Andelen individer med demenshandikapp kommer att öka som en följd av den ökande andelen Àldre i vÄrt land. Den största gruppen vÄrdgivare till individer med demenssjukdom utgörs av makar. Denna informella vÄrd sker ofta mer eller mindre osynligt och genomförs i tystnad. Att vara anhörig till en individ med demenssjukdom förknippas ofta med fysiska, emotionella, sociala och finansiella bördor. Syftet med denna studie var att undersöka i vilken utstrÀckning arbetsterapeuter i SkÄnes mindre kommuner, med invÄnarantal under 30 000, kommer i kontakt med anhöriga till dementa i sitt yrke.

Bakgrund: Mycket i litteraturen tyder pÄ att ouppmÀrksammad och underbehandlad smÀrta hos Àldre demenssjuka Àr vanligt förekommande. Detta strider mot principerna om mÀnniskors lika vÀrde, den enskildes vÀrdighet och det humana i att lindra. Det finns mÄnga typer av demenssjukdom och attityden förekommer att demenssjuka inte kÀnner smÀrta. Demenssjuka har ofta problem med att kommunicera eller lokalisera smÀrtan. Observations- och sjÀlvsmÀrtskattningsinstrument anvÀnds inte i större utstrÀckning.

Bakgrund: Det Àr viktigt att stöd för dementa finns nÀra eftersom de riskerar att lida av fysisk eller psykisk ohÀlsa. OhÀlsa i detta avseende innebÀr bland annat oro som rastlöshet eller agitation i form av irritation och frustration. Tidigare studier visar resultat pÄ att djur kan ha lugnande effekter pÄ demenssjuka. Studier har visat att djur kan locka fram minnen hos individerna och att det har en positiv effekt pÄ terapi mot agitation.Syfte: Beskriva hur djurrelaterade stimuli pÄverkar symtombilden hos dementa.Metod: Systematisk litteraturstudie, 11 artiklar inkluderades frÄn databaserna Cinahl och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och relevanta delar ur artiklarnas resultat kodades för att sedan kategorisera till fyra kategorier.Resultat: Tydliga förbÀttringar sÄgs gÀllande demenssjukas motoriska, sociala och psykiska hÀlsa utifrÄn kategorierna ? emotionell pÄverkan, förmÄga till interaktion, intresse för omgivningen och agerande.

Bakgrund: Demenssjukdomar kan drabba vem som helst. Antalet insjuknade förvÀntas öka vÀrlden över inom 50 Är. DÄ medicinska behandlingsmöjligheter Àr fÄ anses god omvÄrdnad och förbÀttrat vÀlbefinnande vara bÀsta behandlingen. VÄrdhunden har blivit ett begrepp inom vÄrden av mÀnniskor med demens dÄ tidigare forskning visat att vÄrdhunden pÄ ett positivt sÀtt bidragit med fysiska och psykiska förbÀttringar samt ökat vÀlbefinnande hos mÀnniskor med demens.Syfte: Syftet med studien var att belysa hur vÄrdpersonalen upplever att en vÄrdhund pÄverkar vÀlbefinnandet hos de boende pÄ ett demensboende.Metod: Studien Àr en sammanstÀllning av intervjuer med informanter utvalda med snöbollsmetoden. Genom att jÀmföra likheter och skillnader mellan intervjuerna utvecklades fem olika kategorier.Resultat: Resultatet visade att en vÄrdhund upplevdes frambringa mycket glÀdje och en förbÀttrad social samvaro för de boende pÄ demensboendet.

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

BakgrundA?r 2011 fick 599 personer i a?ldern 20-30 a?r diagnosen cancer i Sverige. Flest insjuknade i testikelcancer, malignt melanom, bro?stcancer, hja?rntumo?rer och cancer i o?vriga nervsystemet. Unga vuxna, 20-30 a?r, beskriver att sjukdomen blir som ett avbrott i livet eftersom de missar viktiga ha?ndelser som att flytta hemifra?n och studera.

I denna rapport beskriver jag hur jag tagit mig an ett rumslig informationsproblem som grundar sig i personer med demenssjukdoms mentala fo?rma?ga att orientera sig. Min bakgrund som undersko?terska i kombination med min kunskap i hur rum pa?verkar ma?nniskans beteende go?r att jag reagerat pa? de miljo?er da?r dessa personer vistas. Studien a?r genomfo?rd pa? Marielunds a?ldreboende och seniorboende i Eskilstuna kommun och syftar till att fra?mja de boendes sja?lvsta?ndighet.Resultatet visar arkitekturens komplexitet och observationen av boendet avslo?jar en ma?ngd rumsliga hinder som pa?verkar orienterbarheten negativt fo?r personer med demenssjukdom.

Bakgrund: Hj?rtsvikt ?r en kronisk sjukdom som fr?mst drabbar den ?ldre befolkningen. Globalt uppskattas att miljontals m?nniskor lever med hj?rtsvikt, och i Sverige ber?knas cirka 200 000 vara drabbade. Hj?rtsvikt orsakar flera symtom som p?verkar m?nniskors vardag, d?rf?r kr?vs det olika omv?rdnadsstrategier f?r att fr?mja v?lbefinnandet.

