Introduktion: Det har skett en fördubbling av antalet höftfrakturer i vÀstvÀrlden de tvÄ senaste Ärtionden vilket innebÀr stora kostnader för samhÀllet och stort lidande för den enskilde. Om inte trenden bryts sÄ kommer efterfrÄgan pÄ vÄrdresurser för fallolyckor att nÀstan fördubblas inom nÄgra decennier. Syfte: Att granska om anvÀndandet av höftskyddsbyxan hos Àldre minskar risken för höftfrakturer. Metod: Sökning av artiklar genomfördes i fyra databaser och randomiserade kontrollerade studier med kontrollgrupp som studerat höftskyddsbyxor och dess effekt och som Àven tittat pÄ compliance valdes ut och granskades. Evidensstyrkan vÀrderades i de enskilda studierna och resultatet av detta sammanstÀlldes.

I Sverige Àr det i dag ungefÀr 140 000 personer som har diagnosen demenssjukdom och dÀrför klassas demens som en folksjukdom. MÄnga av dem som insjuknar vÄrdas i hemmet av en anhörig, vilket innebÀr en stor omstÀllning för den anhörige som ofrivilligt tvingas in i en ny livsvÀrld dÀr Àven en vÄrdarroll ingÄr. Att vara anhörig till en demenssjuk partner innebÀr ofta att den anhörige ocksÄ blir pÄverkad bÄde pÄ det psykiska och fysiska planet. För att den anhörige ska kunna upprÀtthÄlla sin hÀlsa i den förÀndrade livsvÀrlden krÀvs det att sjuksköterskan lyssnar till den anhöriges behov utan att lÀgga in egna vÀrderingar för att pÄ sÄ vis kunna sÀtta sig in i den anhöriges situation. Syftet Àr att genom analys av biografier beskriva makars upplevelse av sin förÀndrade livssituation dÄ partnern insjuknat i en demenssjukdom.

Denna studie syftar till att hitta ba?rande besta?ndsdelar och betydelsefulla faktorer i en hejaklacks uttryck som hypotetiskt skulle kunna vara konstruktiva och anva?ndbara i arbetet med en ko?r. Studien a?r baserad pa? intervjuer med medlemmar ur Linko?pings Hockeyklubb, LHC:s, supporterklubb White Lions samt en deltagande observation vid en hockeymatch mellan LHC och HV71 den 30 oktober 2012.I bakgrunden finns litteraturgenomga?ng inneha?llande hejandet i historien, visuella effekter, huliganism, kartla?ggning av hejaramsor samt starka musikupplevelser.Resultatet visar att sta?mningen i en hejaklack a?r mycket viktig. Ofta viktigare a?n sja?lva idrotten.

Under senare Är har det skett en uppluckring av instÀllningen att samhÀllet skall bÀra ansvaret för Àldres vÄrd och omsorg. Mycket pÄ grund av att ekonomin Àr kÀrvare, men Àven att behovet av prioriteringar inom vÄrd och omsorg vÀxer. PÄ senare tid har man sett att i bedömningar av Àldres behov rÀknar man inte bara med makars insatser för varandra utan Àven om det finns vuxna barn som kan bistÄ den Àldre. I en rapport frÄn om Àldre uppskattas att man i bistÄndsbedömningen i ca en fjÀrdedel av landets kommuner vÀger in anhörigas möjligheter att hjÀlpa. Upplevelsen av att vÄrda en familjemedlem med en demensproblematik i hemmet Àr ett komplext fenomen som pÄverkar familjen pÄ olika sÀtt.

Overklighetsk?nslor, b?de som ?verg?ende symtom och i form av diagnosen depersonalisations- och derealisationssyndrom (DDD), f?refaller b?de underbeforskat och underdiagnostiserat. I dagsl?get finns inga generella riktlinjer f?r bed?mning och behandling. Denna studie syftade unders?ka vilka erfarenheter kliniker inom prim?rv?rd och psykiatri har av att m?ta patienter som beskriver overklighetsk?nslor inf?r sig sj?lva och omv?rlden.

