Titel: En kartlÀggning av tolkningsproblem och brister i Eurokoderna.Högskola: Högskolan i Halmstad.Kurs: Examensarbete, 15 högskolepoÀng pÄ Byggingenjörsprogrammet.Nyckelord: Eurokoderna, tolkningsproblem, brister, enkÀtundersökning.Syfte: Syftet var att undersöka om det behövs en förbÀttring av Eurokoderna, och i sÄ fall redogöra för vilka delar det gÀller. Undersökningen kan pÄ sÄ sÀtt vara ett steg mot en ytterligare förbÀttring av Eurokoderna, och dÀrmed ett bidrag till att underlÀtta konstruktörens dagliga arbete.Metod: KartlÀggningen grundades pÄ resultatet frÄn en enkÀtundersökning som i sin tur grundades pÄ ett antal intervjuer. BÄde intervjuerna och enkÀterna besvarades av byggkonstruktörer som arbetade mycket med Eurokoderna. Under intervjuerna ombads respondenterna att redogöra för de Eurokod-delar som ansÄgs vara svÄra att tolka. DÀrefter utformades en enkÀt som behandlade frÄgor pÄ de delarna som lyftes fram som problematiska under intervjuerna.Slutsats: Enligt den hÀr studien kan det konstateras att konstruktörer tolkar vissa delar i Eurokoderna pÄ olika sÀtt.

Denna studie Àr en fallstudie av företaget SICK IVP AB som utvecklar kameror förindustriell avsyning. De var intresserade av att undersöka hur deras anvÀndareuppfattade en av deras produkter. Studien syftar att undersöka hursensemaking1 kan anvÀndas för att förstÄ prototyper i designprocessen ividareutveckling av en produkt.En kvalitativ anvÀndarstudie genomfördes och lÄg till grund för ett antalprototyper som skapades och som sedan blev huvudfokus i studien.Prototyperna var huvudsakligen pappersprototyper, byggda med en viss grovhetför att skapa en bÀttre grund för diskussioner och idégenerering. Resultatet visarpÄ vikten av externa representationer för att uppnÄ sensemaking idesignprocessen, i det hÀr fallet det underliggande designproblemet.Sensemakingen i designprocessen ökade nÀr personer frÄn olika disciplinerjobbade tillsammans med olika externa representationer sÄ som prototyper somutgÄngspunkt. Prototypernas utseende visade sig inte alltid bli huvudfokus fördiskussionerna utan de fungera istÀllet som en katalysator för samtalen somberörde större delar av designen.

Det ha?r a?r en kvalitativ studie av fo?rvaltningsfastighetsfo?retag i Sverige som vid a?rsskiftet 2013/2014 ska bo?rja redovisa enligt det principbaserade regelverket K3. Det nya regelverket inneba?r att fastighetsfo?retagen ska genomfo?ra komponentavskrivning pa? betydande och va?sentliga delar av fastigheterna, men det a?r delvis upp till fo?retagen och branschorganisationerna att sja?lva besta?mma vilka dessa delar a?r. Da?rfo?r har vi i denna studie underso?kt hur praxis inom redovisning skapas, med den institutionella teorin och tidigare studier i svensk redovisningspraxis som analysverktyg.

I föreliggande uppsats har jag studerat bilderna i ett bildlÀromedel för vuxna illitterata. LÀromedlet, som Àr en bildordbok, anvÀnds inom sfi-undervisningen i spÄr 1, kurs A, och heter Tala svenska direkt (Hanssen 2004). Syftet med studien har varit att undersöka i vilken utstrÀckning bilderna i boken motsvarar kriterierna för en bra bild med högt lÀsvÀrde utifrÄn ett perceptuellt, ett kognitivt, ett sociokulturellt och ett pedagogiskt perspektiv. Min metod har varit kvalitativ analys och bildanalys. Jag har utgÄtt frÄn semiotisk bildteori och inspirerats av sÄvÀl ikonografi och semiotisk bildanalys som av tidigare forskning pÄ omrÄdet.

BakgrundVarje Är kommer det barn under 18 Är, utan sina förÀldrar, frÄn andra lÀnder till Sverige för att söka asyl. Antalet ökar, 2004 kom det 388 barn, 2009 kom sÄ mÄnga som 2250 ensamma barn.Enligt mÄnga rapporter underlÀt kommunerna att utreda barnens behov av insatser och de tilltÀnkta boendenas lÀmplighet. Den 1 juli 2006 trÀdde en ny lag i kraft som skulle ge ensamkommande flyktingbarn samma trygghet som övriga barn i landet. Lagen skulle ge tydligare riktlinjer för Migrationsverket, svenska kommuner och Landsting betrÀffande fördelning av ansvar, vem som ansvarar för vad.SyfteSyftet Àr att undersöka barnens situation, hur de blir bemötta pÄ boendena under deras asylprocess. SÀrskilt fokus har vi lagt pÄ att undersöka om man pÄ boendena tar hÀnsyn till att de ensamkommande barnen kommer frÄn en annan social miljö, med en helt annan kultur.FrÄgestÀllningar Hur arbetar man med barnen sen den nya lagen kom 2006? Hur bemöter man barnen utifrÄn kultur, identitet m.m.?MetodVi har valt en kvalitativ forskningsmetod som bygger pÄ djupintervjuer med en flyktingsamordnare, tvÄ chefer för olika boenden och tvÄ asylsökande barn som bor pÄ ett transitboende.ResultatVi har kommit fram till att Sverige har blivit bÀttre pÄ ta hand om de ensamkommande barnen, sedan den nya lagen, personalen har högre utbildning, man har anstÀllt mer personal med kulturkompetens.

