Detta arbete Àr en kvalitativ fallstudie med syfte att undersöka hur nÄgra intervjuade lÀrare frÄn en gymnasieskola i södra Norrland förhÄller sig till sociala medier, hur dessa lÀrare uppfattar att sociala medier pÄverkar deras integritet, yrkesetik, fostransuppdrag och pedagogiska arbete. FrÄgestÀllningarna arbetet har utgÄtt ifrÄn har berört grÀnsdragningar mellan privatliv och offentlighet, hur lÀrare kan upptrÀda i sociala medier, hur lÀrare ser pÄ vÀnskapsrelationer till elever, vilka eventuella pedagogiska vinningar respektive hot sociala medier kan tÀnkas medföra.För att besvara uppsatsens frÄgestÀllningar har intervjuer med sju anstÀllda lÀrare pÄ en given gymnasieskola gjorts. De resultat som framkommit i denna studie, Àr bland annat att samtliga lÀrare Àr överens om att lÀrares privatliv pÄverkar deras yrkesroll i viss mÄn. IfrÄga om vad lÀrare kan göra i sociala medier, med Ätanke pÄ deras yrkesroll, var de flesta lÀrare överens om att brott mot skolans vÀrdegrund samt yrkesetiska principer var förbjudna, men ocksÄ att lÀrare utöver detta har ett visst ansvar över hur man framstÀller sig sjÀlv i sociala medier. GÀllande pedagogiska hot och vinningar, finns det ett potentiellt hot att lÀrares arbetsbörda ökar, samtidigt Àr vinningen att lÀrares förstÄelse för elever kan tillta..

No abstract.

Alzheimers sjukdom Àr vanlig sjukdom i Sverige och övriga vÀrlden dÀr symptombilden har en negativ inverkan pÄ personens livssituation. Syftet med studien var att belysa vilka positiva effekter fysisk aktivitet har hos patienter med Alzheimers sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie och var grundad pÄ 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet indelades i tre huvudkategorier, pÄverkan pÄ sinnesstÀmning, förbÀttrade kognitiva funktioner och förbÀttrad fysisk förmÄga. Genom att utöva fysisk aktivitet förbÀttrades sinnesstÀmningen hos patienterna vilket visade sig genom att de blev mindre rastlösa, agiterade och oroliga.

Bakgrunden beskriver att det i samhÀllet finns en stereotyp av hur mÀnniskor med schizofreni Àr. Studien behandlar begreppen kommunikation, livsvÀrld, sjukdomslidande och subjektiv kropp. Tidigare studier har visat att personer som lever med schizofreni kan ha problem i det sociala samspelet. Syftet med studien var att beskriva hur livsvÀrlden upplevs av en person med schizofreni. Metoden som anvÀndes var en kvalitativ litteraturstudie pÄ en sjÀlvbiografisk bok, skriven av en person som lever med schizofreni.

Bakgrund: P? akutmottagningen v?rdas patienter som ?r i akut behov av v?rd. En del av patienterna beh?ver l?ggas in p? en v?rdavdelning efter att de blivit bed?mda av l?karen p? akutmottagningen. F?r att s?kerst?lla patients?kerheten och f?r den fortsatta v?rden ?r det n?dv?ndigt att sjuksk?terskan p? akutmottagningen ?verrapporterar n?dv?ndig information till sjuksk?terskan p? v?rdavdelning.

Idag exponeras varje person för upp till flera tusen annonsbudskap per dag. Annonseringen pÄ Internet ökar och mÀnniskor översköljs med fÀrgglada, blinkande annonser sÄ fort de gÄr in pÄ Internet ? men forskning har visat att mÄnga av annonserna helt ignoreras. Författarna till denna studie hade för avsikt att studera den bakomliggande psykologiska processen som förklarar varför vissa annonser pÄ Internet uppmÀrksammas medan andra helt ignoreras, samt studera faktorer som pÄverkar denna process. Genom litteraturstudier, observationer och intervjuer har författarna förstÄtt att det finns tvÄ kognitiva uppmÀrksamhetsprocesser: den exogena/stimulansdrivna processen som hÀrrör frÄn den varseblivande processen och den endogena/mÄlstyrda processen som hÀrrör frÄn en samverkan mellan lÀsbeteendet pÄ Internet och hjÀrnans minnessystem.

