Diskursivt konstituerande av pojkars identitet som läsare och skrivare
Huvudsyftet med studien är att undersöka fem svenskundervisande lärares språk- och talhandlingar avseende pojkars läs- och skriftspråkande. Studiens undersökningsfokus är således riktat mot på vilka sätt pojkars läs- och skriftspråkande uppfattas i lärares språk- och talhandlingar. Ambitionen har även varit att säga något om vilket literacyerfarande pojkar erbjuds inom svenskämnet.Teoretiskt förankras studien i två perspektiv, ett anglosaxiskt forskningsinriktat gällande literacy (Fast 2007) och ett diskursanalytiskt (Winther Jørgensen & Phillips 2000). Studiens ansats är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har genomförts (Kvale & Brinkmann 2009). Empirin har i sin tur analyserats genom ett diskursanalytiskt perspektiv (Winther Jørgensen & Phillips 2000).Utifrån studiens resultat presenteras en konstruktion av svenskämnet samt två konstruktioner som belyser hur pojkar positioneras som läs- och skriftspråkande individer; Konstituering av ämnet, ?Pojkar är pojkar? samt ?Pojkar har inte tid att läsa?. Intervjustudiens resultat visar att pojkars läs- och skriftspråkande konstitueras som åtskilt från flickors, vilka i sin tur förväntas göra andra literacyerfarenheter. Pojkar uppfattas befinna sig på olika literacyarenor som medskapare av literacies utanför skolan. Att intressera pojkar för literacyaktiviteter inom svenskämnets undervisningspraktik ser de intervjuade lärarna som en pedagogisk utmaning. Till följd av detta tyder studiens resultat på att en stor del av ansvaret för vilka former av literacies och på vilka sätt pojkar blir literacyutövande individer i klassrumspraktiken förläggs till den enskilde skriftspråkande pojken.