreta exempel pÄ vilken vinning det ger bÄde medarbetarna sjÀlvaoch organisationen i helhet. GrundlÀggande Àr ocksÄ att bygga intranÀtet efter medarbetarnas behov? sÄvÀl informativa och kognitiva som personliga och sociala.

SyfteUppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera hur smÄ och medelstora klÀdföretag med försÀljning frÄn fysiska butiker som kÀrnverksamhet kan arbeta med de sociala medierna för att fÄ sin marknadsföring att nÄ ut till kunden pÄ bÀsta möjliga sÀtt och se om det finns nÄgra mönster nÀr det kommer till planeringen före, under och efter arbetet. Till detta syfte har jag arbetat mot tre frÄgor:? Hur nÄr ett företag ut till kunden pÄ bÀsta sÀtt pÄ de sociala medierna?? Hur uppmÀrksammas företaget av kunden pÄ bÀsta möjliga sÀtt?? UtvÀrderas resultatet av de aktiviteter som sker pÄ de sociala medierna?MetodFör att komma mer pÄ djupet inom Àmnet har jag valt att anta en kvalitativ forskningsmetod som kommit att anta en abduktiv ansats. Det empiriska material jag samlat för arbetet Àr frÄn sex respondenter frÄn fem företag som alla Àr insatta och har betydande roller i det jag valt att studera. Tre av dessa har jag intervjuat ansikte mot ansikte och de tvÄ andra har jag intervjuat via telefon.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka hur den sociala situationen kan se ut för tonÄrstjejer pÄ Perus landsbygd, utifrÄn tjejerna som deltog i fokusgruppen pÄ Arequipas landsbygd. Tanken Àr att undersöka hur tjejernas klass, Älder, etnicitet och kön kan pÄverka deras möjligheter att uttrycka sig och höras samt ta reda pÄ vilka utmaningar de kan möta i samhÀllet p g a att de Àr barn, flickor, fattiga och hör till en av Perus ursprungsbefolkningar. Sist vill jag ta reda hur tonÄrstjejer som deltog i fokusgruppen pÄ landsbygden i Arequipa definierar sin egna sociala situation och hur de uttrycker sina Äsikter och behov.Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur ser tonÄrstjejernas sociala situation ut pÄ Perus landsbygd, med fokus pÄ Arequipas landsbygd och utifrÄn fokusgruppens deltagare? Hur pÄverkar klass, Älder, etnicitet och kön tjejernas möjligheter att uttrycka sig och höras, med utgÄngspunkt i fokusgruppens deltagare?För att uppnÄ mitt syfte Äkte jag till mitt hemland Peru och forskade pÄ plats om tjejernas sociala situation pÄ Arequipas landsbygd. Jag intervjuade fyra personer som arbetar med sociala projekt inom bistÄndsvÀrlden, genomförde en fokusgrupp med Ätta tjejer pÄ Arequipas landsbygd samt samlade övergripande statistiskt material för att beskriva tjejernas sociala situation i Peru med fokus pÄ fyra olika omrÄden.Resultaten visar att tjejernas sociala situation Àr begrÀnsad men ÀndÄ med nÄgra tecken pÄ förbÀttringar i en positiv riktining.

Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa vad det Àr som hÀnder med individen under och efter mobbningen och den krÀnkande behandlingen Vad blir konsekvenserna för den utsatta individen under tiden mobbning och den krÀnkande behandlingen pÄgÄr? Vilka kan konsekvenserna för den utsatta individen blir efter att mobbningen upphört?Vi har valt att göra en systematisk litteraturstudie. Vi har sökt i databaser och Àven studerat referenslistor pÄ artiklar, avhandlingar och böcker som rör Àmnet vi valt. UtifrÄn det resultat vi fÄtt fram Àr konsekvenserna för individen som blir utsatt för mobbning och den krÀnkande behandlingen negativ. Individerna sÄg sig sjÀlva som töntiga och oattraktiva, hade komplex för kroppen, lÄg sjÀlvkÀnsla och hade problem vi sociala situationer och relationer.

Studiens Àmne vÀxte fram ur vÄrt intresse för sociala medier som en ny kanal med pÄverkan pÄ relationen mellan organisationer och deras intressenter. Undersökningen syftar till att beskriva hur utvalda kommuner i Sverige uppfattar sitt arbete i sociala medier. UtifrÄn detta syfte stÀllde vi oss tvÄ frÄgor: Hur beskriver de utvalda kommunerna sitt strategiska arbete i sociala medier?Hur beskriver de utvalda kommunerna att de arbetar i sociala medier för att bemöta feedback och frÄgor frÄn sina intressenter? FrÄgestÀllningarna besvarades med hjÀlp av kvalitativa samtalsintervjuer. Kommunerna som vi strategiskt valde ut Àr JÀrfÀlla, Karlstad, Katrineholm och Leksand och vi utförde samtalsintervjuer per telefon med den ansvariga för sociala medier pÄ respektive kommun. Studiens resultat visade att de flesta av kommunerna inte har nÄgon uttalad strategi eller schemalagd tid för sitt arbete med sociala medier.