FrÄgestÀllning: Vilken roll intar de sociala medierna i kommuners kommunikationsarbete?Bakgrund: De senaste Ären har allt fler kommuner börjat anvÀnda sig av sociala medier. Detta stÀller stora krav pÄ kommunerna, att anpassa kommunikationen efter medborgarna och efter de nya medierna. FrÄgan Àr vilken funktion och roll de sociala medierna fÄr i kommunernas kommunikationsarbete.Syfte: Att tillföra kunskaper om hur man kan förstÄ sociala medier  som mötesplats mellan kommuner och medborgare. Meningen med studien Àr att tillföra kunskaper sÄvÀl om syftena bakom nÀrvaron som hur det fungerar i praktiken.Metod: Kvalititativa forskningsintervjuer med kommunikationsexperter pÄ tre svenska kommuner och kvantitativ innehÄllsanalys av kommunernas Facebooksidor.Slutsats: Sociala medier anvÀnds oftast för att föra ut information och i liten utstrÀckning för att interagera.

The purpose of this study was to examine how professional workers understand the bullying problem among Swedish youth in the age of 13-15 years. The main focus was to examine the new phenomena electronic bullying, from a professional point of view.The biggest question to answer was: "How does the school and organizations understand the bullying situation among Swedish youth today?" Individual interviews with professional social workers within the school and nationwide organizations have been used to fulfill the purpose of this work. Two different respondent types were used in order to get a wide perspective and a dynamic view.Electronic bullying had increased, but the school yard was still the most common arena for bullying, according to the respondents. The schools tried to prevent bullying, but the social workers felt that they lacked some knowledge of electronic bullying, because it was relative new.

Sociala medier inneba?r ba?de stora hot och mo?jligheter. Mo?jligheterna a?r sto?rre a?n na?gonsin fo?r organisationer att integrera med sina intressenter och utifra?n det bygga starka relationer. Samtidigt inneba?r den snabba spridning av information som kanalerna inneba?r ett hot fo?r organisationer.

Uppsatsen har behandlat en frÄga av betydelse för det sociala arbetets utmaningar i en globaliserad vÀrld ? mediernas makt att formulera sociala problembilder. Syftet har varit att med hjÀlp av en diskursanalytisk ansats studera nationella mediediskurser som berör de som benÀmns ?gömda flyktingbarn?. Detta för att se hur de framstÀlls och vilka möjliga konsekvenser det fÄr för det sociala arbetet.

Syftet med studien var att fÄ ökad förstÄelse för erfarenheter och upplevelser av den sociala miljöns betydelse för aktiviteter i dagligt liv. För att studera detta intervjuades sju personer med reumatoid artrit (RA). Data analyserades parallellt med datainsamling utifrÄn en komparativ analysmetod. Resultatet visade ett komplext samspel mellan personen, den sociala miljön och aktiviteten vilket formade fyra kategorier: "sammanvÀvd aktivitet", "tillrÀttalagd aktivitet", "omfördelad aktivitet" och "initierad aktivitet". Resultatet bidrar med en förstÄelse för de olika aspekterna i den sociala miljön som frÀmjar meningsfulla aktiviteter för informanterna.

Den hÀr fallstudien fokuserar pÄ fyra personer som fÄr hjÀlp av socialtjÀnsten och som upplever att de har psykisk ohÀlsa. Terapisessionerna varierade, beroende pÄ problematik, mellan 12-16 gÄnger och terapeuten, Anna Sonrei, har fÄtt medgivande av samtliga deltagare att genomföra studien och visa kommande material. FrÄgestÀllningen har varit hur patienten upplever den kognitiva och beteendeteapeutiska behandlingen, om patienterna enligt sjÀlvskattningsformulÀren Becks Anxiety Inventory (BAI) och Becks Depression Inventory (BDI/BDI-II) visar skillnad i hur de mÄr samt om patienterna upplever att terapin har nÄgon pÄverkan i deras liv framöver. Resultatet visade att patienterna överlag upplevde terapin som positiv, att de fÄtt en personlig kontakt med terapeuten, att de fÄtt klarhet i sina problem och kan förstÄ sig sjÀlva bÀttre. SjÀlvskattningen (BAI, BDI/BDI-II) visade, med varierat resultat, en förbÀttring hos alla patienter och de tror Àven att terapin har en pÄverkan i deras liv framöver.

