Framför dig har du en studie som har undersökt hur Ätta andrasprÄkselever i gymnasieskolan ser pÄ sin flersprÄkighet och vad de har för tankar och erfarenheter kring det. Metoden har varit kvalitativ genom enskilda intervjuer med förhÄllandevis öppna frÄgor. Den vetenskapsteoretiska utgÄngspunkten har drag av hermeneutik vilket gjort att författarens subjektiva förförstÄelse setts som en tillgÄng i studien vid tolkning och analys. Resultatet visar att informanterna till övervÀgande del ser pÄ sin flersprÄkighet som nÄgot positivt och fÄ har upplevt att samhÀllet eller skolan skulle ha en negativ instÀllning. I skolsammanhang kan det dock stundtals vara svÄrt att förstÄ allt menar informanterna dÄ de inte enbart ska tillgodogöra sig innehÄllet utan samtidigt befinner sig i en sprÄkutvecklingsfas.

Det finns idag mÄnga olika sÀtt att benÀmna och utföra utvecklingssamtal. En av de samtalsmodeller som den senaste tiden nÄtt framgÄng inom omrÄdet Àr Amforas Samtalsmodell KomfortgrÀnsen(R). Denna studie Àr en beskrivning av hur medarbetare upplever utvecklingssamtal som förs i grupp enligt ovan samtalsmodell samt vilka effekter av gruppdialogen som erfars. Sju halvstrukturerade intervjuer genomfördes, tolkades och bearbetades enligt ett induktivt tematiskt analyssÀtt. Medarbetarna beskrev tre övergripande delar: gruppdynamiken och processen, effekter av gruppdialogen och gruppdialogens effekt pÄ organisationen.

I allt tÀtare stÀder blir gröna oaser av Ànnu större betydelse för bÄde barn och vuxna. Det finns forskning som pekar pÄ vikten av naturmaterial och vegetation pÄ lekplatser. Trots detta har flera lekplatser som uppförts de senaste Ären ett ytskikt av gummigranulat. TvÄ anledningar till varför materialet har börjat anvÀndas Àr dess goda egenskaper som fallskydd samt att det Àr tillgÀngligt för barn och anhöriga med funktionshinder. Huvudsyftet med uppsatsen Àr att skapa en diskussion kring lÀmpligheten av gummigranulat pÄ lekplatser. Eftersom gummigranulat Àr ett förhÄllandevis nytt material finns det Ànnu inte sÄ mycket forskning kring dess anvÀndbarhet och framförallt inte kring anvÀndningen pÄ lekplatser.

Arbetet syftar till att uppdatera och utveckla företaget Mercado Medic AB:s produkt, arbetsstolar för rörelsehindrade, frÀmst barnstolen. Real 9300 barn Àr en stol som riktar sig till funktionshindrade barn mellan 2 och 15 Är. Till skillnad frÄn vuxenstolen sÀljer inte barnstolen sÀrskilt bra trots att den har lika bra sittegenskaper. Syftet med att uppdatera och förbÀttra barnstolen Àr att fÄ fram en mer attraktiv barnstol som kan konkurrera pÄ marknaden lika bra som vuxenstolarna gör. Bengt Engström, ergonom som inriktat sig mot sittande för funktionshindrade, och Ulla Myhr, leg sjukgymnast som specialiserat sig pÄ barn med CP, har bÄda varit med under stolens tidigare utveckling.

Titel: En kartlÀggning av tolkningsproblem och brister i Eurokoderna.Högskola: Högskolan i Halmstad.Kurs: Examensarbete, 15 högskolepoÀng pÄ Byggingenjörsprogrammet.Nyckelord: Eurokoderna, tolkningsproblem, brister, enkÀtundersökning.Syfte: Syftet var att undersöka om det behövs en förbÀttring av Eurokoderna, och i sÄ fall redogöra för vilka delar det gÀller. Undersökningen kan pÄ sÄ sÀtt vara ett steg mot en ytterligare förbÀttring av Eurokoderna, och dÀrmed ett bidrag till att underlÀtta konstruktörens dagliga arbete.Metod: KartlÀggningen grundades pÄ resultatet frÄn en enkÀtundersökning som i sin tur grundades pÄ ett antal intervjuer. BÄde intervjuerna och enkÀterna besvarades av byggkonstruktörer som arbetade mycket med Eurokoderna. Under intervjuerna ombads respondenterna att redogöra för de Eurokod-delar som ansÄgs vara svÄra att tolka. DÀrefter utformades en enkÀt som behandlade frÄgor pÄ de delarna som lyftes fram som problematiska under intervjuerna.Slutsats: Enligt den hÀr studien kan det konstateras att konstruktörer tolkar vissa delar i Eurokoderna pÄ olika sÀtt.

