Sök:

Sökresultat:

843 Uppsatser om Snabbare informationsflöde - Sida 43 av 57

Upplevelsen av att f? en ADHD-diagnos i vuxen ?lder

Bakgrund: ADHD k?nnetecknas av bristande uppm?rksamhet och/eller ?veraktivitet, vilket kan leda till en rad sv?righeter och funktionsneds?ttningar i vardagen. Traditionellt har ADHD ansetts vara en diagnos som fr?mst drabbar unga pojkar, men idag f?r allt fler b?de kvinnor och m?n diagnosen i vuxen ?lder. Symtom och sv?righeter vid ADHD kan effektivt hanteras med adekvat behandling.

Ett designförslag pÄ en helande trÀdgÄrd till HÀlsohuset i BÄstad : en processbeskrivning

Mitt examensarbete var ett uppdrag frÄn HÀlsohuset i BÄstad som ville skapa en helande trÀdgÄrd och fÄ ett designförslag pÄ en sÄdan. HÀlsohusets nuvarande arbete med friskvÄrd som meditationer, samtalsterapi och vanliga lÀkarundersökningar m.m. bedrivs inomhus. MÄlgruppen som besöker HÀlsohuset Àr bred men alla har sin hÀlsa som fokus. HÀlsohuset vill komplettera med utomhusverksamhet genom att anlÀgga en helande trÀdgÄrd som kan erbjuda klienterna möjligheten att vistas i en restorativ utemiljö under besöken.  Arbetet har skrivits som en processbeskrivning dÀr syftet Àr att man ska kunna följa hela arbetets framskridande.

Investeringsbeslut i mindre och medelstora företag : -Utformning och utvÀrdering av en flerdimensionell beslutsmodell

Magisteruppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitet, Ekonomistyrning, 4FE02E, VT 2010Författare:Susanne Kalénius och Julia Svensson Handledare:Fredrik Karlsson Titel:Investeringsbeslut i mindre och medelstora företag ? Utformning och utvÀrdering av en flerdimensionell beslutsmodell Bakgrund och problem:OmvÀrldsförÀndringar sÄsom snabbare teknikutveckling, ökat fokus pÄ kompetensutveckling samt ökad betydelse av kundvÀrde och kvalitet har gjort att företags investeringsbeslut har blivit mer komplicerade. Investeringsbedömning har stor betydelse för företaget och innebÀr identifiering, utvÀrdering och val mellan olika investeringsalternativ. De vanligaste metoderna inom investeringsbedömning Àr nuvÀrdes-, annuitets- och Äterbetalningsmetoden, men studier visar att annan information Àn den finansiella spelar in nÀr ett investeringsbeslut ska fattas. Att inte ta hÀnsyn till andra, mer strategiska, aspekter kan ge negativa konsekvenser till följd av ett kortsiktigt investeringsbeslut.

Customer Relationship Management : PÄ vilket sa?tt arbetar svenska foöretag med CRM och finns det goda förutsÀttningar för att bedriva ett framgÄngsrikt arbete?

Sedan bo?rjan pa? 90-talet och informationsteknikens inta?gande kan vi nu snabbare a?n na?gonsin ha?mta information fra?n va?rldens alla ho?rn. Detta go?r att spelplanen fo?r fo?retag har fo?ra?ndrats radikalt och fo?retag ma?ste anpassa sig till kunden pa? ett helt annat sa?tt a?n tidigare. Denna utveckling har tvingat fo?retag att fo?rsta? vikten av att se kundens relation till fo?retaget som en va?rdeskapande process som syftar till att utveckla la?ngvariga relationer parterna emellan.Detta kombinerat med utvecklingen av informationstekniken (IT) och hanteringen av datalagring under 1990-talet har tillsammans skapat begreppet Customer Relationship Management, fo?rkortat CRM.

