Bakgrund: I dagens Svenska samhÀlle drabbas otaliga mÀnniskor av utmattningssyndrom. Orsaken till tillstÄndet anses vara en reaktion pÄ lÄngvarig stress inom sÄvÀl privatliv som arbetsliv, det vill sÀga en obalans mellan de krav som vi och andra stÀller pÄ oss och vÄr förmÄga att hantera dem. Att Sjukgymnasten har kunskap och förstÄelse för patienters upplevelser av sina fysiska besvÀr under tiden för utmattningssyndromet Àr en viktig del för att kunna ge en rehabilitering som utgÄr frÄn hela patienten och inte enbart frÄn symtomen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur patienter med utmattningssyndrom upplever sina fysiska besvÀr. Material och Metod: En kvalitativ studie dÀr sex sjÀlvbiografier analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys.

Dagens förÀnderliga och flexibla arbete har medfört möjligheter att sjÀlvstÀndigt planera sina arbetsuppgifter och arbetstider. Men det kan ocksÄ utgöra ett alltmer grÀnslöst arbete dÀr arbete och privatliv flyter ihop, vilket kan resultera i ett alltmer stressat liv (Andersson 1993). För kvinnorna som har huvudansvaret för hem och familj kan dagens arbetsliv medföra en svprare grÀnsdradning mellan arbete och familj Àn tidigare eftersom fler kvinnor idag gör karriÀr VÄr studie Àr en kvalitativ undersökning dÀdr vi har intervjuat elva kvinnliga mellanchefer med barn. VÄr frÄgestÀllning var Àr: Hur lyckas kvinnliga mellanchefer att förena arbete och familj?Vi har anvÀnt oss av ....

1990-talet med sina ?krisÄr? satte djupa spÄr i Sveriges samhÀllsutveckling och vÄra ungdomar som Àr en ytterst konjunkturkÀnslig grupp har blivit sÀrskilt drabbade, inte minst nÀr det gÀller möjligheten att kunna försörja sig sjÀlva. Till detta kommer utvecklingen av nya ungdomskulturer som stÀller vÄra traditionella synsÀtt pÄ levnadssÀtt och karriÀr mot vÀggen. Syftet med min undersökning var att fÄ veta om elever pÄ tre yrkesförberedande gymnasieprogram utifrÄn sina program och genom sina föresatser och strategier kan möta villkoren pÄ arbetsmarknaden. Jag har, för att ge undersökningen en problembakgrund, tagit hjÀlp av tidigare undersökningar, rent informationsmaterial och aktuell statistik. Detta för att fÄ reda pÄ vilka attityder och vÀrderingar ungdomar har i förhÄllande till arbetslivet, vilka villkor och prognoser som vÀntar eleverna inom de olika yrkesgenrerna och till sist vad som kan pÄverka att de eventuellt blir arbetslösa. För att gÄ pÄ djupet kring vilka grundlÀggande villkor som kan ligga bakom elevernas handlingssÀtt och strategier inför arbetslivet, sÄ har jag i mina teoretiska perspektiv anvÀnt bÄde sociologiska och socialpsykologiska teser. Jag har utifrÄn ovanstÄende bakgrund, och utifrÄn en kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning, tagit reda pÄ hur sammanlagt 45 elever pÄ Barn- och fritidsprogrammet, Fordons- och transportprogrammet och OmvÄrdnadsprogrammet navigerar inför sina kommande arbetsliv, vilka erfarenheter och förutsÀttningar de har och om de dÀrigenom kan anses vara beredda att möta villkoren pÄ dagens arbetsmarknad, dÄ frÀmst utifrÄn sina utbildningsomrÄden. Efter att resultatet var sammanstÀllt och analyserat sÄ kan jag, mycket pÄ grund av den gynnsamma utveckling som Sverige för tillfÀllet (ht-2006) befinner sig i, generellt och med stor sannolikhet slÄ fast att eleverna, med vissa skillnader utifrÄn sina program, i det stora hela Àr beredda att möta villkoren pÄ dagens arbetsmarknad..

This bachelor thesis is studying the development of Swedish law in relation with EU-law. There are two different points of view expressed in the theories of Europeanization. One that means EU makes a big influence on national policy, one that says path-dependency will make the national policies differ. The case used in the study is discrimination on the ground of disability as regards employment. The aim of this thesis is, through a case study, to analyze the relation between Swedish and European law and by that shed some light on the matter of Europeanization..