Titel: En kartlÀggning av tolkningsproblem och brister i Eurokoderna.Högskola: Högskolan i Halmstad.Kurs: Examensarbete, 15 högskolepoÀng pÄ Byggingenjörsprogrammet.Nyckelord: Eurokoderna, tolkningsproblem, brister, enkÀtundersökning.Syfte: Syftet var att undersöka om det behövs en förbÀttring av Eurokoderna, och i sÄ fall redogöra för vilka delar det gÀller. Undersökningen kan pÄ sÄ sÀtt vara ett steg mot en ytterligare förbÀttring av Eurokoderna, och dÀrmed ett bidrag till att underlÀtta konstruktörens dagliga arbete.Metod: KartlÀggningen grundades pÄ resultatet frÄn en enkÀtundersökning som i sin tur grundades pÄ ett antal intervjuer. BÄde intervjuerna och enkÀterna besvarades av byggkonstruktörer som arbetade mycket med Eurokoderna. Under intervjuerna ombads respondenterna att redogöra för de Eurokod-delar som ansÄgs vara svÄra att tolka. DÀrefter utformades en enkÀt som behandlade frÄgor pÄ de delarna som lyftes fram som problematiska under intervjuerna.Slutsats: Enligt den hÀr studien kan det konstateras att konstruktörer tolkar vissa delar i Eurokoderna pÄ olika sÀtt.

BAKGRUND: Flyktingfamiljer och barn flyr krig och lÀmnar sina kÀra och nÀra för att söka fristad i andra delar vÀlden. NÄgra hamnar i Sverige. Flyktingbarn slussas in i vÄra svenska förskolor utan att vi vet mycket om deras bakgrund. Enligt forskning och litteratur pÄverkas inte flyktingbarn enbart av det pÄgÄende kriget, utan Àven under flykten, asylvÀntetiden och under integrationsprocessen som till viss del Àger rum i förskolan.SYFTE: Vi vill genom vÄr undersökning belysa hur flyktingbarns bakgrund kan se ut innan de börjar i den svenska förskolan. Dessutom vill vi öka vÄr yrkeskompetens i hur man som pedagog praktiskt kan stödja dessa barn i förskolan.METOD: I vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod.

Regleringsbrevet Àr ett av myndighetens styrdokument utöver instruktion, verksamhetsförordning och gÀllande lagar. Med regleringsbrev och anslagstilldelning vilka Àr fastsatta av regeringen ska myndigheten planera sin verksamhet som ska resultera i verksamhetsplaner. LantmÀteriet styrs bland annat av regeringen i form av regleringsbrev trots att deras verksamhet till största delen Àr beroende av avgifter för sina tjÀnster och produkter. Kunderna Àr av skilda slag, allmÀnheten, kommunala och statliga verksamheter, men ocksÄ nÀringslivet. Endast 25 % av LantmÀteriets omsÀttning Àr anslagstilldelning frÄn regeringen resterande del Àr intÀkter frÄn nÀringslivet.

Fagerhult Belysning AB i Örnsköldsvik Ă€r en armaturtillverkare som har försett IKEA med armaturer till innertaken i deras varuhus. PĂ„ grund av att en konkurrent har sĂ€nkt priset pĂ„ sina armaturer och dĂ€r med tagit över armaturordern till IKEA, vill Fagerhult sĂ€nka sin tillverkningskostnad och dĂ€rmed Ă„ter kunna fĂ„ leverera till IKEA. Examensarbetet har haft som mĂ„l att kunna hitta ett sĂ€tt att kunna tillverka blĂ€ndskyddet som ingĂ„r i armaturen till en lĂ€gre kostnad. Fagerhult hade vid arbetets början en prototyp av ett nytt blĂ€ndskydd kallat Beta Economic. Beta Economic Ă€r ett blĂ€ndskydd som har fĂ„ ingĂ„ende delar i förhĂ„llande till ett traditionellt blĂ€ndskydd samt att det Ă€r bĂ€ttre anpassat till att kunna automatmonteras. Arbetet har resulterat i att blĂ€ndskyddet Beta Economic Ă€r fĂ€rdigstĂ€llt kontruktionsmĂ€ssigt och klart för produktion.