I och med informationsteknologins snabba framvÀxt i samhÀllet stÀlls vi ocksÄ inför problem som hur vi ska handskas med denna utveckling. Forskning visar att fenomenet datorrÀdsla kan bero pÄ faktorer som exempelvis erfarenhet, personlighet, attityd eller kön. Syftet med denna studie Àr dock att undersöka eventuella samband mellan datorrÀdsla, personlighet samt datorerfarenhet. Nittio studenter vid Högskolan Dalarna agerade undersökningsdeltagare (UD) genom att svara pÄ en enkÀt bestÄende av tre delar; bakgrundsfrÄgor, ett personlighetstest sammansatt av Eysenck Personality Inventory (EPI) samt Ätta scenarier, dÀr UD fick skatta sin sjÀlvupplevda stressnivÄ i olika situationer. Studien visar att sÄvÀl neuroticism som datorerfarenhet skulle kunna predicera datorrÀdsla.

Kunskaper i retorik ses som en viktig resurs i dagens samhÀlle och i och med att de nya Àmnesplanerna togs i bruk hösten 2011 fördes begreppet ?den retoriska arbetsprocessen? in i kurserna i svenska pÄ gymnasiet. Eleverna ska numera kunna anvÀnda denna process som stöd vid skriftlig och muntlig framstÀllning. Det Àr mot denna bakgrund som syftet med denna uppsats Àr att utreda vad som menas med ?den retoriska arbetsprocessen? och hur denna process utnyttjas i skolans undervisning.

I elnÀtet finns skyddsfunktioner som ska sÀkerstÀlla sÀker och effektiv frÄnkoppling av felbehÀftade anlÀggningsdelar i enlighet med svensk lagstiftning, rÄdande normer och branschpraxis. MÄlet med detta examensarbete har varit att utveckla ett rapporteringssystem som hjÀlper till att utföra provning av elanlÀggningar enligt faststÀllda normer och samtidigt visa resultatet pÄ ett lÀttförstÄeligt och tydligt sÀtt som gÄr att anvÀnda i E.ONs risk- och sÄrbarhetsanalysverktyg. En risk- och sÄrbarhetsanalys av elnÀtsanlÀggningar krÀvs för att uppfylla energimarknadsinspektionens föreskrift. [1]Arbetet har utförts i fyra steg. Först har en undersökning av nulÀget gjorts.

BakgrundAvvikelser i artikulation och nasalitet Àr kÀnnetecknande för talet hos barn med lÀpp-, kÀk- och gomspalt (LKG). Det rÄder i dagslÀget ingen konsensus kring vilken operationsteknik och -tidpunkt som ger bÀst förutsÀttningar för talutvecklingen och fÄ studier har utvÀrderat talutvecklingen hos personer med LKG longitudinellt. Syfte Syftet med studien var att longitudinellt undersöka talutvecklingen avseende artikulation och nasalitet hos barn med unilateral lÀpp-, kÀk- och gomspalt (LKGU) vid 3, 5 och 7 Ärs Älder och jÀmföra med referensgrupper vid 3 och 7 Är. MetodTolv konsekutiva patienter med LKGU opererade med tidig tvÄstegsslutning köns- och Äldersmatchades med tvÄ referensgrupper av barn utan spalt. Gruppernas inspelningar av SVANTE (SVenskt Artikulations- och Nasalitets-TEst) transkriberades fonetiskt av tvÄ logopeder. Artikulationsvariablerna som analyserades var: procent korrekt konsonant, procent korrekt artikulationsstÀlle, procent korrekt artikulationssÀtt och artikulationsavvikelser framför respektive bakom velofarynx. Nasalitetsavvikelser bedömdes pÄ en skala frÄn 0-4.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ lÀrares syn pÄ att undervisa utan en lÀrobok i Ärskurs 1-3. VÄrt arbete Àr en kvalitativ studie och vi har intervjuat Ätta lÀrare som har erfarenhet av att undervisa utan lÀrobok och vi har undersökt vilka anledningar som de ser till att vÀlja bort lÀroboken frÄn undervisningen. Arbetets fokus ligger pÄ planeringen innan sjÀlva genomförandet av matematikundervisningen, valet av material och vilka andra saker som kan tÀnkas pÄverka organiseringen av undervisningen. DÀrför har vi valt att utforma intervjufrÄgorna efter tvÄ huvudomrÄden, först en mer allmÀn syn pÄ omrÄdet och sedan fördjupade vi oss i planeringen och organiseringen av undervisningen. Resultatet av vÄr undersökning Àr att lÀraren mÄste vÄga variera undervisningen och ge eleverna möjlighet att testa pÄ flera olika arbetssÀtt.

