Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare förhåller sig till digitala texter och digitala verktyg. Litteraturgenomgången består av forskning som berör digitala texter, digitala verktyg, mediers betydelse för barns lärande och hur lärare förhåller sig till dessa. En teoretisk utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet på lärande med centrala begrepp som literacypraktiker, multimodalitet, medieekologi och progressivism. Vår undersökning bygger på kvalitativa intervjuer med åtta lärare och hur de förhåller sig till digitala texter och digitala verktyg, utifrån frågor som berör arbetssätt, möjligheter/hinder och påverkan från skolans styrdokument. I resultatet synliggörs fem olika förhållningssätt till digitala texter och digitala verktyg; digitala texter och digitala verktyg skapar både möjligheter och hinder, digitala texter och digitala verktyg ger stöd, digitala texter och digitala verktyg öppnar fönster till elevers fritidsvärldar, traditionella skriv- och läspraktiker som normerande syn på digitala texter och digitala verktyg samt Lgr 11 har inte förändrat något.

Under läsåret 2006/2007 deltog 23 lärare från sju olika skolor i Piteå kommun i ett lokalt utvecklingsarbete Att skriva sig till läsning. Projektets syfte var att introducera nya strategier i elevers tidiga skriv- och läsutveckling som innebar att eleverna samarbetar vid datorn för att lära sig skriva och läsa. Som hjälp i starten av förändringsprocessen fick lärarna under implementationsåret del av olika insatser, bland annat pedagogisk grupphandledning, så kallade kollegiesamtal. Syftet med denna studie är att undersöka lärares tänkande och agerande i det fortsatta utvecklingsarbetet efter själva implementationen. I studien intervjuades åtta lärare via e-post.

Media är en viktig och inflytelserik aktör för allmänheten. Deras roll är bland annat att upplysa och informera om olika folkhälsoproblem. Övervikt och fetma hos barn är ett växande problem i hela världen. I Sverige lider så mycket som var femte barn av övervikt och fetma. När det gäller övervikt och fetma hos barn och har föräldratidningarna en viktig roll.

Idag har ma?nniskor friheten att va?lja var, na?r och pa? vilket sa?tt de vill anva?nda sina smartphones och dess funktioner, oavsett a?ndama?l. Hur ga?r den anva?ndarmo?jligheten ihop med inla?rning? Hur mycket av koncentrationen kan beha?llas under en inla?rningsprocess med en smartphone na?rvarande och anva?ndandes? Pa?verkar na?rvaron och anva?ndningen av smartphones anva?ndarnas fo?rma?ga att skilja och bearbeta information fra?n olika ka?llor? Den ha?r studien syftar till att underso?ka deltagarnas fo?rma?ga och uppfattning att kunna sa?rskilja och bearbeta information ifra?n olika ka?llor genom diagnosiska prov, baserade pa? fo?rela?sningarnas inneha?ll som deltagarna fick ta del av under tva? fo?rela?sningstillfa?llen. Deltagarna delades in i tva? grupper da?r den ena gruppen fick beha?lla sina smartphones under fo?rsta fo?rela?sningen medan den andra gruppen ombads la?gga undan sina smartphones.

Vår undersökning om läsprojekt på viskastrandgymnasiet som innebär 20 minuters skönlitteratur läsning på första lektionen på dagen utfördes via enkätutdelning till årskurs två elever från 5 olika program. Vi ställde 12 bestämda frågor i syfte att få information om elevers åsikter angående läsning och dess effekter i utveckling av läsförståelse och kunskap. Resultatet har visat att en majoritet av tillfrågade eleverna bekräftar att 20 minuters läsning under den första lektionen på dagen ger positiva effekter i deras läsförståelse, skriv förmåga, avslappning, koncentrations förmåga och utveckling i kunskap. Att 20 minuters morgonläsning är viktigt håller 67 % av elever med om, men vår undersökning har också visat att det finns en minoritet med Ca 33 % av eleverna alltså 16 av 49 tillfrågade, som inte tyckte det. Tidigare nationella och internationella undersökningar visar att elevers läsförståelse har försämrats, vilket beror på läslusten hos elever.

