Undersökningen gjordes i en klass tre med 26 barn och en klasslärare. Syftet med undersökningen var att se hur en lärare som inte arbetade efter en specifik genrepedagogik arbetade med genrer i en klass, då det uttryckligen står i kursplanen att alla elever skall kunna skriva och läsa olika genrer. Uppsatsen är utformad efter tre intervjuer rörande genrer samt observationer kring vad för genre de arbetade med samt i vilken utsträckning de förekom. Resultatet av intervjuerna och observationerna ställdes sedan mot teoriavsnittet och analyserades mot varandra i analysen, för att se om lärarens sätt att arbeta kring genrer stämde överens med det som forskare och teoretiker anser vara gynnande för eleverna. Resultatet av analysen visade att läraren inte ansåg att hon arbetade med genrer utan med texttyper, genrer visades i detta fall vara en synonym till hennes uppfattning av texttyper.

Syftet med detta examensarbete var att få en bild av eventuella skillnader när det gäller pedagogers syn på det skönlitterära arbetets roll i olika skolår. I vårt syfte ingick även att undersöka om man i praktiken kan se tecken på ett snävt synsätt när det gäller litterärt arbete relaterat till elevers ålder såsom vi har tolkat det uttrycks implicit i den svenska kursplanen. För att undersöka detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer och löpande observationer. Vi intervjuade fyra pedagoger som arbetade på samma skola, två i varje skolår. Efter intervjuerna observerade vi dem var och en när de undervisade med och kring skönlitteratur.

Syftet med detta examensarbete var att få en bild av eventuella skillnader när det gäller pedagogers syn på det skönlitterära arbetets roll i olika skolår. I vårt syfte ingick även att undersöka om man i praktiken kan se tecken på ett snävt synsätt när det gäller litterärt arbete relaterat till elevers ålder såsom vi har tolkat det uttrycks implicit i den svenska kursplanen. För att undersöka detta använde vi oss av kvalitativa intervjuer och löpande observationer. Vi intervjuade fyra pedagoger som arbetade på samma skola, två i varje skolår. Efter intervjuerna observerade vi dem var och en när de undervisade med och kring skönlitteratur.

Det a?r inte la?ngre en fra?ga om huruvida en organisation kommer att drabbas av en kris, utan det a?r snarare fra?gan om na?r. Det har skett en utveckling inom diskursen fo?r kriskommunikation. Fokus ligger nu vid hur organisationer fo?rebygger och fo?rbereder fo?r dessa extraordina?ra ha?ndelser snarare a?n att reagera na?r krisen va?l har intra?ffat.Denna studie syftar till att vidga diskursen inom krishantering i en svensk kontext genom att underso?ka svenska myndigheter och deras fo?rma?ga att vara proaktiva na?r det ga?ller krishantering, det vill sa?ga arbeta redan fo?re en kris.

Uppsatsens syfte var att undersöka om läroböckerna på högstadiet när det gäller medeltiden har förändrats mellan åren 1921-2003. Om man kan se en tydlig förändring och om medeltiden framställs som mörk och trist i alla dessa böcker.För att jag skulle kunna svara på dessa frågor har jag valt att titta på fyra stycken olika böcker från åren, 1921, 1950, 1967 och 2003, just för att få en så bred bild som möjligt. Jag har använt mig av en teori som Michael Nordberg har skrivit där han lyfter fram att medeltiden inte alls är så mörk och trist med mycket elände som många tror.Man kan se en tydlig förändring mellan böckerna när man granskar dem, ju nyare de blir desto mer tar de upp. De tar upp om mer saker och det skrivs på ett annat sätt, det blir ett bredare perspektiv kan man säga. De två äldsta böckerna från år 1921 och 1950 tar endast upp om en eller två viktiga rubriker så som t ex Sveriges historia eller Europas och arabernas välde.

Bakgrund: Tv?ngsv?rd enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT) inneb?r att v?rd kan ges utan patientens samtycke n?r det finns en allvarlig psykisk st?rning och behov av v?rd som patienten mots?tter sig. Sjuksk?terskans ansvar omfattar att uppr?tth?lla patientens r?ttss?kerhet och autonomi trots de tv?ngs?tg?rder som kan bli aktuella. Personcentrerad v?rd inneb?r att anpassa insatser efter patientens unika behov och f?ruts?ttningar, vilket ?r s?rskilt viktigt f?r att bevara patientens v?rdighet och skapa delaktighet ?ven under tv?ng.