Fagerhult Belysning AB i Örnsköldsvik Ă€r en armaturtillverkare som har försett IKEA med armaturer till innertaken i deras varuhus. PĂ„ grund av att en konkurrent har sĂ€nkt priset pĂ„ sina armaturer och dĂ€r med tagit över armaturordern till IKEA, vill Fagerhult sĂ€nka sin tillverkningskostnad och dĂ€rmed Ă„ter kunna fĂ„ leverera till IKEA. Examensarbetet har haft som mĂ„l att kunna hitta ett sĂ€tt att kunna tillverka blĂ€ndskyddet som ingĂ„r i armaturen till en lĂ€gre kostnad. Fagerhult hade vid arbetets början en prototyp av ett nytt blĂ€ndskydd kallat Beta Economic. Beta Economic Ă€r ett blĂ€ndskydd som har fĂ„ ingĂ„ende delar i förhĂ„llande till ett traditionellt blĂ€ndskydd samt att det Ă€r bĂ€ttre anpassat till att kunna automatmonteras.

Syftet med denna studie Àr att försöka ta reda pÄ vad ett dramapedagogiskt förhÄllningssÀtt Àr samt att sprida det till andra som arbetar med drama utan att vara utbildade. Dessutom vill författaren hitta tydliga exempel frÄn barnlitteraturen för att konkretisera det abstrakta som ett förhÄllningssÀtt innebÀr.    FrÄgestÀllningarna Àr: Vad Àr ett dramapedagogiskt förhÄllningssÀtt? Hur kan man konkretisera det för att göra det mer gripbart och förstÄeligt?  Det Àr en kvalitativ undersökning gjord enligt grounded theory och med tankar frÄn symbolisk interaktionism. Metoden Àr fokussamtal kombinerat med intervju via e-post. Informanter Àr dramapedagogutbildarna pÄ VÀsterbergs folkhögskola samt verksamma dramapedagoger som har genomgÄtt utbildningen.

Mitt syfte med detta arbete var att fÄ kunskap om elevers syn pÄ betydelsen av och uppfattningen om icke verbal kommunikation i skolan. Icke verbal kommunikation Àr benÀmningen för allt som sÀgs utan ord. Arbetet inleds med en beskrivning av olika icke verbala uttrycksmedel och sedan följer resultatet frÄn mina elevintervjuer. Eleverna har fÄtt svara pÄ frÄgor som kan delas in i tvÄ delar. Den ena delen handlar om kroppssprÄk, deras eget och andras, och den andra om miljön kring eleverna i skolan och vilka signaler den ger till eleverna.

Syftet med studien Àr att analysera och diskutera förskollÀrares mening om vilka kunskaper och kompetenser barn bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hÄllbar utveckling. Studien Àr genomförd med hjÀlp av kvalitativa intervjuer dÀr sju pedagoger pÄ tre olika förskolor i Norrbottens lÀn deltog. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÄ pedagogernas mening om kunskaper och kompetenser i relation till en hÄllbar utveckling diskuteras. Resultatet visar pÄ olika kunskaper och kompetenser som pedagogerna menar att barnen bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hÄllbar utveckling. Pedagogerna lyfter dessa pÄ olika sÀtt vilket tyder pÄ att de brinner för olika delar av perspektivet hÄllbar utveckling, delar som de tillsammans synliggör i relation till varandra..

I Barduelva som ligger i norra Norge upptrÀder ett dÀmningsproblem frÄn en isdamm, som tidvis orsakar översvÀmning och produktionbortfall för Statkraft. Isbildning i rinnande vatten domineras av att iskristaller bildas i under- kylt och omblandat vatten, kristallerna vÀxer till sig och successivt utvecklas s.k. kravis. DÄ vattnet har en hög turbulens nÄr inte kravisen till ytan, utan en del kommer att hÀfta pÄ bottnen (ankaris), vilket kan vara början till en isdamm. Isdammar av detta slag tender att bildas dÄ bottenlutningen ökar med ökande omblandning och vÀrmeutbyte med atmosfÀren som följd.

Syftet med detta arbete var att kartlÀgga inköparens behov vid implementeringsprocessen av ett nytt System pÄ Klintberg & Way. Det framtida affÀrssystemet heter Microsoft Dynamics Navision 4.0. Till det nya affÀrssystemet ska Àven ett nytt IT-verktyg implementeras för att underlÀtta arbetet för inköparna. Detta logistikprogram heterAdvanced Forecasting & Procurement (AFP) ochÀr en tillÀggsmodul till affÀrssystemet. Inköparna fÄr med hjÀlp av AFP ett bestÀllningsförslag pÄ vilka lagerförda artiklar som ska bestÀllas och hur stor kvantitet som ska bestÀllas hem.Som metod valdes att studera befintliga arbetsprocesser pÄ Klintberg & Way samt att delta i implementeringsprojektet pÄ företaget.Jag valde att intervjua personer frÄn inköp och personer som har nÄgon anknytning till inköpsavdelningen som pÄverkar deras arbetsrutiner.