Ma?nga barn i Sverige va?xer idag upp med fler spra?k a?n ett. Detta go?r att logopeder beho?ver kunskap om normal spra?kutveckling hos flerspra?kiga, fo?r att kunna skilja denna fra?n spra?ksto?rning och da?rmed minska risken att o?ver- och underdiagnostisera flerspra?kiga med en sa?dan diagnos. Syftet med denna studie var da?rfo?r att underso?ka vilka skillnader som fo?religger mellan enspra?kiga och flerspra?kiga barns bera?ttande, med sa?rskilt fokus pa? barnens ordfo?rra?d.

Media är en viktig och inflytelserik aktör för allmänheten. Deras roll är bland annat att upplysa och informera om olika folkhälsoproblem. Övervikt och fetma hos barn är ett växande problem i hela världen. I Sverige lider så mycket som var femte barn av övervikt och fetma. När det gäller övervikt och fetma hos barn och har föräldratidningarna en viktig roll.

I den aktuella studien genomfördes fyra intervjuer med fyra stycken deltagare. Två av dessa var lärare i den svenska grundskolan och de andra två från den chilenska grundskolan. Valet av dessa deltagare utgick ifrån att få den information som behövdes samt för att få svar på de olika aspekter studiens frågeställningar kräver. Syftet med studien är att undersöka hur grundskolelärare tänker kring elever i behov av särskilt stöd i Sverige och Chile. Frågeställningarna är om vad grundskolelärarna talar om att arbeta med elever i behov av särskilt stöd i Sverige och Chile? Och om elever i behov av särskilt stöd får hjälp i Sverige och Chile? På vilket sätt i sånt fall, enligt grundskolelärarna?Intervjuerna har en kvalitativ ansats och syftet var att genom intervjuerna undersöka hur grundskolelärare tänker kring i att arbeta med elever i behov av särskilt stöd i Sverige och Chile.Slutsatsen i undersökningen är de grundläggande arbetsvillkor som de olika lärarkategorierna arbetar under utmärker deras arbete med elever i behov av särskilt stöd.

De tankar som finns bakom planering och genomförande av skrivundervisningen i grundskolan påverkas av de förhållningssätt som den beslutsfattande läraren har till sin undervisning. Att se på språk och skrivande utfrån olika perspektiv ger olika resultat. Denna studies syfte är att identifiera de skrivpedagogiska synsätt som avspeglas i styrdokumenten för grundskolan. Undersökningen ut­fördes genom en omfattande dokumentanalys där synsätten identifierades med inriktning på språk, skrivande, skrivinlärning, skriv­undervisning och bedömning av skrivande. Utgångspunkten för analysen är fem diskurser om skrivpedagogiska synsätt; färdighets­diskursen, kreativitetsdiskursen, processdiskursen, genrediskursen och social­praktik­diskursen.

Erik Beckmans roman Inlandsbanan (1967) har, tillsammans med hans hela författarskap, både kritiserats och hyllats som obegriplig, med en berättarstruktur som aktivt bryter mot ett konventionellt, episkt berättande och anammar en försvårande, gestaltande skriv- och läsakt. Derrida diskuterar i Of Grammatology (1967) funktionen hos den skrivna texten som betecknande det betecknande, det vill säga betecknande det talade språket som betecknar den refererade betydelsen, och hur relationerna dessa sinsemellan förskjutits. På ett liknande sätt har Inlandsbanans textfunktion förskjutits från en episk berättartradition till en icke-muntlig, materialistisk struktur. Med hjälp av en inomkompositionell, intermedial begreppsapparat, och en hypotes kring ett musikaliserat berättande, där gestaltande former tar sig runt den muntliga språktraditionen inom litteraturen, ses Inlandsbanan här i ett nytt ljus och en del av dess påstådda obegriplighet redes ut. Allt detta sker integrerat i en diskussion av en intermedial metod för analys, som hela tiden har sitt stöd i Erik Beckmans roman.

I denna rapport beskriver jag hur jag tagit mig an ett rumslig informationsproblem som grundar sig i personer med demenssjukdoms mentala fo?rma?ga att orientera sig. Min bakgrund som undersko?terska i kombination med min kunskap i hur rum pa?verkar ma?nniskans beteende go?r att jag reagerat pa? de miljo?er da?r dessa personer vistas. Studien a?r genomfo?rd pa? Marielunds a?ldreboende och seniorboende i Eskilstuna kommun och syftar till att fra?mja de boendes sja?lvsta?ndighet.Resultatet visar arkitekturens komplexitet och observationen av boendet avslo?jar en ma?ngd rumsliga hinder som pa?verkar orienterbarheten negativt fo?r personer med demenssjukdom.