SAMMANFATTNINGSyftet med studien Àr att granska hur dagens unga i Sverige resonerar kring derasarbetsliv. Syftet förgrenas i följande frÄgestÀllningar:? GÄr individernas resonemang i linje med hur teorier beskriver Generation Y?? GÄr det, beroende pÄ akademisk utbildning, urskilja skillnader i beskrivningenav individernas instÀllning till arbete utifrÄn teorierna om Generation Y?? GÄr det att ifrÄgasÀtta synen pÄ Generation Y som en homogen grupp?? Om det gÄr att ifrÄgasÀtta Generation Y som en homogen grupp, vad kan det isÄdana fall bero pÄ?Arbetsmarknaden stÄr inför ett generationsskifte nÀr dagens unga nu gör entré, de sÄkallade Generation Y. Generation Y profileras som mÄlmedvetna, reflexiva ochsjÀlvsÀkra individer som vÄgar stÀlla krav i arbetslivet. Med en stark vilja attutvecklas anses de kunna bli den mest högpresterande generationen genom tiderna.Emellertid menar kritiker att det finns en svÄrighet i att beskriva generationen som enenhetlig grupp.

Uppsatsens syfte Àr att finna en retoriskt baserad metod för att utvÀrdera demokratisk kvalitet i specifika situationer pÄ arbetsplatser. Denna metod ska kunna anvÀndas av en retorikkonsult eller en personalchef pÄ ett företag för att fÄ en uppfattning om förutsÀttningarna för medbestÀmmande bland de anstÀllda. Metoden kombinerar retorisk teori med organisationsvetenskap och demokratiteori, och utgÄr frÄn en hypotes; att förutsÀttning för arbetsplatsdemokrati gÄr att bedöma i tillgÄngen till fördelaktiga retoriska situationer. Metoden prövas i en fÀltundersökning pÄ arbetsplatsen Nutek och en specifik situation dÀr, en flytt av verksamheten till nya lokaler..

Alla ma?nniskor har en vardag, med rutiner, vanor och fo?rpliktelser som upptar va?r tid. I denna uppsats underso?ker jag hur fyra personers vardag formas och pa?verkas av psykisk oha?lsa. Den vardag de beskriver handlar i fo?rsta hand om att bema?stra den psykiska oha?lsan och ta kontrollen o?ver hur de ma?r.

PersonalomsÀttningen inom revisionsbranschen Àr ett viktigt Àmne eftersom revisionsbyrÄerna behöver hÄlla kvar kvalificerad personal med hög kompetens för att kunna upprÀtthÄlla god revisionskvalitet. Eftersom revisorsprofessionen anses vara ett prestigefyllt yrke med höga intrÀdesbarriÀrer Àr det viktigt att ifrÄgasÀtta varför nÄgon som vÀl kommit in vÀljer att lÀmna.Syftet med uppsatsen Àr att förklara vad som pÄverkar karriÀrbyten bland revisorsassistenter. Detta kan bidra till en bÀttre förstÄelse kring varför revisorsassistenter vÀljer att sluta innan avlagd revisorsexamen. Med hjÀlp av en kombination av teorier frÄn bland annat socialpsykologi, motivationsteori och tidigare forskning har en modell utvecklats som illustrerar de olika faktorer som kan antas pÄverka revisorsassistenters karriÀrbyten. För att testa modellen har en enkÀtundersökning om nuvarande och före detta revisorsassistenters uppfattningar och motivationsfaktorer gjorts.Resultatet av undersökningen visar att karriÀrbyten bland revisorsassistenter kan bero pÄ flera olika faktorer, och indikerar att vissa faktorer som identifierats genom tidigare litteratur kan ifrÄgasÀttas.

Detta Àr en kvalitativ studie med syftet att inom en enhet pÄ Stockholms Stad identifiera friskfaktorer och undersöka vad som krÀvs för att fortsatt bevara dessa. Vidare Àr syftet att undersöka vilket stöd som Àr nödvÀndigt för bevarandet samt HR-funktionens roll i detta avseende. Enheten Àr, sett till sjukfrÄnvaro, en vÀlmÄende grupp som stÄr inför förÀndringar inom marknaden och mÄlsÀttning dÄ de pÄverkas av det nyligen genomförda regeringsskiftet.Ett frÄgeverktyg anvÀndes för att framstÀlla de Ätta viktigaste dimensionerna av det attraktiva arbetet och en fördjupad diskussion kring dessa fördes sedan under en fokusgruppsintervju tillsammans med enhetens medarbetare. Resultatet visade att de viktigaste dimensionerna var bland annat arbetstid och relationer.Vidare pÄvisades att en balans mellan arbetsliv och privatliv Àr av stor vikt för medarbetarnas hÀlsa och vÀlmÄende. För att fortsatt bevara det attraktiva i arbetet visade empirin att gruppens relationer och ledaren var nyckelfaktorer och att HR-funktionen, den personalstrategiska avdelningen, enbart bidrar med en administrativ och vÀgledande roll i frÄgan om stöd.Arbetets slutsatser innefattar att bevarandet av friskfaktorer krÀver att tillvaron mÄste vara begriplig, hanterlig och meningsfull men Àven att medarbetarna behöver rimliga krav i relation till deras handlingsutrymme.