Effektivisering av ritningshantering med hjÀlp av programmet DDR - Databas för Detaljer och Ritningar

Att spara tid och resurser Àr nÄgot som Àr av stor vikt i dagens byggbransch. Ju snabbare ett arbete utförs desto mer pengar tjÀnar företaget. I detta examensarbete har författarna tittat pÄ effektivisering av ritningshanteringen i olika delar av byggbranschen. Att kunna hitta bland ritningarna pÄ ett enklare sÀtt och att slippa sortera ut gamla ritningar nÀr nya kommer in, Àr nÄgot som skulle förenkla ritningshanteringen och snabba upp tempot.Författarna har tittat pÄ programmet DDR ? Databas för Detaljer och Ritningar, som de anser kan förenkla ritningshanteringen.

VÀrdeflödesanalys av pressverktygstillverkningen pÄ AB Sandvik Coromant i Gimo. : En kartlÀggning och förbÀttring av befintligt produktionsflöde för pressverktyg.

Enheten för skÀrtillverkning pÄ Sandvik Coromant i Gimo ansvarar bland annat för nytillverkningen av pressverktyg. Avdelningen som gör detta Àr GHB5. Kunden för pressverktyg Àr pressverktygsförrÄdet pÄ Sandvik Coromant i Gimo samt andra produktionsenheter inom Sandvikkoncernen. Pressverktyg fördelas in i tvÄ system; det gamla och det nya. I rapporten studeras det nyare pressverktygssystemet vars efterfrÄgan förvÀntas öka i framtiden.

Olja frÄn Arktis till Mellanöstern

I rapporten beskrivs sjöfarten, och sjöfartsindustrin i allmÀnhet för att sedan göra ett djupdyk i den tidiga fartygsprojekteringsprocessen, dÀr propellerdesignen stÄr i speciellt fokus. Efter projekteringsstudien, dÀr genomförbarheten av en oljetransport mellan Bandar Abbas och NynÀshamn utreds, studeras möjligheten att exploatera nya oljekÀllor i Arktis.Propellermodellering visar en möjlig metod för propellerdesign dÀr med hjÀlp av enkla antaganden rörande energibalans, strömning och bladgeometri fÄs resultat vilka visar propellereffektiviteten vid uppfyllandet av den krÀvda propellereffekten. Modelleringsmetoden anvÀnds senare i fartygsprojekteringen som ett riktmÀrke för att vÀlja en lÀmplig standardpropeller ur kataloger.Oljetransportscenariot som utreds innefattar val av lÀmpligt fartyg, antal fartyg som behövs, huvuddimensioner hos fartygen, propellerval och motorval, samt stabilitets och motstÄndsberÀkningar. För att uppfylla den efterfrÄgade leveransen av rÄolja till NynÀshamn anses det nödvÀndigt att tvÄ fartyg byggs dÄ storleken hos fartygen begrÀnsas frÄn hamnrestriktioner i Sverige. Fartygen som projekteras fÄr bÄda en lastkapacitet pÄ 150 000 ton och respektive fartyg förvÀntas transportera olja frÄn Bandar Abbas i Iran till NynÀshamn, Sverige, inom loppet av en mÄnad.

MÀnniskorna bakom statistiken: En studie av fyra kvinnors upplevelser av sin lÄngtidsarbetslöshet

Under perioden 1970-1989 existerade nÀstan inte fenomenet lÄngtidsarbetslöshet i Sverige. I samband med den ekonomiska krisen under 1990-talet steg arbetslöshetssiffrorna rekordartat. Arbetslöshetssiffrorna sjönk nÄgot under det följande decenniet men har inte sedan dess gÄtt tillbaka till forna lÄga nivÄer.I TCO:s studie ?Jakten pÄ superarbetskraften? frÄn 2009 deltog 1 885 arbetsstÀllen i landet frÄn bÄde den privata och den offentliga sektorn. Statistiken talar sitt tydliga sprÄk dÄ det visade att nÀstan hÀlften av cheferna var ganska eller mycket negativt instÀllda till att nyanstÀlla lÄngtidsarbetslösa personer.