Uppsatsen avser belysa och utveckla förstÄelsen för de sociala och ekonomiska verksamhetsmotiv som existerar inom socialt entreprenöriella organisationer samt undersöka hur dessa motiv hanteras. Av denna anledning Àr det intressant att utgÄ frÄn ett mÄlkonfliktsperspektiv, varpÄ verksamhetens intressenter Àven beaktas eftersom de pÄverkar organisationen och dess mÄlsÀttningar. Studien pÄvisar att socialt entreprenöriella företag tvingas förhÄlla sig till flertalet sociala och icke-sociala verksamhetsmotiv som till viss del motverkar varandra och skapar mÄlkonflikter, och till viss del samexisterar genom synergier. Dessutom Àr sociala och ekonomiska motiv vanligen kontrÀra och orsakar begrÀnsningar i verksamhetsstrukturen, varpÄ mÄlkonflikter lÀttare uppstÄr. Det framgÄr att företagens lönsamhet och utvecklingsmöjligheter hÀmmas av de begrÀnsningar som de sociala motiven medför.

Syftet med denna uppsats har varit att belysa nÄgra ensemblemusikers syn pÄ och uppfattning om det sociala samspelet i en musikensemble.Vi beskriver ensemblemusikernas syn pÄ det sociala samspelet med utgÄngspunkt i Ätta musikers egna berÀttelser utifrÄn de kvalitativa intervjuer vi utfört med dem. Musikerna var alla vid studiens utförande studerande vid en folkhögskola i Mellansverige.Den teoretiska utgÄngspunkten kan nÀrmast knytas till ett sociokulturellt perspektiv, dÄ en grundtanke hos oss Àr att mÀnniskan formas och pÄverkas av den sociala kontext den befinner sig i. DÀrför var ett grundantagande inför studien att det sociala samspelet i musikensemblen Àr minst lika viktigt som det musikaliska.Sammanfattande kan sÀgas att samtliga intervjudeltagare - utöver de rent speltekniska fÀrdigheterna - har nÀmnt de sociala relationerna som helt avgörande för hur samspelet i gruppen skall fungera. I studien vÀxte fyra begrepp fram som utgjorde överordnade kategorier för hur vi sedan diskuterade vÄra resultat. Dessa fyra begrepp var individens personlighet, gruppmedlemmarnas erfarenheter, de omstÀndigheter som gruppen befinner sig i samt de vÀrderingar som finns inom gruppen..

Ungdomars datoranvĂ€ndning har ökat de senaste Ă„ren och en stor del av ungdomars kommunikation sker via sociala medier. Trots att detta Ă€r utbrett bland ungdomar finns lite forskning om fenomenet. I lĂ€roplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 stĂ„r det beskrivet att undervisning bör ske utifrĂ„n ungdomars egna erfarenheter, varför sociala medier skulle kunna vara en del av undervisningen.Denna studie syftar till att undersöka hur ungdomar uppfattar visuell kommunikation via sociala medier. De frĂ„gestĂ€llningar studien Ă€mnar att ge svar pĂ„ Ă€r vilka sociala medier ungdomar anvĂ€nder och hur de kommunicerar visuellt via dem, hur kommunikation skiljer Ă„t mellan olika sociala medier, vad och varför ungdomar kommunicerar med bilder pĂ„ sociala medier samt hur ungdomar uppfattar sin egen respektive andras visuella kommunikation via sociala medier.Åtta ungdomar i Ă„rskurs 9 intervjuades dĂ€r de bland annat beskrev hur sociala medier fungerar och hur de anvĂ€nder dem, vilka övervĂ€ganden de gör kopplat till bilddelning, varför de kommunicerar visuellt via sociala medier samt hur de uppfattar andras digitala bildpublicering. I studien framkom att ungdomarna anvĂ€nder flera olika sociala medier eftersom de har olika funktioner och fokus.