Syfte: Att belysa hur livssituationen pÄverkas av att vara anhörig till en person som drabbats av demens.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Studien baserades pÄ 13 artiklar som samlats in i databaserna PubMed och Cinahl.Resultat: Resultatet visade att livet förÀndras för alltid för anhöriga till dementsjuka personer och att livssituationen kunde pÄverkas pÄ mÄnga olika sÀtt. Livssituationen kunde upplevas olika beroende pÄ vilken relation den demenssjuka och den friska anhöriga hade innan sjukdomen. Upplevelser som exempelvis isolering, ilska, maktlöshet, saknad och skuld var kÀnslor som framkom i resultatet. Olika sÀtt att hantera den nya situationen kunde vara en positiv instÀllning och ett bra socialt stöd omkring sig.

Alzheimers sjukdom (AD) Àr den vanligaste formen av demens och kÀnnetecknas av intracellulÀrt neurofibrillÀrt trassel (NFT) bestÄende av proteinet tau och extracellulÀra plack, uppbyggda av peptiden amyloid beta (A?). En vÀxande skara studier har börjat peka mot att AD Àr en hjÀrnspecifik typ av diabetes. Insulinresistens följt av hyperinsulinemi och hyperglykemi Àr kÀnnetecken för diabetes mellitus typ 2 (DMT2) och har visat sig vara en riskfaktor för AD. Insulin, ett hormon som kontrollerar glukoshomeostasen i perifera nervsystemet (PNS) och Àr viktigt för minne och inlÀrning, transporteras över blod-hjÀrnbarriÀren i en mÀttnadsbar transportmekanism och dess koncentration i centrala nervsystemet (CNS) minskar vid DMT2 och AD.

Bakgrund: Demens Àr ett sjukdomstillstÄnd som innebÀr en bestÄende nedsÀttning av kognitiva funktioner. DÀrför behöver personer med demenssjukdom och nÀrstÄende stöd för att klara vardagen bÀttre. Syfte: Syftet var att tillsammans med en personalgrupp vid en dagsjukvÄrdsenhet utarbeta ett underlag för en kommande utvÀrdering av ett projekt vars syfte var att ge stöd i relationen mellan personer med demenssjukdom och deras nÀrstÄende. Metod: Studien genomfördes med deltagarbaserad aktionsforskning med en fokusgruppsintervju och en enskild intervju. Deltagarna var en personalgrupp pÄ en dagsjukvÄrdsenhet. Resultat: DagsjukvÄrdsenheten önskade stödja relationen mellan personer med demenssjukdom och deras nÀrstÄende. Stödet planeras genomföras vid fem tillfÀllen under fem veckor. Dessa fem tillfÀllen har olika teman som handlar om hur paren kan hantera vardagen pÄ ett annat sÀtt.

Lindrig kognitiv sto?rning (eng. mild cognitive impairment, MCI) a?r en term som bo?rjade anva?ndas pa? 1990-talet fo?r att bena?mna personer med kognitiva tillsta?nd i gra?nsomra?det mellan normalt fungerande och demens. Syftet med MCI-forskningen a?r att identifiera individer med demenssjukdom i ett mycket tidigt skede av sjukdomen fo?r att i framtiden kunna sa?tta in behandling tidigare a?n idag.

Bakgrund: Tidigare studier visar att postoperativ sm?rta f?rblir underbehandlad, trots att 80% av alla patienter upplever en m?ttlig till sv?r sm?rta efter operation. Studier visar ?ven att sjuksk?terskors kunskap g?llande sm?rta ?r otillr?cklig och att sjuksk?terskornas egna v?rderingar kommer in i sm?rtbed?mningen, vilket p?verkar den sm?rtlindring som patienterna erh?ller. Syfte: Denna studie syftar till att unders?ka vilka m?jligheter och sv?righeter sjuksk?terskor p? en kirurgisk v?rdavdelning har i att bed?ma och hantera patienters postoperativa sm?rta. Metod: Tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer utf?rdes, d?r sammanlagt nio sjuksk?terskor deltog. Dataanalysen genomf?rdes med Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa inneh?llsanalys. Resultat: I resultatet framkom tv? huvudkategorier, den f?rsta var ?Utf?rande av sm?rtbed?mning? och det framkom att sjuksk?terskorna anv?nder NRS framf?r andra skattningsinstrument d? det ans?gs vara den snabbaste metoden och gav goda m?jligheter att bed?ma sm?rtan.

Background: The prevalence of dementia increases both in Sweden and in the rest of the world. People with dementia often display some types of behavioral and psychological symptoms. These symptoms include, among other things, aggressiveness, inactivity, activity disturbance, anxiety, hallucinations and depression. The symptoms can create a negative impact of those with dementia, their caregivers and their next of kin. Aim: To describe the effect of non-pharmacological treatments have on the behavioral and psychological symptoms of people with dementia.

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att kartlÀgga vad som fanns beskrivet i litteraturen om effekter av massage/beröring hos dementa respektive icke dementa Àldre personer. Syftet var Àven att kartlÀgga personalens instÀllning till massage/beröring och denna omvÄrdnads- ÄtgÀrds effekter empiriskt. Artiklarna har sökts i Högskolan Dalarnas fulltextdatabas ELIN för vidare granskning. Artiklarna som valdes var frÄn Ären 1999-2009. Sökorden som anvÀndes var massage, older, elder, old*, geriatric, demen*, touch, effects, tactil.