VÄrt syfte var att undersöka hur gymnasielÀrare resonerar kring betygsÀttning av elever nÀr de arbetar i grupp. Undersökningen utfördes med en kvalitativ metod i form av intervjuer av Ätta gymnasielÀrare. I förhÄllande till hur vÄr valda litteratur definierar grupparbete, anser vi att flertalet gymnasielÀrare hade kunskap om vad ett grupparbete innebÀr. Den största fördelen med grupparbete som nÀmndes av flertalet respondenter var att eleverna lÀr sig samarbeta samt att de lÀr sig av varandras kunskaper. Nackdelen de fann var frÀmst att grupparbete ofta resulterar i att elever delar upp arbetet emellan sig sÄ att det istÀllet blir smÄ individuella arbeten.

En studie av en mindre kraftstation har gjorts i samarbete med Exencotech som forskar inom energi-Ätervinning. Deras kraftstation behandlar Ätervinning av vÀrme frÄn uppvÀrmt vatten som annars inte hade anvÀnts utan ansetts som ren förlust.Den studie som genomförts har gjorts pÄ ett 100kW system med en sÄ stor möjlighet till modularitet som Àr möjligt för anpassning och flexibel installation. Studien har Àven innefattat en 5kW prototyp och en modulÀr version av 100kW systemet upp till 0,5MW. Applikationen har som krav att framför allt minska volymen och storleken pÄ systemet. Studien innefattar Àven en ergonomisk och anvÀndarvÀnlig inriktning vilket har pÄverkat designen och konstruktionen hos systemet.För att finna lÀmpliga lösningar och koncept till projektet har flera konceptgenereringar gjorts, liksom utvÀrderingar av lösningar.

Examensarbetet som utförts vid Jönköpings tekniska högskola har syftet att konstruera en audioförstÀrkare. MÄlet var att Ästadkomma goda prestanda pÄ den valda audioförskartypen. Den utvalda varianten utvÀrderas med avseende pÄ dess prestanda. AudioförstÀrkaren bör ha följande egenskaper: En kanal med en uteffekt pÄ minst 40W samt ett frekvensomrÄde pÄ 20Hz till 20KHz, utan att anvÀnda sig av integrerade komponenter. Temat för rapporten bygger pÄ analysering av konstruktionskretsen och en detaljerad beskrivning av ingÄende delar samt jÀmförelse med andra kopplingar med liknande funktion.

Inom logistiken finns det ett antal frÄgestÀllningar, dÀr struktur Àr ett viktigt omrÄde. StrukturfrÄgorna berör bland annat distributionen, exempelvis om en fÀrdig produkt ska lagras eller skickas direkt till kund samt hur sjÀlva transporten ska gÄ till. Distributionsstrukturen syftar till att överbrygga de gap som uppstÄr mellan producerande företag och konsumenterna av deras produkter. Distributionen Àr i vissa fall mer komplex Àn företaget i sig, dÀr beslutsfattandet kan handla om vilka delar som ska outsourcas och vilka externa aktörer som ska samarbetas med. Val gÀllande distributionen kan vara avgörande för ett företags lönsamhet och konkurrensförmÄga.

Allt började med att vi fick ett uppdrag av Àgarna pÄ Treehotel som ville ha hjÀlp med att utveckla vissa delar av sin verksamhet. Vi bestÀmde tillsammans med dem att vi skulle fokusera pÄ Victoriastigen, den transportstrÀcka som idag leder hotellgÀsterna upp till trÀdrummen, och hjÀlpa dem att utveckla denna med hjÀlp av upplevelseproduktion. VÄrt syfte med studien Àr sÄledes att med storytelling som verktyg och teori frÄn upplevelseproduktion utveckla Victoriastigen för att förstÀrka helhetsupplevelsen av ett besök pÄ Treehotel. De metoder vi anvÀnt oss av Àr kvalitativa intervjuer samt egna reflektioner och vi har utifrÄn dessa metoder fÄtt fram ett resultat som svarar mot vÄra forskningsfrÄgor. Vi har med utgÄngspunkt i en interaktiv metod med vÄra uppdragsgivare samt konklusionerna av vÄrt resultat sedan skapat konceptförslag för Victoriastigen.

