Barnfridsbrottet inf?rdes i juli 2021. Trots viss oro fr?n flera remissinstanser, best?ende bland annat i att barn n?rmast skulle tvingas vittna mot en f?r?lder och att barnets ber?ttelse riskerar att bed?mas mindre trov?rdig med h?nsyn till barnets ?lder och mognad, inf?rdes best?mmelsen och den b?de mottogs och utnyttjades v?l fr?n start. I arbetet unders?ks hur barns vittnesm?l beaktas, hanteras och v?rderas fr?n f?runders?kning till domstolsprocess i m?l r?rande barnfridsbrott.

Syftet med denna uppsats Àr att genom en kvalitativ studie i intervjuform undersöka hur kontaktmannaskap som arbetssÀtt fungerar pÄ ett boende för yngre demenssjuka i GÀvle kommun. Studien riktar sig till verksamheter inom olika kommuners omsorg, med det faktum att gruppen yngre mÀnniskor med demenssjukdom i dag Är 2009 Àr en mindre grupp i Sverige, men som kan komma att öka i framtiden. De frÄgestÀllningar som styrt denna studie Àr hur man arbetar med kontaktmannaskap pÄ ett boende för yngre demenssjuka, hur utsedd kontaktman upplever kontaktmannaskap som arbetsmetod och hur deras relation i interaktion pÄverkas genom att anvÀnda detta arbetssÀtt. Den kvalitativa undersökningen grundar sig pÄ enskilda intervjuer med fyra kvinnliga informanter som arbetar pÄ ett boende för yngre med demens. Dessa kvinnor Àr utsedd kontaktman till enskild yngre demenssjuk som bor pÄ det sÀrskilda boendet. Fokus i denna undersökning Àr interaktion och kontaktmannaskap med ett slutresultat i kapitel 5 som visar en mÄngfacetterad bild av kontaktmannaskapets innebörd för den utsedde kontaktmannen och den yngre demenssjuke pÄ det utvalda boendet. För att kunna bearbeta det empiriska materialet har vi anvÀnt oss av teorin symbolisk interaktionism.

Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? bista?ndshandla?ggares syn pa? a?ldre med missbruksproblematik, samt deras syn pa? samarbetet med andra enheter ga?llande denna grupp. Underso?kningen a?r baserad pa? kvalitativa intervjuer med fyra bista?ndshandla?ggare fra?n tva? olika stadsdelar. Empirin a?r uppdelad i tre olika teman och dessa a?r o?verla?mning och samarbete mellan enheter, riktlinjer fo?r bemo?tande samt fo?rha?llningssa?tt och bista?ndshandla?ggares uppfattning kring arbetet med missbrukare.

Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? bista?ndshandla?ggares syn pa? a?ldre med missbruksproblematik, samt deras syn pa? samarbetet med andra enheter ga?llande denna grupp. Underso?kningen a?r baserad pa? kvalitativa intervjuer med fyra bista?ndshandla?ggare fra?n tva? olika stadsdelar. Empirin a?r uppdelad i tre olika teman och dessa a?r o?verla?mning och samarbete mellan enheter, riktlinjer fo?r bemo?tande samt fo?rha?llningssa?tt och bista?ndshandla?ggares uppfattning kring arbetet med missbrukare.

Bakgrund: Den ?kade migrationen g?r att sjuksk?terskor m?ter fler migranter med olika kulturella syner p? psykisk oh?lsa. Psykosociala p?frestningar ?kar hos migranter risken f?r att drabbas av psykisk oh?lsa och vid otillr?cklig kunskap leder detta till bristande bem?tande vid v?rd av migranter. Syfte: Syftet ?r att beskriva sjuksk?terskors erfarenhet av att v?rda migranter med psykisk oh?lsa fr?n annan kulturell bakgrund.

Kommunikation och samspel Àr under hela vÄrt liv grunden för all mÀnsklig samvaro men mönstret kan Àndras under livets gÄng. Att insjukna i en demenssjukdom betyder att förlora hela eller delar av sin naturliga förmÄga att kommunicera och det stÀlls dÄ stora krav pÄ den demenssjukes omgivning. Syftet med denna studie var att undersöka hur vÄrdpersonal kan kommunicera och samspela personer med Alzheimers sjukdom för att undvika missförstÄnd. Metoden för litteraturstudien var att kvalitetsgranska nio artiklar. Resultatet visar att vÄrdpersonalens anvÀndande av tydliga frÄgor, att tala samma sprÄk, att bilda gemenskap och att bjuda pÄ sig sjÀlv Àr av stor betydelse i kommunikationen..

Syftet med denna studie var att unders?ka hur domstolar resonerade kring psykologiska faktorer i kvinnors muntliga utsagor och kring deras psykiska h?lsa efter upprepad utsatthet f?r v?ld. Skriftliga domar sammanst?llda av juristdomare (N = 23) unders?ktes med tematisk analys. M?len omfattade minst en ?talspunkt f?r grov kvinnofridskr?nkning.