Syfte: Att en kost rik p? m?ttat fett har en negativ inverkan p? blodlipider har l?nge varit klarlagt. D?remot r?der delade ?sikter om effekterna av kolesterolintag p? lipidniv?er hos personer med blodlipidrubbningar. M?nga kolesterolrika livsmedel inneh?ller ocks? en stor andel m?ttat fett.

Denna uppsats behandlar fra?gor sa?som vad som ka?nnetecknar la?rande av folkmusik i en institutionell och en icke-institutionell miljo? samt vad som ha?nder na?r folkmusik tra?der in i musikutbildningar. Vad a?r det som pa?verkar la?tfo?rmedlingen i de olika miljo?erna? Underso?kningen har sin utga?ngspunkt i observationer och intervjuer med representanter fra?n en institutionell respektive icke-institutionell miljo? da?r vi har fo?rso?kt att ta reda pa? upplevelser av miljo?n, sta?mning, roller och prestationer.Slutsatsen av underso?kningen a?r att de tva? fo?rmedlingssituationerna a?r mycket lika men att intentionerna skiljer sig. I den institutionella miljo?n a?r utga?ngspunkten att la?ra sig att spela och det finns en nyttoaspekt i la?randet av la?tar da?r syftet a?r att pa? la?ng sikt utvecklas inom folkmusik i stort.

Bakgrund: Att beskriva den n?rst?endes erfarenheter av sjuksk?terskans st?d vid palliativ v?rd i livets slutskede i hemmet ?r betydelsefullt, d? den n?rst?ende ?r den viktigaste och n?rmaste v?rdaren f?r den d?ende. D?rmed en v?l-fungerande kommunikation och en personcentrerad omv?rdnad har stor betydelse f?r den n?rst?ende vid den palliativa v?rden i hemmet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie ?r att beskriva n?rst?endes erfarenheter av sjuksk?terskans st?d vid palliativ v?rd i livets slutskede i hemmet. Metod: Denna litteraturstudie ?r baserad p? 10 vetenskapliga artiklar, med kvalitativ design. Samtliga artiklar har granskats och analyserats utifr?n Fribergs gransknings-och analysmetod av kvalitativa studier. Resultat: Resultatet har presenterats i kategorier och fem subkategorier. Huvud fynden fr?n denna studie visade att en god kommunikation och got bem?tande fr?n sjuksk?terskor gav n?rst?ende och deras d?ende en k?nsla av trygghet. Slutsats: N?rst?endes delaktighet med st?d av sjuksk?terskan i palliativ v?rd st?rker v?lbefinnandet f?r patienter och skapar trygghet genom ?ppen kommunikation, kunskap och ett holistiskt f?rh?llningss?tt..

Bakgrund: Animal-assisted therapy (AAT) Àr dÄ djur ingÄr i behandlingsprogram med mÄl att förbÀttra fysisk och psykisk hÀlsa hos patienter med till exempel demens. VÄrd vid demenssjukdom skall bygga pÄ ett personcentrerat förhÄllningssÀtt för att frÀmja vÀlmÄende eller livskvalitet hos den som blir vÄrdad. Verksam personal kan i viss utstrÀckning göra en bedömning av patientens observerade livskvalitet genom exempelvis bedöma smÀrtuttryck, eller tecken pÄ oro.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka om djurassisterad terapi med hund hade en pÄverkan i den observerade livskvaliteten hos personer med demenssjukdom.Metod: Litteraturstudie valdes för att skapa en övergripande inblick i det nuvarande forskningsomrÄdet gÀllande hur personer med demenssjukdom pÄverkas av AAT i vissa avseenden. Databaser för artikelsökning som anvÀndes var CINAHL och PubMed.Nio kvantitativa artiklar valdes ut efter genomförd kvalitetsgranskning dÀr de bedömdes ha antingen medel eller hög kvalitet. De valdes ut pÄ kriterierna att de var skrivna pÄ engelska, kvantitativa, var tillgÀngliga via Uppsala universitets sökmotor, kostnadsfria samt publicerade efter 1990.