Sammanfattning  I examensordningen (SFS 2008:132) gällande speciallärare står det bland annat beskrivet att speciallärare ska vara kvalificerade samtalspartners och rådgivare i frågor som rör språk, - skriv och läsutveckling.   Därför är   syftet med den här studien att undersöka vad högstadielärare i So har för erfarenheter av att i sin undervisning undervisa elever med läs- och skrivsvårigheter och hur de bemästrar de svårigheter de möter i sin strävan att tillgodose dessa elevers behov.  I den här studien har jag använt mig av en fenomenologisk forskningsansats för att försöka fånga So-lärares upplevda erfarenhetsvärld av att undervisa elever i läs- och skrivsvårigheter. När man använder sig av en fenomenologisk ansats innebär det att försöka sätta sig in i och att försöka förstå de undersökta personernas upplevelser och erfarenheter utifrån deras perspektiv och den värld de befinner sig i. Det empiriska materialet är insamlat via intervjuer från sex So-lärare.Resultatet visade, för att upprätta hålla intresset och för att bemästra de svårigheter de möter med att undervisa elever i läs- och skrivsvårigheter varierar lärarna sitt arbetssätt, det blir då möjligt för eleverna att ta till sig kunskaperna på olika sätt. För att eleverna i läs- och skrivsvårigheter ska kunna förstå textmassan i So, läser lärarna högt för eleverna och de anpassar textmaterialet till dem på olika sätt.Resultatet i den här studien visade också att inte någon av respondenterna hade erfarenhet av stöd i klassrummet av speciallärare. Det som visat sig i studien är att specialpedagogiska resurser även behövs i samhällsorienterade ämnen på högstadiet.

Denna uppsats handlar om andraspråkselevers svårigheter i matematik och hur dessa kan jämföras med svenska elevers svårigheter. Mitt syfte med uppsatsen är att ta reda på om andraspråkselever har svårare med matematiken bara för at de inte förstår språket samt visa, om så är fallet, hur undervisningen kan anpassas till dessa elever. Jag har en problemformulering som har besvarats med en litteraturstudie och empirisk studie. Min problemformulering har varit: ? Hur ser andraspråkselevers prestationer ut i matematik jämfört med elever som undervisas på sitt första språk?? Vilken betydelse har språket i andraspråkselevers matematikundervisning?? Hur kan man som lärare arbeta med andraspråkselevers inlärning i matematik? Den första formuleringen har besvarats med hjälp av litteratur och de två andra besvarade jag genom litteratur och den empiriska studien.

 Akademin för utbildning, kulturoch kommunikation                                                                            EXAMENSARBETE                                                                                                                  UÄÖ007 15 hp                                                                                                                  Vårtermin 2010SAMMANDRAG                                                                                   ­­Bild här) kationldning, kulturch ko__________________________________________________________Ann-Charlotte Fernkvist Lärares arbete med skrivuppgiften i det nationella provet i svenska i årskurs treTeachers? work with Swedish writing assignments in the national tests given during the 3rd grade År 2010                                                             Antal sidor: 47_______________________________________________________Syftet med denna studie är att genom intervjuer belysa lärares arbete med skriv­uppgiften i det nationella provet i årskurs tre. Studien avgränsas till hur lärare prak­tiskt förbereder, genomför och bedömer skrivuppgiften. I studien har fyra informanter intervjuats utifrån en kvalitativ intervjumetod.Studien visar bland annat att informanterna har skilda erfarenhet av nationella prov och att de har kommit olika långt med genom­förandet av 2010 års prov. Även om deras erfarenhet skiljer sig åt har de liknande grundtankar inom förberedelse, genomförande och bedömning.

Syftet med studien var att undersöka skolledares samverkan med specialpedagoger och hur det specialpedagogiska arbetet sker med elever som behöver särskilt stöd på gymnasienivå. Jag valde att belysa frågor om skolledares mandat och hur de motiverar sina möjligheter att förverkliga en skola för alla. Den teoretiska bakgrunden presenterar en historisk framväxt av den svenska skolan med påverkan av samhället och de förändringar som sker. En del gestaltade förändringen i samhällssynen kring elever med särskilt behov, hur specialpedagogiken har vuxit fram och vilka lagar och förordningar som ligger till  grund för elever i behov av särskilt stöd samt begreppet en skola för alla. Här återgavs även vilka normativa krav som ställs på skolledare och hur ett framgångsrikt pedagogiskt ledarskap ser ut för att möta dagens behov i skolverksamheten. Metoden som använts för empirisk insamling är den kvalitativa metoden i form av semi/öppna intervjuer. Urvalet har varit två skolledare på två olika gymnasieskolor.I resultatdelen framkom det att skolledarna samverkar med specialpedagoger och att de ser den specialpedagogiska yrkesrollen som väldigt viktig i verksamheten för både elever, lärare och rektorer.