I det hÀr arbetet undersöker vi om musiklÀraren verkligen Àr sÄ förberedd pÄ yrkets alla delar som man borde vara efter avslutad utbildning. Studien Àr indelad i tre rubriker; Arbetsliv, KunskapsmÄl och bedömning samt Utbildning; för att ge en övergripande bild av de olika delarna i utbildning och yrkesliv för musiklÀraren. Vi har valt att intervjua sex nyutbildade musiklÀrare som Àr yrkesverksamma inom grundskola och gymnasium. Vi tittar Àven pÄ styrdokument för vad en lÀrarutbildning ska innehÄlla samt hur exempelvis utvecklingssamtal och betygssÀttning ska genomföras i grundskola och gymnasium.Vi har bl.a. kommit fram till att Kungliga Musikhögskolans lÀrarutbildning har brister i att informera lÀrarstudenterna om mentorskap, utvecklingssamtal och betygsÀttning..

Syfte: Syftet med denna systematiska ?versikt ?r att unders?ka hur ett h?gt intag av ultraprocessade livsmedel (UPF) p?verkar energiintag och kroppsvikt. Metod: Litteraturs?kningen f?r denna ?versikt genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus. Inklusionskriterier var randomiserade kontrollerade studier (RCT-studier) skrivna p? svenska eller engelska med en vuxen population p? ?ver 18 ?r med normalvikt, ?vervikt eller obesitas (BMI>18.5 kg/m2). Exklusionskriterier var icke RCT-studier samt barn/ungdomar under 18 ?r, sjuka eller underviktiga individer (BMI.

Statistik visar att ungefÀr en fjÀrdedel av chefer inom offentlig sektor lÀmnar sin befattning inom tvÄ Är samt 40 procent inom fyra Är. Det föreligger ett ekonomiskt problem dÄ personalomsÀttning Àr kostsamt pÄ flertalet sÀtt. StressnivÄn som första linjens chefer upplever pÄverkar det psykiska vÀlbefinnandet och pÄvisar dÀrmed att det föreligger ett psykosocialt problem. Det Àr av allmÀn kÀnnedom att första linjens chefer upplever svÄrigheter med att balansera krav frÄn chefer och ledning med krav frÄn medarbetare. Tidigare forskning pÄvisar att kontroll och stöd Àr viktiga faktorer för att upprÀtthÄlla en psykosocial arbetsmiljö.

Schacket har sitt ursprung i Indien pÄ 500-talet. Spelets karaktÀr har fascinerat mÀnniskan genom tiderna. MÄngamatematiker har analyserat spelet samt utvecklat problem knutna till det. I detta examensarbete analyserar vi destudier som undersökt om det finns en koppling mellan schackspelande och matematiklÀrande. Vi har Àvenanalyserat studier som har undersökt om det finns en koppling mellan schackspelande och lÀrande i andraskolÀmnen.

SAMMANFATTNINGSyftet med studien Àr att granska hur dagens unga i Sverige resonerar kring derasarbetsliv. Syftet förgrenas i följande frÄgestÀllningar:? GÄr individernas resonemang i linje med hur teorier beskriver Generation Y?? GÄr det, beroende pÄ akademisk utbildning, urskilja skillnader i beskrivningenav individernas instÀllning till arbete utifrÄn teorierna om Generation Y?? GÄr det att ifrÄgasÀtta synen pÄ Generation Y som en homogen grupp?? Om det gÄr att ifrÄgasÀtta Generation Y som en homogen grupp, vad kan det isÄdana fall bero pÄ?Arbetsmarknaden stÄr inför ett generationsskifte nÀr dagens unga nu gör entré, de sÄkallade Generation Y. Generation Y profileras som mÄlmedvetna, reflexiva ochsjÀlvsÀkra individer som vÄgar stÀlla krav i arbetslivet. Med en stark vilja attutvecklas anses de kunna bli den mest högpresterande generationen genom tiderna.Emellertid menar kritiker att det finns en svÄrighet i att beskriva generationen som enenhetlig grupp.

I det hÀr examensarbetet har jag valt att studera samverkan mellan tre olika byggskolor och tre byggföretag ifrÄn nÀringslivet. Syftet med studien Àr att ge en bild om hur samverkan sker idag och vilka hinder och behÄllningar det finns i en god samverkan. I min kvalitativa studie har jag valt att intervjua tre yrkeslÀrare frÄn byggprogrammet och tre personalsamordnare frÄn byggföretag. Av studiens resultat visar det sig att endast en av de tillfrÄgade intervjupersonerna kan visa pÄ att de har en samverkan idag och att den enda kontakt som finns idag Àr under elevernas obligatoriska praktikperiod. I studien framkommer Àven att den största orsaken till att det inte existerar nÄgon samverkan idag Àr pÄ grund av ekonomiska resurser..