Syftet med denna studie Àr att undersöka matbutiksanstÀlldas upplevelse av kompetensutveckling och hur de anser att de uppnÄr kompetens. Ger kompetensutvecklingar en kompetens som de deltagande individerna finner anvÀndbar? Uppsatsen Àr kvalitativ och har en hermeneutisk ansats. Undersökning Àr gjord genom halvstrukturerade intervjuer med Ätta subjektivt utvalda matbutiksanstÀllda, och resultatet presenteras narrativt, dÀr varje intervju följs av en analys utifrÄn vÄra teoretiska utgÄngspunkter. En sammanfattande analys redogör för helheten som skapats utifrÄn de delar som varje intervju utgjort.

Denna tekniska rapport behandlar ett examensarbete utfört pĂ„ Siemens Industrial Turbomachinery i FinspĂ„ng. Examensarbetets syfte var att utföra kortslutningsberĂ€kningar samt att ta fram en selektivplan för det avbrottsfria kraftsystemet till en av Siemens gasturbiner. Gasturbinen stĂ„r ofta lĂ„ngt ifrĂ„n kontrollrummet dĂ€r den styrs ifrĂ„n och i rapporten har denna lĂ€ngd antagits till 400 m. BerĂ€kningarna har inte skett pĂ„ hela kraftsystemet utan en avgrĂ€nsning till Ă„tta olika delar har gjorts.Rapporten tar upp teorin för gasturbiner, kortslutningar, skyddsapparater och selektivitet. Även vilka olika typer av kortslutningar som finns och deras effekter behandlas.

Problemformulering: NÀr ett aktieÀgartillskott skall Äterbetalas till en aktieÀgare sker ingen inkomstbeskattning, utan Äterbetalningen jÀmstÀlls skatterÀttsligt med Äterbetalning av ett lÄn. Vid Äterbetalning till en ickeaktieÀgare uppkommer frÄgan om Äterbetalningen inkomstskatterÀttsligt skall bedömas pÄ samma sÀtt som Äterbetalning till en aktieÀgare, eller om den bedöms annorlunda.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att utreda och i möjligaste mÄn klargöra rÀttslÀget, associationsrÀttsligt och inkomstskatterÀttsligt, avseende villkorade tillskott utan aktieteckning, som görs av en tillskottsgivare som inte Àger aktier i det bolag som erhÄller tillskottet.Metod: Den associationsrÀttsliga behandlingen av tillskott tas som utgÄngspunkt för en skatterÀttslig redogörelse av Àmnet. I uppsatsen görs en genomgÄng av praxis och doktrin.AvgrÀnsningar: Uppsatsen kommer inte att behandla avtalsrÀttslig, sakrÀttslig eller gÄvoskatterÀttslig problematik gÀllande aktieÀgartillskott.Resultat: Ett villkorat tillskott ger ingen rÀtt till avdrag vid tillskjutandet. Det ger inte heller upphov till nÄgon inkomstbeskattning för givaren vid Äterbetalning, dÄ det skatterÀttsligt ses som Äterbetalning av en fordran..

1995 röstade Sveriges medborgare för första gÄngen i ett Europaparlamentsval dÀr valdeltagandet var mycket lÄgt, endast 41,6 röstade i valet. Trenden höll i sig under följande Europaparlamentsval 1999, dÀr valdeltagandet sjunkit till 38,8 procent. Hösten 2003 hölls en folkomröstning dÀr EMU- medlemskapet togs upp, resultatet blev ett klart nej av det svenska folket. Syftet med uppsatsen Àr att nÀrmare granska EU:s politiska legitimitet i Sverige, nÀrmare bestÀmt i vilka delar av Sverige det finns ett starkt respektive mindre starkt stöd för den Europeiska unionen. Vi ska Àven titta nÀrmare pÄ hur faktorer som till exempel urbaniserings- och inkomstgrad pÄverkar EU-frÄgan.

Denna uppsats syfte och mÄl har varit att undersöka distribution och funktion för den i dellboska partikeln e. Undersökningen utgÄr frÄn material transkriberat dels frÄn egna inspelningar, dels inspelningar frÄn Swedia2000projektet. Analysen uppdelas sedan pÄ tvÄ delar; en första grammatisk undersökning för att faststÀlla regler för distributionen, somgenomförs utifrÄn skribentens och informanters sprÄkkÀnsla samt konkordansundersökningar. Dessa resultat ligger sedan till grund för undersökningen av partikelns funktion i diskursen utifrÄn definitioner av diskursmarkörer. Slutligen har undersökningen visat att partikelntroligtvis kan införas under begreppet final dubblering av negation, samt ocksÄ kan definieras som en diskurspartkel med funktionen att signalera övertygelse om att det som sÀgs Àr riktigt, och nÄgot som inte bör ifrÄgasÀttas..