Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka hur la?ssva?righeter och la?sinla?rningsproblematik yttrar sig, samt hur framga?ngsrik undervisning organiseras med detta i a?tanke. Studiens resultat baseras pa? tidigare forskning och avser besvara fo?ljande forskningsfra?gor:Hur visar sig la?ssva?righeter i de fo?rsta a?rskurserna (fo?rskoleklass och grundskolans a?rskurs 1-3)?Hur kan la?rare arbeta fo?r att fo?rebygga uppkomsten av la?ssva?righeter och underla?tta fo?r elever med sa?dan problematik?Studien visar att la?ssva?righeter ga?r att uppta?cka redan hos barn i fo?rskoleklass och att det pa? sa? vis ga?r att fo?rutse hur la?sutvecklingen kommer att fortskrida. I de tidiga a?rskurserna kan sva?righeter bli synliga redan i den grundla?ggande la?stra?ningen och hindra eleven fra?n fortsatt utveckling.

I Sverige har åldersdiskrimineringsförbudet funnits i drygt två år. När det gäller just diskrimi­neringsgrunden ålder finns det mer omfattande möjligheter till att göra undantag från diskri­mineringsförbudet än vid övriga diskrimineringsgrunder. I och med de vida undantagsmöjlig­heterna blir regleringen kring åldersdiskriminering tämligen otydlig och svårtolkad, därför kan frågan ställas om skyddet mot åldersdiskriminering egentligen är ett skydd utan verkan. Syftet med denna uppsats är därför att utreda vad skyddet mot åldersdiskriminering i det svenska arbetslivet egentligen innebär. I det svenska arbetslivet finns det faktiskt både lagbe­stämmelser och överenskommelser i kollektivavtal som gynnar personer av en viss ålder.

I Danmark finns i princip inget anställningsskydd reglerat i lag och den lagstiftning som existerar ger arbetstagarna ett minimalt skydd mot uppsägningar. Samtidigt känner sig danskarna tryggare på arbetsmarknaden än vad svenskarna gör. Denna uppsats utreder hur det danska anställningsskyddet ser ut i jämförelse med det svenska anställningsskyddet. En viss jämförelseav andra variabler på arbetsmarknaden har också skett. Utredningen utger sig inte för att ge en heltäckande bild av den danska lagstiftningen, snarare en introduktion och grov jämförelse mellan den danska arbetsmarknaden och den svenska arbetsmarknaden med fokus på anställningsskyddet.

Syfte: Syftet med f?religgande studie ?r att ?ka kunskapen om journalisters upplevelser av m?tet med den offentliga sektorns organisationer, och vad som ?r de bakomliggande orsakerna till deras upplevelser. Teori: Teorier av Lundquist (2001) om tj?nstem?nnens lojalitetsdilemman samt agerande vid oegentligheter p? arbetsplatsen. ?ven tidigare forskning inom intraorganisatorisk tystnadskultur i offentliga organisationer anv?nds.

Vi har valt att i denna uppsats studera hur tre större organisationer i Sverige fysiskt skyddar sin datorhall. Med fysiskt skydd menar vi hur organisationer skyddar sina datorhallar mot diverse faror såsom brand, stöld och spänningsfall med mera. Denna uppsats har genomförts med hjälp av fallstudier som sedan jämförts med den teoretiska bas som finns inom ämnet. Vår undersökning visar att det finns stora brister inom den fysiska datasäkerheten. Det är framförallt brandskyddet som brister även om många andra problemområden finns.

Krigshistorien har visat otaliga exempel på kampen mellan medel och motmedel och detta arbete beskriver ett av desenaste inslagen i denna envig. Motmedlet kallas Shortstop Electronic Protection System (SEPS) och är framtaget föratt möta radarbaserade elektroniska zonrör. Syftet med uppsatsen har varit att få en ökad förståelse för systemet och attutröna om det klarar kraven som ställs av en svensk amfibisk insatsstyrka (ATU) i en framtida internationellfredsoperation. Inledningsvis konstateras att behovet av ett skydd mot radarzonrör existerar i vald hot-, ochförbandsmiljö samt att kraven på motmedlet innefattar mycket hög prestanda på bl.a. reaktionstider och autonomitet.Radarzonrören har en mängd olika förmågor där de modernare mer avancerade zonrören innefattar olika typer avstörskydd.

I ett bredare perspektiv är uthyrning av arbetskraft en del av en större förändring av arbetsmarknaden. Förändringen kännetecknas av en ökning av så kallade atypiska arbetsformer så som projektanställningar, uppdragsavtal, entreprenad och inhyrning av arbetskraft.Ett problem, som behandlas i uppsatsen, består i att regler och avtal, som skapats för att skydda arbetstagaren, inte är utformade för denna form av atypiska arbetsformer. Detta har börjat leda till nya regler, avtal och tillämpningar av befintliga regler för att ge ett ökat skydd. Men i takt med ökningen av dessa arbetsformer hamnar ändå allt fler arbetstagare och egenföretagare till stor del utanför det skydd som de som arbetar i en traditionell anställning har.Uppsatsen behandlar även problem med uthyrning av arbetskraft som drabbar andra företag och samhället i stort. Ett exempel är den utbredda kriminella verksamheten inom bemanningsbranschen.

Detta examensarbete är utfört hos Lantmännen Axa. De tillverkar matbröd och kaffebröd på tre olika produktionslinjer. De har problem med för mycket svinn på kaffebrödslinjen där de tillverkar stora och små kaffebröd. Syftet med detta examensarbete är att kartlägga var svinnet uppstår, orsakerna till detta samt ge förslag på förbättringsåtgärder. Examensarbetet har genomförts som ett sex sigma projekt och följt DMAIC-cykeln.