Ishockey är en av Sveriges populäraste sporter och engagerar många, både i och utanför rinken. Hockeyligan.se är Elitseriens officiella webbplats och erbjuder besökarna möjligheten att följa matcherna direkt från en dator via ett text flöde. I liveflödet förekommer många förkortningar som är svåra att förstå. Målet med denna studie är att hitta en lösning på hur man ska förklara dem utan att påverka läsbarheten negativt. Fokus ligger på den textuella biten och inte den grafiska och hur informationen presenteras. Genom att göra textanalyser och en omvärldsanalys hoppas jag få tillräckligt med kunskap för att tillsist kunna göra en gestaltning som uppnår mitt mål med arbetet.

Uppsatsens syfte är studera lärares validering och bedömning i kursen svenska som andraspråk på grundläggande nivå på olika skolor inom vuxenutbildningen. Vidare studeras likheter och skillnader i fråga om validering och bedömning mellan de olika skolorna samt lärarnas behov av ett pedagogiskt bedömningsstöd. En validering bör göras enligt kursens styrdokument för att synliggöra den vuxnes tillgodogjorda kunskap med avsikt att individanpassa utbildningen samt förkorta studietiden. Forskningsansatsen är baserad på principer från grundad teori och metoden är semistrukturerade intervjuer. Sju lärare på olika skolor och orter intervjuades.

I modersmålsundervisningen finns stora möjligheter att erbjuda invandrareleverna en meningsfull språkutvecklingsmiljö som tar hänsyn till deras etniska och kulturella bakgrund. Men ämnet möter också flera hinder, vilka i hög grad påverkar undervisningen. Syftet med det här arbetet är att undersöka möjligheterna för modersmålsundervisningen att främja språkutvecklingsprocessen, med särskilt fokus på läs- och skrivprocessen, hos elever med annat modersmål än svenska.Uppsatsen innehåller en teoretisk del som utgår från tidigare forskning. Detta avsnitt visar på modersmålsundervisningens betydelse för invandrarelevernas språkliga utveckling och hur denna process är nära knuten till frågor om kultur och identitetsskapande. Den här delen av arbetet lyfter också fram de viktigaste problemområden som har identifierats i den tidigare forskningen.

Mina erfarenheter av utvecklingsarbete kring media och IT i skolan har fått mig att undra hur undervisningen kan utvecklas genom att lärare sprider sina kunskaper och lär av varandra. Detta har väckt mitt intresse för pedagogisk handledning som verktyg för utveckling av lärares yrkessamtal det vill säga kollegiesamtal. Denna studie syftar till att beskriva och ge en förståelse för huruvida handledning av kollegiesamtal kan vara ett led för pedagogen att förändra sina strategier och handlingar när det gäller användning av datorn som verktyg för elevers tidiga läs- och skrivinlärning. I studien utgår jag från teorier om kunskap som socialt konstruerad och att den sociala världen är av narrativ natur. Studien genomfördes under läsåret 2006-07 inom projektet Att skriva sig till läsning med datorn där 24 pedagoger och tio klasser från sju olika skolor i Piteå kommun deltog.

Under vårterminen 2014 har vi arbetat kontinuerligt med ämnet långtidsarbetslösa unga vuxna. Detta forskningsområde är en aktuell debatterad fråga i dagens samhälle, och har varit intressant som fenomen att undersöka.Härmed vill vi tacka och rikta vår uppskattning till er som har bistått oss under studiens gång och gjort det möjligt för oss att genomföra samt färdigställa denna kandidatuppsats.Ett stort tack till Arbetsförmedlingen i Trollhättan, som stod för ett varmt mottagande och ett gott samarbete. Vi vill här särskilt rikta ett stort Tack till samtliga intervjudeltagare som så fint ställt upp och berätta om deras personliga erfarenheter gällande långtidsarbetslöshet. Vi anser att utan er hjälp, hade inte denna uppsats blivit av.Sist, men inte minst, ett varmt tack till vår handledare Yngve Mohlin, för hans positiva inställning och inspiration, samt för all konstruktiv kritik och pedagogiskt vägledande under hela processen.Vi har noggrant övervägt för- och nackdelar med att skriva denna studie tillsammans. Det framkom att vi tänker lika varandra, utifrån att båda vill ha en hållbar struktur och en given framförhållning.