Alzheimers sjukdom Àr en smygande neurodegenerativ demenssjukdom som frÀmst drabbar Àldre och som karakteriseras av uppkomsten av amyloidplack och neurofibriller i hjÀrnan. De vanligaste symptomen Àr demens, kognitiva problem, inbillningar och aggressivitet. Alzheimer förekommer i tvÄ olika former, presenil och senil alzheimer. Den fullstÀndiga mekanismen bakom alzheimer Àr Ànnu okÀnd men tvÄ proteiner, beta-amyloid och tau, anses ligga bakom orsaken till alzheimer. Ett tredje inblandat protein som man funnit via genetisk analys Àr apolipoprotein E.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vilka erfarenheter enhetschefer och omsorgspersonal inom Àldreomsorgens sÀrskilda boenden hade av fysiska begrÀnsningsÄtgÀrder, samt hur de arbetade med dessa. Metoden var av kvalitativ ansats dÀr personliga intervjuer utfördes med tvÄ enhetschefer, en sjuksköterska och tre undersköterskor vid ett sjukhem och ett demensboende. Dessa frÄgestÀllningar lÄg till grund för studien: Àr ovan nÀmnda personalgrupper medvetna om att lösningen med lÄsta avdelningar och andra fysiska begrÀnsningsÄtgÀrder kan innebÀra ett olagligt frihetsberövande. Om olaglig anvÀndning av fysiska begrÀnsningsÄtgÀrder förekommer, vilka skÀl anser de sig ha för denna typ av lösning. Arbetas det aktivt med att försöka hitta andra lösningar.

Bakgrund:I takt med att antalet Àldre i Sverige ökar, ökar ocksÄ antalet insjuknade i demens. Nio av tio personer som drabbas av demenssjukdom kommer att uppvisa beteendemÀssiga eller psykiska symtom nÄgon gÄng under sjukdomsförloppet. Dessa symtom har visat minska livskvalitén och utgör den vanligaste orsaken till att personer med demenssjukdom flyttar till ett sÀrskilt boende dÄ belastningen pÄ anhöriga och omgivningen blir alltför stor.Syfte:Att beskriva omvÄrdnadsÄtgÀrder i arbetet med patienter som uppvisarbeteendemÀssiga och psykiska symtom vid demenssjukdom.Metod:Studien Àr en litteraturstudie baserad pÄ niovetenskapliga artiklar med bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats som sökts fram via databasen Cinahl. Artiklarna har analyserats med fokus pÄ att finna likheter och skillnader i resultatet av de valda studierna.. Analysarbetet resulterade i fyra huvudkategorier som visade sig vara viktiga faktorer som pÄverkar omvÄrdnadsÄtgÀrder för denna patientgrupp: utbildning, personcentrerad omvÄrdnad, musik, dans och beröring.

Premenstruellt syndrom, a?ven kallat PMS, a?r na?got som 20-30% av alla menstruerande kvinnor uppskattas lida av. De premenstruella symtomen uppkommer i den senare delen av menstruationscykeln och a?terkommer vanligtvis varje ma?nad. Symtomen kan yttra sig sa?va?l fysiskt, psykiskt som emotionellt.

 Our study aims at investigating the unit manager?s, within LSS, perceiveddiscretion, when people with DownŽs syndrome develop Alzheimer?s disease. We wanted to know what they perceive as limiting factors or facilitators in order to meet changing and/or emerging needs, as well as how they interpret their discretion in relation to this. We have conducted semi-structured qualitative interviews with five unit mangers within LSS.When analyzing the interview material, we have used a theoretical approach from a street-level bureaucracy and from the unit managers? perceiveddiscretion point of view.Our study?s result demonstrate that the unit managers are experiencing a wide discretion and do not feel a need to widen their identifieddiscretion..

Bakgrund: Urininkontinens f?rekommer hos b?de kvinnor och m?n, men ?r betydligt vanligare bland kvinnor. Globalt uppskattas det vara miljontals kvinnor som p?verkas. Urininkontinens definieras som ofrivillig f?rlust av urin och kan uppst? i samband med graviditet, f?rlossning eller i klimakteriet.