Syftet med denna magisteruppsats a?r att ga? vidare med resultat fra?n en kandidatuppsats (Westling, 2013) ga?llande opasto?riserade franska mo?gel- och kittostar genom att underso?ka vilka Enterobacteriaceae-arter som ett urval av de analyserade ostarna inneho?ll. API 20E anva?nds som identifieringssystem. Tre Enterobacteriaceae-arter gav acceptabel till utma?rkt identifiering av 40 analyserade isolat fra?n de fyra ostarna, na?mligen Hafnia alvei, Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae.

Polisens uppdrag styrs av lagar och regler men handlingsutrymme finns fo?r egna yrkesetiska bedo?mningar. Poliser a?r en heterogen grupp da?r individerna har olika la?ng ansta?llningstid, a?lder och ko?n. Studiens syfte var att underso?ka sambanden mellan yrkesetisk bedo?mning och ansta?llningstid samt eventuella skillnader i a?lder och ko?n fo?r att o?ka befintlig kunskap om vad som pa?verkar yrkesetiska bedo?mningar.

Bakgrund:Palliativ vÄrd innebÀr lindrande ÄtgÀrder, vilket innebÀr att effekterna av sjukdomen lindras men sjÀlva sjukdomen botas inte. Denna vÄrd Àr en helhetsvÄrd som bygger pÄ en vÄrdfilosofi med syftet att bevara livskvalité nÀr bot inte lÀngre Àr möjligt. Oavsett diagnos och var mÀnniskan vÄrdas ska palliativ vÄrd omfatta alla mÀnniskor. FrÄgor kring demenssjukdom och palliativ vÄrd har problematiserats dels pÄ grund av dess komplexitet och dels pÄ grund av bristande kunskaper inom omrÄden bÄde hos nÀrstÄende och hos vÄrdpersonal. MÀnniskor med demenssjukdom Àr en sÄrbar grupp, deras autonomi Àr begrÀnsad och förmÄga att fatta egna beslut varierar.Syftet:Med denna studie var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter och upplevelser av att upprÀtta individuell vÄrdplan (IVP) vid livets slut för personer med en demenssjukdom.Metod:Resultatet bygger pÄ Ätta intervjuer med sjuksköterskor yrkesverksamma inom ÀldrevÄrden med demensinriktning.

Syftet med denna magisteruppsats a?r att ga? vidare med resultat fra?n en kandidatuppsats (Westling, 2013) ga?llande opasto?riserade franska mo?gel- och kittostar genom att underso?ka vilka Enterobacteriaceae-arter som ett urval av de analyserade ostarna inneho?ll. API 20E anva?nds som identifieringssystem. Tre Enterobacteriaceae-arter gav acceptabel till utma?rkt identifiering av 40 analyserade isolat fra?n de fyra ostarna, na?mligen Hafnia alvei, Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae.

Bakgrund Typ 2-diabetes ?r en kronisk sjukdom d?r kroppen har insulinresistens eller minskad insulinproduktion som utvecklas l?ngsamt och kr?ver sammanfattande egenv?rdsinsatser. Sjuksk?terskan har en central roll i att st?dja patienter att utveckla kunskap, motivation och f?rm?ga till egenv?rd. Syfte Att belysa sjuksk?terskans arbete med att fr?mja egenv?rd hos vuxna personer med typ-2 diabetes.

Med en vÀxande Äldrande befolkning ökar Àven andelen demenssjuka. En stor del av dem uppvisar agiterade beteenden som Àr svÄra att hantera för anhöriga och personal. UppmÀrksammade rön visar pÄ risken att behandla dessa beteenden med lÀkemedel. Nya icke-farmakologiska metoder behöver utvecklas. Syftet med studien var att, genom litteraturstudier, undersöka om mjuk massage ger resultat vid behandling av beteendemÀssiga och psykiska symtom vid demenssjukdom.

Syftet med uppsatsen a?r att ta reda pa? bista?ndshandla?ggares syn pa? a?ldre med missbruksproblematik, samt deras syn pa? samarbetet med andra enheter ga?llande denna grupp. Underso?kningen a?r baserad pa? kvalitativa intervjuer med fyra bista?ndshandla?ggare fra?n tva? olika stadsdelar. Empirin a?r uppdelad i tre olika teman och dessa a?r o?verla?mning och samarbete mellan enheter, riktlinjer fo?r bemo?tande samt fo?rha?llningssa?tt och bista?ndshandla?ggares uppfattning kring arbetet med missbrukare.

Relationen mellan bank och fo?retag a?r av sto?rsta vikt fo?r den svenska samha?llsekonomins tillva?xt. Sedan a?rsskiftet 2013/2014 ma?ste alla svenska sma? och medelstora fo?retag ha valt vilket redovisningsregelverk de ska tilla?mpa; huvudalternativet K3 eller det fo?renklade K2. Av denna anledning har studien fokuserat pa? vilken effekt detta val har pa? relationen mellan bank och fo?retag, specifikt ur ett kvalitets- och informationsasymmetri-perspektiv i koppling till kreditbeslutet.