Bakgrund: Demenssjukdomar innebÀr en allvarlig förlust av kognitiv förmÄga hos en tidigare frisk person, utöver vad som kan förvÀntas av normalt Äldrande. Symtomen vid demenssjukdom kan vara psykiska, fysiska och/eller beteendemÀssiga och försvÄrar allmÀn daglig livsföring. Vid omvÄrdnaden av personer med demenssjukdom kan olika problem uppstÄ till följd av sjukdomens reducering av den kognitiva förmÄgan hos individen. En lugn och trygg miljö ger bÀst förutsÀttningar för en god funktion hos demenssjuka. Enligt Nightingale har musik helande krafter, dels dÄ det pÄminner om vinden och luftens positiva effekt pÄ de sjuka och dels dÄ det bidrar till en positiv omsorgsatmosfÀr.

Ansvarstagande i företag har fÄtt ökad uppmÀrksamhet i och med utvecklingen av begreppet Corporate Social Responsibility (CSR). Intressenter har idag större förvÀntningar pÄ företags ekonomiska, sociala och miljömÀssiga ansvarstagande. Risken med CSR Àr att företag inte gör operationella bidrag mot samhÀllsproblem utan endast ser detta som ett sÀtt att öka sin vinst genom att förbÀttra företagets image. PÄ senare tid har begreppet Socialt Entreprenörskap utvecklats dÀr det frÀmsta mÄlet Àr det sociala och inte det ekonomiska. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur representanter för elbolag yttrar de ekonomiska, sociala och miljömÀssiga ansvarstaganden i deras respektive verksamheten.

Syfte:Syftet med studien Àr att undersöka hur en grupp kvinnliga anvÀndare av sociala medier kÀnner inför relationen stress och sociala medier. Det som har tolkats av mig Àr kvinnornas egna berÀttelser av upplevelser och kÀnslor kopplade till anvÀndandet av sociala medier.Metod:Undersökningen baserades pÄ tillvÀgagÄngsÀttet hos en fokusgruppintervju men höll formen av ett förtroligare samtal. Eftersom Àmnet för undersökningen ansÄgs falla inom ramen för frÄgor av kÀnslig art, valdes den traditionella intervjuformen bort. Det var viktigt att deltagarna i studien kunde kÀnna trygghet i gruppen och med forskaren. Fyra deltagare medverkade i undersökningen, med forskaren som observatör.

Syfte med denna undersökning var att ta reda pÄ vad förskollÀrare hade för uppfattningar om begreppet mobbning i förskolan och hur de arbetar för att förebygga det. För att fÄ svar pÄ syfte och frÄgestÀllningar anvÀndes kvalitativa intervjuer dÀr tankar och Äsikter ligger i fokus. Vi valde dÀrmed att intervjua sex stycken förskollÀrare pÄ tre stycken förskolor, en privat och tvÄ kommunala. Intervjusvaren analyserades och sammanfattades inom kategorier som framkom som mest centrala i resultatet. Resultatet visar att det rÄder delade meningar samt en otydlighet om vad mobbning innebÀr i förskolan.

The effects of social media usage in a professional context, specifically the effects on social media usage in relation to leadership have been studied in order to determine weather or not usage can be productive for leadership in general. The study concludes that there are several benefits as well as drawbacks to leadership in using social media, but has yet to conclude weather productive or not. This study gives an overview of a relatively unexplored subject.Leadership in terms of leader, communication and group dynamics have been defined and explained in accordance with existing literature. A  brief review of computer and Internet history attempts to explain the formation and evolution of social media. Risks in terms of risks related to leadership and risks related to IT-security are taken into consideration and have been briefly explained.

Elevers delatagande och beteenden under matematiklektioner kan bero pÄ mÄnga olika saker. Tidigare forskning sÀger att det Àr viktigt att kunna se mÄlen eleverna har för att kunna förklara deras beteenden. Denna undersökning fokuserar pÄ olika outtalade och uttalade sociala mÄl och huruvida de kommer i konflikt med andra mer prestationsrelaterade mÄl. UtgÄngspunkten har dÀrför varit att försöka identifiera dessa mÄl. Undersökningen bestÄr av tio intervjuer med elever och tvÄ observationer av matematiklektioner. Resultatet visar att en elev ofta har flera olika mÄl att uppnÄ och att dessa lÀtt hamnar i konflikt med varandra. Det Àr ofta de sociala mÄlen som tar över och lÄter prestationsmÄl komma i andra hand..