Stockholm is constantly growing and changing. Despite this, for various reasons, it is difficult to execute large building projects. With starting-point in decision making theories we have tried to investigate these difficulties. More specifically we have chosen to study why it has not been possible to rebuilt Slussen in Stockholm. To help us structure our study we have based our research on another large comparable building project, the Globen City project.

Den här uppsatsen uppmärksammar planerna för ombyggnaden av nya Slussen i Stockholm. Fokus i undersökningen ligger på mötesplatserna och dess deltagare enligt den vision som presenteras av Stockholms stad. Genom en kvalitativ metod granskas hur modern stadsplanering är tänkt att påverka människor som passerar och vistas vid Slussen. Analysen har ett retoriskt, semiotiskt och ideologiskt perspektiv och undersöker tre olika dokument: en publik broschyr, gällande detaljplan och gestaltningsprogram. Resultatet visar på en vision om en central plats i staden som befolkas av människor vars fritid och konsumtion är det mest väsentliga.

The reconstruction of a central area in Stockholm named Slussen (The sluice) has frequently been portrayed and debated in media over the last few years, escalating around December 2011 when the major decision regarding Slussen was to be made by the city council. The area serves as a traffic node connecting the areas of Södermalm and Gamla Stan (Old town) together. The last major change of Slussen was completed in 1935, best described as a modernistic traffic and architectural piece of work. It is indisputably an area of importance for the city of Stockholm, its citizens and visitors. How has media reported the development of the New Slussen project?The analysis, and the conclusions drawn from it, will be based upon and performed with a quantitative content analysis and critical discourse analysis.

Många stadsbyggnadsutvecklingsprojekt diskuteras flitigt i media. Dock pratar man ofta bara om den fysiska utformningen och glömmer att uppmärksamma den sociala dimensionen av projekten. Alltså de förutsättningar som finns för den sociala miljön, offentliga rum där människor ska interagera med varandra. Detta innebär att en viktig del av behoven för människors livsmiljö inte tillgodoses, vilket kan göra planeringen av det offentliga rummet misslyckad.Ett exempel på ett projekt som fallit offer för detta är Nya Slussen som har fått stark opinion mot sig. Dock har debatten om Nya Slussen mestadels fokuserat på den fysiska utformningen.Denna studie ämnar analysera förutsättningarna för social interaktion i de offentliga rummen i Stockholms stads projekt Nya Slussen.Analysen av projektet Nya Slussen görs genom en deduktiv analysansats utifrån befintlig forskning inom urbansociologi.

Slussen är Stockholms andra största mötespunkt efter T-centralen. För den omfattande ombyggnation som Slussen står inför är projektets prioritering att minimera störningar i kollektivtrafik, gång ? och cykeltrafik samt biltrafik då detta är en knutpunkt för såväl bilar, båtar kollektivtrafik samt fotgängare och cyklister. Här passerar 300 000 resenärer dagligen.För att ta reda på hur andra stora projekt har löst sina logistiska problem utfördes intervjuer på personer med insikt på logistik i deras verksamhet. Enkäter delades även ut till de olika delområdena i projekts Slussens byggledning för att få bättre förståelse för hur projektet vill arbeta.För att få en bra översikt över hur många transporter som kommer behöva passera ut och in genom entreprenadernas gränser utfördes beräkningar.Resultatet av undersökningarna visar att det viktigaste är att produkter levereras i rätt tid till rätt plats utan mellanlagring.

I föreliggande uppsats studeras konflikten som uppstod mellan Stockholms stad ochrockklubben Debaser Slussen när klubben skulle läggas ned. Syftet är att analysera deinblandade parternas sätt att framställa sig själva för varandra och kommunicera medvarandra. På så vis vill jag få syn på vad som gav konflikten bränsle. De övergripandefrågorna som ställdes handlade om vad som stod på spel och hur aktörerna valde taktik. Föratt få svar på detta samtalades med sex informanter som antingen var inblandade i konflikteneller är mycket insatta i ämnet.

Varför har vi inte en mer utvecklad vattenburen kollektivtrafik i Stockholm, vad krävs för att en sådan ska bli verklighet och hur kan den komma att se ut. De frågorna är grunden i examensarbetet Stockholms vattenburna kollektivtrafik - Vision 2020..

Detta arbete syftar till att få förståelse för den konflikt som uppstått i samband med planeringen av Nya Slussen. Den syftar också till att mer generellt kunna säga något om konflikter i samband med planeringsprocesser. Arbetet börjar med en introduktion till fysisk planering som verksamhetsområde med syftet att sätta in den vidare studien i en kontext. Eftersom den senare teoretiska delen förklarar teorier om generella konflikter ansåg denna del vara nödvändig för att få en djupare förståelse för resultatet av den senare dokumentstudien. Introduktionen till fysisk planering tar upp information, teorier och begrepp som förklarar fysisk planerings som verksamhetsområde och behandlar ämnen så som planprocessen, allmänna och enskilda intressen, planeringspolitik, aktörerna och deras attityder gentemot varandra och planeringsteori och demokratimodeller.

