Standardiserade rapporter för underhåll av kontrollanläggning med koppling mot status för Risk och Sårbarhetsanalys
I elnätet finns skyddsfunktioner som ska säkerställa säker och effektiv frånkoppling av felbehäftade anläggningsdelar i enlighet med svensk lagstiftning, rådande normer och branschpraxis. Målet med detta examensarbete har varit att utveckla ett rapporteringssystem som hjälper till att utföra provning av elanläggningar enligt fastställda normer och samtidigt visa resultatet på ett lättförståeligt och tydligt sätt som går att använda i E.ONs risk- och sårbarhetsanalysverktyg. En risk- och sårbarhetsanalys av elnätsanläggningar krävs för att uppfylla energimarknadsinspektionens föreskrift. [1]Arbetet har utförts i fyra steg. Först har en undersökning av nuläget gjorts. I andra steget har en litteraturstudie gjorts av hur skydden fungerar och även vilka krav E.ON har på provningarna. Tredje steget har varit att utveckla en rapporteringsmall. Fjärde steget har varit att testa den utvecklade provningsplanen för att försäkra sig om önskad funktion. I arbetet har det framkommit att en mall där reläberedning och provningsprotokoll sammanlänkade till ett dokument är det mest lättförståeliga och användbara sättet att prova anläggningarna. Det möjliggör även en automatiserad bedömning av reläskydden och en koppling mot E.ONs risk- och sårbarhetsarbete. I rapporten redovisas grundläggande teori om reläskydd och hur de fungerar. Utvecklingsarbetet av provningsplanen redovisas ihop med framtagna rapporteringsmallar. I arbetet visas vad en provning innebär och ett enkelt provningsprotokoll där utgående resultat blir lättförståeligt och tydligt. Följande delar ingår i en rutinprovning:? Okulärbesiktning? Kontroll av utlösnings-, blockerings- och signalkretsar? Sekundärprov- där reläskydden kontrolleras och testas.? Uppmätning av driftvärden.En viss förenkling av provningsförfarandet har åstadkommits. Dels genom att vissa delar har funnits överflödiga då de bygger på föråldrad teknik. Sen har även en tidsbesparing gjorts genom att inställningsvärden inte behöver skrivas in av provaren själv utan de fås direkt från reläberedningen.