Idag finns det m?anga system fšor att bedšoma och tolka šoversšattningar av texter. Det finns system som lšankar delar av en kšalltext och en šoversšattning, det finns en šaven tekniker fšor att bedšoma šoversšattningar fšor ge ett m?att p?a hur bra de šar. Ett exempel p?a en s?adan teknik šar Token Equivalence Method(TEM).

Denna uppsats undersöker hur genusperspektivet synliggörs i historielÀroböcker för grundskolans senare Är. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur lÀroböckerna redogör för makstrukturerna mellan mÀn och kvinnor och undersöka möjligheterna för hur en förstÄelse av det temporala sambandet (dÄ, nu, sedan) kan utvecklas hos lÀsaren d v s en utvecklingsprocess av historiemedvetande. Undersökningen Àr uppbyggd kring teorier om historiemedvetande och genus av historikern Niklas Ammert (historiemedvetande) och genusforskaren Yvonne Hirdman (genus). Undersökningen visar att maktstrukturerna mellan könen redogörs i delar av texterna, men att det saknas en röd trÄd i textbeskrivningarna som helhet. FörstÄelsen för det temporala sambandet underlÀttas bara i enstaka delar av lÀrobokstexterna dÄ faktorer frÄn Niklas Ammerts kategorier för historiemedvetandet lÀroprocesser synliggörs.

Titel: En kartlÀggning av tolkningsproblem och brister i Eurokoderna.Högskola: Högskolan i Halmstad.Kurs: Examensarbete, 15 högskolepoÀng pÄ Byggingenjörsprogrammet.Nyckelord: Eurokoderna, tolkningsproblem, brister, enkÀtundersökning.Syfte: Syftet var att undersöka om det behövs en förbÀttring av Eurokoderna, och i sÄ fall redogöra för vilka delar det gÀller. Undersökningen kan pÄ sÄ sÀtt vara ett steg mot en ytterligare förbÀttring av Eurokoderna, och dÀrmed ett bidrag till att underlÀtta konstruktörens dagliga arbete.Metod: KartlÀggningen grundades pÄ resultatet frÄn en enkÀtundersökning som i sin tur grundades pÄ ett antal intervjuer. BÄde intervjuerna och enkÀterna besvarades av byggkonstruktörer som arbetade mycket med Eurokoderna. Under intervjuerna ombads respondenterna att redogöra för de Eurokod-delar som ansÄgs vara svÄra att tolka. DÀrefter utformades en enkÀt som behandlade frÄgor pÄ de delarna som lyftes fram som problematiska under intervjuerna.Slutsats: Enligt den hÀr studien kan det konstateras att konstruktörer tolkar vissa delar i Eurokoderna pÄ olika sÀtt.

Utvecklandet av en förmÄga att kunna programmera Àr beroende av mÄnga olika delar ? lÀrarens förmÄga att förklara, instruera och ge stöd, kursens begriplighet, programmeringssprÄkets lÀttförstÄelighet, kamraters stöd och elevens inre motivation och intresse. Hur skall man kunna föra samman alla delar i undervisningen sÄ att det kanske mer blir som den efterlÀngtade dansen pÄ rosorna nÀr det gÀller att lÀra sig bemÀstra programmeringens underbara vÀrld?Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det Àr möjligt att realisera de delar av ProgrammeringsFörmÄgans UtvecklingsModell, PFUM, som berör undervisning och lÀrarens roll, utvÀrdera modellen samt anpassa utvecklingsmodellen till en gymnasial nivÄ inom programmeringsundervisningen.Ursprunget till PFUM baseras pÄ uppsatsförfattarna Carlsson och Mattin-Lasseis utredning kring nÄgot de kallar för programmeringsförmÄga. ProgrammeringsförmÄgan bestÄr av mentala och kunskapsmÀssiga förutsÀttningar.

Delat ledarskap Àr ett fenomen utan klara definitioner som idag utövas mer i praktiken Àn enligt ett formellt sanktionerat beslut. Uppfattningen idag Àr att denna arbetsform passar bÀttre för kvinnor dÄ de i högre grad anses söka samarbete och stöd hos sina kollegor. Studien syftar till att fördjupa förstÄelsen kring varför en del kvinnor vÀljer delat ledarskap samt hur de ser pÄ fenomenet i allmÀnhet. Datainsamlingen utfördes genom kvalitativa intervjuer med Ätta kvinnor som alla delar sitt ledarskap i nÄgon form. Analysmetoden var induktiv tematisk analys.