Inledning Under hösten var det många elever på skolan där jag arbetar som hade svårt för att nå upp till kunskapskraven i SO-ämnena. Då det i dessa ämnen ställs stora krav på god läs- och skriv-förmåga fann jag det intressant att studera hur ämnena ter sig för elever i läs- och skrivsvårig-heter.Syfte Syftet med studien var att undersöka hur SO-ämnena kan te sig för elever i läs- och skrivsvå-righeter. Studiens frågeställningar var:? Hur kan några SO-lektioner se ut ur ett observatörsperspektiv?? Vilka uppfattningar har eleverna om SO-lektionerna?? Hur ser måluppfyllelsen ut för eleverna?? Hur avspeglar sig bristande måluppfyllelse i SO i elevernas IUP och åtgärdsprogram?? Vilka uppfattningar har undervisande lärare av SO-undervisningen?? Hur resonerar läraren kring begreppsbildning?? Hur resonerar läraren kring läsförståelse?Teori Teoretiskt grundade sig studien i det relationella perspektivet där elevernas förutsättningar ses relationellt och interaktionen mellan olika aktörer och olika pedagogiska verksamheter är av yppersta vikt. Även det sociokulturella perspektivet med sina artefakter har påverkat mig.MetodDå studiens problem utgick från personlig erfarenhet genomfördes den som en etnografiskt inspirerad fallstudie.

Huvudsyftet med studien är att undersöka fem svenskundervisande lärares språk- och talhandlingar avseende pojkars läs- och skriftspråkande. Studiens undersökningsfokus är således riktat mot på vilka sätt pojkars läs- och skriftspråkande uppfattas i lärares språk- och talhandlingar. Ambitionen har även varit att säga något om vilket literacyerfarande pojkar erbjuds inom svenskämnet.Teoretiskt förankras studien i två perspektiv, ett anglosaxiskt forskningsinriktat gällande literacy (Fast 2007) och ett diskursanalytiskt (Winther Jørgensen & Phillips 2000). Studiens ansats är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har genomförts (Kvale & Brinkmann 2009). Empirin har i sin tur analyserats genom ett diskursanalytiskt perspektiv (Winther Jørgensen & Phillips 2000).Utifrån studiens resultat presenteras en konstruktion av svenskämnet samt två konstruktioner som belyser hur pojkar positioneras som läs- och skriftspråkande individer; Konstituering av ämnet, ?Pojkar är pojkar? samt ?Pojkar har inte tid att läsa?.

Alla typer av inlärningssvårigheter påverkar matematikinlärningen. Detta examensarbete önskar ge svar på vilka symptom olika inlärningssvårigheter kan ge och vilka åtgärder man kan sätta in för att hjälpa eleverna. Dessutom önskar arbetet ge svar på om det finns lika mycket kunskap på skolorna om läs- och skrivsvårigheter som om matematiksvårigheter och om eleverna upplever att elever i olika typer av svårigheter får den hjälp de behöver.För att göra detta har jag dels gjort en litteraturstudie och dels en enkätundersökning bland speciallärare/specialpedagoger, lärare och elever.Det är viktigt att uppmärksamma elever i alla typer av inlärningssvårigheter så att undervisningen kan anpassas till den specifika elevens förutsättningar. Eleven ska ges möjligheter till adekvata utmaningar så att elevens självkänsla stärks och dess motivation till att fortsätta lära sig blir stor. Elevens uppgifter ska därför stärka dess svagheter, men också belysa och utveckla dess styrkor.Enkätundersökningen visar att skolorna har mer kunskaper och bättre rutiner för att upptäcka och arbeta med elever i läs- och skrivsvårigheter jämfört med elever i matematiksvårigheter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur det kan fungera att arbeta tematiskt med skönlitteratur som kunskapskälla. Detta gör vi genom att analysera arbetet med den skönlitterära boken Inte bara tennis av Peter Barlach (2007) i ett temaarbete med namn På liv och död i en fjärdeklass. Uppsatsen utgår ifrån ett forskningsprojekt kring läs-, skriv- och språkutveckling inom tematisk undervisning, vilket leds av forskaren Jan Nilsson vid Malmö högskola. Projektet har bedrivits i en årskurs fyra på en skola i Sydsverige, vårterminen 2009. För projektet har kvalitativa metoder legat till grund. Uppsatsen är en fristående analys av delar från projektets insamlade observationsdokumentation.