Vilopuls hos 2-Äriga varmblodiga travhÀstar i trÀning

En anvÀndbar metod för att pÄvisa trÀningseffekter Àr att mÀta hjÀrtfrekvensen. Hos mÀnniska ses en sÀnkt vilopuls som ett resultat av en konditionsförbÀttring. PÄ hÀst finns det fÄ studier om ett samband mellan en vilopulssÀnkning och konditionsförbÀttring. Genom evolutionen har hÀsten utvecklats till en extraordinÀr atlet, för att undkomma predatorer krÀvdes snabbhet och för att fÀrdas lÄnga distanser i sökandet efter vatten och föda krÀvdes uthÄllighet. Ett antal fysiologiska anpassningar kan förklara hÀstens atletiska kapacitet, dessa pÄverkas i vissa fall inte av trÀning som till exempel lungstorleken medan andra som blodvolymen visar pÄ en trÀningsrespons.

Stress och personlighetens relation till prestation efter olika mÀngd trÀning i topprepsklÀttring inomhus

AbstraktFÀrdigheter utvecklas gradvis vid trÀning och fördelarna som erhÄlls Àr mÄnga. Utförandet gÄr snabbare, blir mer korrekt och den kognitiva belastningen tros minska. Utvecklandet av fÀrdigheter kan dock pÄverkas av individens personlighet och faktorer som setts kunna bidra till stress och prestation. Denna studie undersökte betydelsen av upplevda krav, kontroll och socialt stöd enligt en teoretisk modell framtagen av Karasek och Theorell som reviderats av Perski samt personlighet (Eysenck, EPQ-R: extraversion, neuroticism) avseende resultaten pÄ teoretisk respektive praktisk prestation efter olika mÀngd trÀning. Prestation mÀttes med svenska klÀtterförbundets praktiska och teoretiska standardprov som anvÀnds vid uppklÀttring för topprepskort.

Oönskad perioperativ hypotermi : En kvalitativ studie om anestesisjuksköterskans upplevelse

MÄnga patienter blir hypoterma under den perioperativa vÄrden. Det finns en mÀngd ÄtgÀrder som kan vidtas för att minska oönskad hypotermi. Pre- och intraoperativ uppvÀrmning med vÀrmetÀcke, varmt pÄ operationssalen, cirkelsystem och anvÀndning av varma infusioner kan vara en bra kombination. Oavsett vilken terapi som anvÀnds Àr normotermi alltid högt prioriterat.  Det handlar om patientsÀkerhet. Genom att effektivt motverka hypotermi skulle möjligheten öka till snabbare ÄterhÀmtning, fÀrre postoperativa infektioner, mindre kostnader för sjukhuset och minskat lidande för patienter.

Undervisning utanför klassrummet i de samhÀllsorienterande Àmnena : Med fokus pÄ naturen som lÀrandemiljö.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med examensarbetet var att undersöka tillkomsten av mÄlen i vÀrldsmÀsterskapen 1958-2010 frÄn semifinalerna och framÄt. MÄlen studerades utifrÄn olika definitioner av anfallsspel. Analyser genomfördes kring vilken anfallsmetod som var mest effektiv och resulterade i flest mÄl, hur mÄlproduktionen förÀndrades över tid samt varför det förhöll sig sÄ. Ett mÄl var att finna slutsatser som kan överföras i arbetet som fotbollstrÀnare. För att besvara detta anvÀndes följande frÄgestÀllningar: Hur mÄnga mÄl sker efter respektive kategori individuella prestationer, inlÀggs-/inspelssituationer, kontringar, distansskott och ?övriga situationer??MetodDatainsamlingsmetoden för studien har varit kvantitativ observation av tillverkade mÄl i 71 matcher frÄn vÀrldsmÀsterskapen i fotboll 1958-2010.