Syftet med denna studie har varit att undersöka fyra lÀrares uppfattningar och tankar om kristen tro i arbetet pÄ en mÄngkulturell skola. I arbetet ingÄr intervjuer med fyra kristna lÀrare och deras perspektiv över att vara religiös i ett mÄnkulturellt samhÀlle. Arbetet innehÄller ocksÄ en lexikon definition och litteraturgenomgÄng om religion, kultur, samhÀlle och religion i skolans historia. I arbetet framkom det att tro bland annat inte Àr nÄgot man talar högt om utan nÄgot privat men samtidigt inget man förnekar. Acceptans för andra religioner och deras högtider fanns men förstÄelsen för dessa var svÄr.

NÀr ett datorprogram kraschar kan en sÄ kallad kraschdump skapas sominnehÄller information över hur arbetsminnet och delar av processorn sÄg ut vidkraschen [1]. Dessa dumpar Àr vÀsentliga för att sedan fixa buggar som orsakarkraschen i programmet..

Systemutveckling omfattar alltmer komplexa och tidskrÀvande uppgifter, vilket lett till större fokus pÄ anvÀndningen av metoder och processer. Systemutvecklingsmetoder Àr ofta generellt beskrivna för att passa flera olika typer av verksamheter och projekt. Generaliseringen gör att metoden passar alla och ingen, vilket kan föranleda att den mÄste anpassas för att ge optimal hjÀlp och vÀgledning till en enskild verksamhet.Detta arbete belyser hur systemutvecklingsprocessen RUP anpassas, införs och anvÀnds inom ett företag, samt vilka problem som Àr förenat med detta. Studien omfattas av en fallstudie som gjorts vid ett större mjukvaruutvecklingsföretag.Resultatet visar att processen inte anvÀnds i sin helhet, utan att delar valts ut och integrerats med befintlig metodik. Anpassnings- och införande arbetet har organiserats som projekt och resultatet har dokumenterats i development case.

En ny sportbil hÄller pÄ att tas fram, men bilen Àr fortfarande bara i ritningsstadiet. Biltillverkaren behöver informationsmaterial i form av en teknisk illustration. Arbetet gÄr ut pÄ att skapa en teknisk illustrationen som informerar mÄlgruppen om bilens avancerade teknik och visar hur det slutgiltiga resultatet av bilen kommer att se ut.Mitt arbete fokuserar i huvudsak pÄ tvÄ delar av informationsdesign, kommunikation och estetik. Illustrationen ska tydligt kommunicera information om bilens teknik till betraktaren samt vara estetiskt tilltalande för att behÄlla betraktarens intresse samt tydligt visa rÀtt materialkÀnslor i bilens olika material.Eftersom bilen fortfarande Àr i ritningsstadiet har ingen tillgÄng till en verklig bil att studera och fotografera funnits. Stora delar av projektet har gÄtt ut pÄ att söka efter andra typer av referensmaterial för att kunna skapa illustrationen..

Titel: En kartlÀggning av tolkningsproblem och brister i Eurokoderna.Högskola: Högskolan i Halmstad.Kurs: Examensarbete, 15 högskolepoÀng pÄ Byggingenjörsprogrammet.Nyckelord: Eurokoderna, tolkningsproblem, brister, enkÀtundersökning.Syfte: Syftet var att undersöka om det behövs en förbÀttring av Eurokoderna, och i sÄ fall redogöra för vilka delar det gÀller. Undersökningen kan pÄ sÄ sÀtt vara ett steg mot en ytterligare förbÀttring av Eurokoderna, och dÀrmed ett bidrag till att underlÀtta konstruktörens dagliga arbete.Metod: KartlÀggningen grundades pÄ resultatet frÄn en enkÀtundersökning som i sin tur grundades pÄ ett antal intervjuer. BÄde intervjuerna och enkÀterna besvarades av byggkonstruktörer som arbetade mycket med Eurokoderna. Under intervjuerna ombads respondenterna att redogöra för de Eurokod-delar som ansÄgs vara svÄra att tolka. DÀrefter utformades en enkÀt som behandlade frÄgor pÄ de delarna som lyftes fram som problematiska under intervjuerna.Slutsats: Enligt den hÀr studien kan det konstateras att konstruktörer tolkar vissa delar i Eurokoderna pÄ olika sÀtt.