Detta arbete syftar till att få förståelse för den konflikt som uppstått i samband med planeringen av Nya Slussen. Den syftar också till att mer generellt kunna säga något om konflikter i samband med planeringsprocesser. Arbetet börjar med en introduktion till fysisk planering som verksamhetsområde med syftet att sätta in den vidare studien i en kontext. Eftersom den senare teoretiska delen förklarar teorier om generella konflikter ansåg denna del vara nödvändig för att få en djupare förståelse för resultatet av den senare dokumentstudien. Introduktionen till fysisk planering tar upp information, teorier och begrepp som förklarar fysisk planerings som verksamhetsområde och behandlar ämnen så som planprocessen, allmänna och enskilda intressen, planeringspolitik, aktörerna och deras attityder gentemot varandra och planeringsteori och demokratimodeller. Teoridelen försöker sedan att redogöra för konflikters uppkomst och upptrappning.

Den här uppsatsen undersöker innehållet i en offentlig debatt om synen på en allmän plats och vilka som kommer till tals i en sådan debatt. Uppsatsen har i syfte att undersöka detta analyserat debatten som kantat planprocessen för Slussen i Stockholm. Med underlag i 252 artiklar om Slussens utformning och planprocess, hämtade från de fyra stora rikstäckande dagstidningarna med säte i Stockholm sedan 2009, har jag kategoriserat innehållet i debatten till åtta diskurser/synsätt som direkt eller indirekt berört en värdering av vad Slussen är eller bör vara för typ av plats: Regionsperspektivet, Tillväxtdiskursen, Infrastrukturdiskursen, Kulturhistoriska diskursen, Utsiktsdiskursen, Mötesplatskriteriet, Klimathotsdiskursen samt Förfalldiskursen. En kvantitativ analys av debatten som presenteras i uppsatsen visar att Utsiktsdiskursen och Infrastrukturdiskursen varit de mest frekventa (39 respektive 34 procent av artiklarna behandlade dessa). De flesta artikelförfattare, 32 procent, som gett utryck för någon av diskursen/synsätten har gjort det i egenskap av Sakkunniga inom området (exempelvis arkitekter, kulturhistoriker och samhällsplanerare). 69 procent av aktörerna i debatten har varit män och 31 procent kvinnor. En uppskattning av aktörernas namn är att nästan ingen är av utomeuropeisk härkomst. Även åldern på en övergripande majoritet hos aktörerna uppskattas till över trettio år. Diskussionsavsnittet tar upp de olika diskurserna/synsätten ? hur de har använts och hur de förhåller sig till varandra.

Färdplan Flen är ett utvecklingsprojekt som drivs av Flens kommun och beräknas vara klart år2019. Den negativa utvecklingen inom kommunen med ett allt mer sjunkande befolkningsantal som i sin tur genererar mindra skatteintäkter har gjort att Färdplan Flen inrättats. I projektet ligger ett antal delprojekt som bland annat handlar om ortsutveckling och där har kommunen redan börjat arbeta med Malmköping som ett första steg. Ett annat delprojekt är Flen 2019 som handlar om att Flens kommun 2012 ska vara klara med en vision som kommer att arbetas fram under 2011 och vara verkställd 2019.I dagsläget arbetas det också på att skapa mer delaktighet mot invånarna och de anställda inom kommunen. Färdplan Flen är intresserad av Open Space och ska utföra workshops med detta tema för att få in invånarnas åsikter.

Arbetet har utvecklats utifrån min egen nyfikenhet och frustrationer över att se planprojekt påbörjas och sedan stanna upp i en tidig planprocess. En del fortsätter såklart men allt fler har börjat hamna i en sorts trend där de antingen läggs ner efter en lång tid av ovetande eller sakta börjar rinna ut i sanden, det vill säga in i ett tillstånd där planen varken är verksam eller nedlagd. Varför detta har börjat inträffa är den frågan som varit grunden till projektet. Varför genomförs ett projekt men inte ett annat? Denna fråga generar ju självklart följdfrågan om vem som har låtit detta kunna hända.

Arbetet har utvecklats utifrån min egen nyfikenhet och frustrationer över att se planprojekt påbörjas och sedan stanna upp i en tidig planprocess. En del fortsätter såklart men allt fler har börjat hamna i en sorts trend där de antingen läggs ner efter en lång tid av ovetande eller sakta börjar rinna ut i sanden, det vill säga in i ett tillstånd där planen varken är verksam eller nedlagd. Varför detta har börjat inträffa är den frågan som varit grunden till projektet. Varför genomförs ett projekt men inte ett annat? Denna fråga generar ju självklart följdfrågan om vem som har låtit detta kunna hända.

Den här uppsatsen utgår ifrån Pierre Bourdieus teorier om intellektuella fält för att se på kulturdebatten i de stora dagstidningarna som medskapare av kulturens värde. Analysen bygger på en jämförelse med en undersökning som Donald Broady & Mikael Palme gjorde i början av åttiotalet där de betraktar litteraturkritiken i huvudstadstidningarna som ett intellektuellt fält. De kommer där fram till att litteratur ges värde genom referenser till annan litteratur och att värdet även skapas genom vilka kritiker som uttalar sig i olika frågor. På samma vis ser den här uppsatsen på hur kulturen ges värde i kulturdebatten. Analysen är begränsad till att se på kulturdebatten kring Nya Slussen och den efterföljande vänster-högerdebatten kring kulturen.

I ett tjänsteföretag är det av stor vikt att alla medarbetare har samma bild av vad företaget står för. Företagsledningen bygger upp en vision av hur denna bild, som jag benämner identitet, ska se ut. Det gäller sedan att ledningen lyckas sprida bilden till alla medarbetare, så att en gemensam identitet kan uppnås. I detta arbete anser jag kommunikation vara ett av de viktigaste verktygen. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ett företag kan använda kommunikation för att påverka företagets identitet i önskad riktning.