Faktorer som pÄverkar hÀlsan hos personer som arbetar skift: En systematisk litteraturstudie

Globala förÀndringar inom ekonomi och arbetsliv medför ett allt snabbare tempo och krav pÄ skiftgÄng. Det kan dÀrav uppstÄ obalans i arbetslivet mellan intensiva och tÀta arbetspass i förhÄllande till ledighet och ÄterhÀmtning. Skiftarbete finns huvudsakligen i varianter, tvÄ- respektive treskift. HÀlso- och sjukvÄrd, handel och industri Àr de omrÄden som har flest skiftarbetare. Med nattskiftinslag Àr skiftarbetet förenat med en rad negativa effekter pÄ hÀlsa och sÀkerhet.

UtvÀrdering av silotorkar efter skörden 2011

MĂ„let med undersökningen var att fĂ„ reda pĂ„ hur lantbrukare som anvĂ€nder sig av silotorkar uppfattar silotorkarnas funktion dĂ„ man lĂ€gger in spannmĂ„l med högre vattenhalt. I arbetet har 15 stycken lantbrukare intervjuats, sju frĂ„n Östergötland, tre frĂ„n VĂ€stergötland och fem frĂ„n SkĂ„ne. Lantbrukarna i intervjuerna har olika lĂ„ng erfarenhet av att anvĂ€nda sig av silotorkar. De lantbrukare som har haft sin siltork lĂ€ngst byggde den 2004, medan tre andra bara anvĂ€nt sina silotorkar en sĂ€song. Av intervjuerna framkommer att de flesta lantbrukarna Ă€r nöjda med silotorkens funktion. Endast en av lantbrukarna som har intervjuats var besviken pĂ„ silotorken dĂ„ taket pĂ„ silotorken gav vika första Ă„ret han anvĂ€nde den. Samma lantbrukare hade aldrig lyckats torka ner spannmĂ„len till rĂ€tt vattenhalt pĂ„ hösten utan hade fĂ„tt vĂ€nta till vĂ„ren och torkat ner de sista procent-enheterna. Lantbrukarna som intervjuats konstaterar att det inte Ă€r nĂ„gra problem att lĂ€gga in spannmĂ„l med höga vattenhalter i en silotork. Av 15 intervjuade lantbrukare var det tio stycken som hade lagt in spannmĂ„l med vattenhalter mellan 24 och 30 % resterande hade antingen lyckats tröska med lĂ€gre vattenhalt, eller hade torkat ner spannmĂ„len till 17-19 % i en konventionell varmluftstork innan de lagt in spannmĂ„len i silotorken. Till silotorkarna anvĂ€nds tillsatsvĂ€rme för att spannmĂ„len ska torkas snabbare.

ÅterhĂ€mtning i gröna miljöer vid fysisk och psykisk ohĂ€lsa - en kartlĂ€ggning

Dagens prestationsinriktade samhÀlle med den stress det innebÀr, medför att utbrÀndhet med sjukskrivningar till följd, ökar. LÄngvarig stress utan möjlighet till ÄterhÀmtning Àr tÀrande pÄ kroppen, och kan pÄ sikt ge upphov till en rad allvarliga sjukdomstillstÄnd, sÄ som hjÀrt- kÀrlsjukdomar, diabetes och depression (Annerstedt, Matilda, muntligen, 2012-05-04). Att naturen inger en kÀnsla av lugn och avkoppling Àr nÄgot vi varit medvetna om lÀnge (Norfolk, 2000, sid. 19). Men det Àr under de senaste 30 Ären som olika forskare pÄ ett mer vetenskapligt sÀtt undersökt naturens inverkan pÄ hur vi mÄr. Resultaten pekar pÄ att vistelse i gröna miljöer, men Àven att blicka ut över ett naturomrÄde, fungerar avstressande och hÀlsofrÀmjande.

<- FöregÄende sida 43 NÀsta sida ->