Trycksår är ett utbrett problem inom vården och innebär ökat lidande för patienter, en ökad belastning för vårdpersonal och en merkostnad för samhället. Syftet med den här litteraturstudien är att undersöka vetenskaplig litteratur för att finna de metoder som har god effekt avseende att minska risken för uppkomst av trycksår. Metoden är en litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar. För att uppnå evidens har en modell enligt Goodman i sju steg använts som inspiration. Resultatet visar att användande av viskoelastiska madrasser i kombination med vändning av patient var fjärde timma ger ett bra skydd men även kännedom om riktlinjer och hur dessa implementeras är avgörande för hur preventionsarbetet får genomslag på varje enskild avdelning..

Inom den offentliga förvaltningen bedrivs omfattande verksamhetsutveckling mot e-förvaltning i syfte att öka offentliga myndigheters effektivitet samt tillgänglighet för medborgare och företag. Rättssäkerheten och skyddet för den personliga integriteten är beroende av att den rättsliga regleringen och styrningen av politiska mål harmonierar samt att det är balans mellan olika intressen. Uppsatsens syfte har varit att belysa vilka brister som finns avseende rättslig reglering och styrning av förvaltnings- och IT-politiska mål samt vilka konsekvenser det får för rättssäkerheten och för skyddet av den personliga integriteten. Den metod som har nyttjats i uppsatsen utgörs av den rättsvetenskapliga samt den rättskonstruktiva. Vid analys av de olika delarna, som består av rättssäkerhet, skyddet för den personliga integriteten och informationssäkerhet visavi politiska mål har det visat på att grunden, den rättsliga regleringen, inte är tillräckligt stabil.

Den här uppsatsen handlar om kvinnor som upplevt misshandel i nära relationer. Vi har försökt beskriva deras upplevelser och uppnå en djupare förståelse av deras situation, ur ett socialpsykologiskt perspektiv.I uppsatsen kommer ni att få tag del av erfarenheter från fyra kvinnor som arbetar på ett Kriscenter, dit misshandlade kvinnor kan vända sig för att få hjälp och skydd. Ni kommer också få tag del av redogörelser och kvinnors egna berättelser, vilka speglar den misshandel de varit utsatta för, både genom kvalitativa intervjuer samt det sorts material vi har funnit på en Internet blogg. Materialet vi har samlat in visar att kvinnorna upplever en hel del skam och tappar viktiga bitar av identiteten i processen..

I februari 2011 presenterades EU-kommissionens direktivsförslag om PNR-system i EU. Förslaget är kontroversiellt, särskilt utifrån ett integritetsperspektiv. PNR-förslaget innebär att flygbolag ska överföra flygpassageraruppgifter till nationella myndigheter som ska använda uppgifterna i syfte att förebygga, spåra, utreda och lagföra terrorism och allvarlig brottslighet. Förslaget indikerar att myndigheterna i respektive medlemsstat även får använda PNR-uppgifterna för andra syften än de angivna. Myndigheterna ska lagra PNR-uppgifterna i fem år.

Hur skapar man arkitektur för sociala och kulturella sammanhang på en plats som framstår som en ogästvänlig boplats för människor?Syftet med studien var att få bättre förståelse för relationen mellan natur, kultur, landskap, människa, teknik och miljö i ett av världens nordligaste samhälle, Longyearbyen på Svalbard, vars extrema klimat med rådande istid och långa mörkerperioder framstår som en skrämmande boplats för människor. Finns det plats för arkitektur som är något mer än bara ett konstruktivt skydd mot rovdjur, väder och vind?Målet var att skapa en plats för aktiva och oförpliktade möten; ett Campus Kultur som fungerar som knutpunkt dygnet runt..

Ända sen lagstiftarna i 1944, 1962 och 1974 års brandlagsstiftning samt 1986 års räddningstjänstlag har det funnits en strävan att öka kommunernas ansvar för brandsläckning, räddningstjänst och förebyggande brandskydd. I Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) ska de olika aktörernas ansvar gällande brandsäkerhet tydliggöras, vilket kan ses som en naturlig utveckling av samhällets strävan mot en bättre brandsäkerhet. För att tillgodose kraven som Lagen om skydd mot olyckor ställer på ägare och nyttjanderättshavare så bör ett s.k. Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA) bedrivas under hela byggnadens/anläggningens tid för användning och skall omfatta såväl verksamhet som organisation.Landstinget är en aktör som berörs av Lagen om skydd mot olyckor eftersom en brand i ett sjukhus eller vårdinrättning kan, av lätt förståeliga skäl, få katastrofala följder. Landstinget i Värmland har de senaste åren genomfört en koncernövergripande översyn av sitt totala säkerhetsarbete.

Länsstyrelsen och Naturvårdsverket arbetar tillsammans med att inventera och sanera förorenade områden. För att kunna ta reda på vilka risker ett förorenat område har på människors hälsa och miljö görs en riskbedömning. Riskbedömningen börjar oftast med en förenklad riskbedömning (benämns ofta riskinventering eller riskklassificering) av det förorenade området. Den kan sedan om det anses nödvändigt följas upp av en fördjupad riskbedömning, där större hänsyn tas till platsspecifika förhållanden. Naturvårdsverket har arbetat fram en riktvärdesmodell för framtagning av generella riktvärden.