Syfte:Syftet med studien Àr att ta reda pÄ eller belysa hur nÄgra ungdomars framtidsdrömmar, för-vÀntningar, visioner och önskemÄl har infriats ? frÄn det att de slutade gymnasiesÀrskolan för ett eller tvÄ sedan till dags datum.? I vilken mÄn upplever de att drömmarna eller förvÀntningarna har infriats?? Hur beskriver ungdomarna övergÄngen frÄn skolan till arbetslivet?? Vilka hinder och möjligheter framtrÀder i deras utsagor?? Hur upplever de att den yrkes- och arbetslivsförberedande processen pÄ gymnasie-sÀrskolan har fungerat? Teori:Studien anvÀnder sig av fenomenologiska livsvÀrldsberÀttelser som tolkats utifrÄn ett herme-neutiskt perspektiv. Metod: Fyra personer som slutade gymnasiesÀrskolan för ett respektive tvÄ Är sedan har intervjuats med hjÀlp av halvstrukturerade livsvÀrldsintervjuer. Resultat:Deltagarnas upplevelser av brottet mellan skola och arbete Àr olika, men en gemensam erfa-renhet Àr skolans bristfÀlliga information om en framtida arbetsplats. I det hÀr fallet steget frÄn praktikplats till ett arbete.

I arbetet har undersökts hur studie- och yrkesvÀgledare som vÀgleder vuxna, ser pÄ sin roll i dagens förÀnderliga samhÀlle och om de anser sig ha tillrÀckligt med kompetens inom den nya tidens arbetsliv, med betoning pÄ kunskaper om entreprenörskap. Dessutom hur kompetensutvecklingen kring arbetslivskunskap sker pÄ respektive arbetsplats. Resultatet visade att informanterna i likhet med Castells utgÄngspunkter i teorin om nÀtverkssamhÀllet, menade att nÀtverkande Àr det vanligaste sÀttet att ta in ny kunskap. Informanternas syn pÄ vÀgledarrollen Àr att den Àr en viktig funktion i dagens samhÀlle dÄ vuxna och ungdomar behöver allt mer stöttning och navigeringshjÀlp nÀr de stÄr inför valsituationer kopplade till studier och yrkesliv. GÀllande möjligheterna till kompetensutveckling inom arbetslivsfrÄgor framhöll alla informanter att de regelbundet har möjlighet att utvecklas pÄ sin arbetsplats men de föresprÄkar ett ökat utbyte med nÀringsliv och organisationer som förbÀttringsÄtgÀrd. Det visade sig att flera av vÄra informanter sjÀlva varit egenföretagare och dÀrför hade goda kunskaper kring entreprenörskap och vad det innebÀr. Slutsatsen av undersökningen Àr att vÀgledares kompetenskrav har förÀndrats i samklang med nÀtverkssamhÀllets framvÀxt.

"Att skapa bra arbetsplatser för bÄde kvinnor och mÀn, mammor och pappor Àr en överlevnadsfrÄga för svenska företag. Vi stÄr inför en brist pÄ arbetskraft i takt med att de stora fyrtiotalistkullarna börjar gÄ i pension om nÄgra Är. Framsynta företag inser att bÄde pappor och mammor blir förÀldrar." Citatet ovan Àr hÀmtat ifrÄn en rapport gjord av Svenskt NÀringsliv. I rapporten behandlas olika goda exempel frÄn arbetslivet pÄ hur arbetsgivare kan underlÀtta ledighet för förÀldrar. Detta menar rapporten Àr sÀrskilt viktigt för kvinnor dÄ dessa generellt tar mer ansvar för familjen.

En studie om hur ohÀlsa,stress och utbrÀndhet pÄverkar individen i arbetslivet. studien avgrÀnsas pÄ hur arbetsrelaterad stress och utbrÀndhet pÄverkar de höga sjukskrivningstalen. Detta studeras ur ett ledar ? och ett medarbetar perspektiv. Varje dag Àr 300 000 personer borta frÄn arbetet pÄ grund av sjukskrivning.

Sjukskrivningarna i Sverige har ökat drastiskt under det senaste decenniet, varför vi sÄg det som relevant att undersöka denna problematik. Syftet med studien var att kartlÀgga de psykosociala arbetsmiljöfaktorerna pÄ en produktionsavdelning med fokus pÄ vad som skapar hÀlsa och dÀrigenom ge företaget underlag för att kunna göra förbÀttringar. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer, vilka genomfördes pÄ den nÀmnda avdelningen inom verkstadsindustrin. Resultaten visade att det rÄder ett öppet klimat pÄ företaget med en stark sammanhÄllning arbetskamraterna sinsemellan och en utprÀglad vi-kÀnsla inom arbetsgruppen, men att det krÀvs förÀndringar bÄde vad gÀller ledarskapet och arbetarnas möjligheter till delaktighet och pÄverkan av sin egen arbetssituation.

Syftet med studien Àr i första hand att göra en undersökning av PiteÄpolitikern F. A.(Fredrik Anshelm) BÀckströms livshistoria, med familje- och arbetsliv Ären 1866-1935 samt hur han kombinerade dessa. Resultatet frÄn den empiriska undersökningen analyseras och kopplas dÀrefter samman med utvalda teorier omfattande politikers karriÀrtyp, karriÀrvÀg, ideologisk förankring, yrkesroll samt livsform. Den teoretiska forskningsansatsen Àr hermeneutisk. KÀllmaterialet utgörs av dokument samt berÀttande kÀllor.

Title: Education and working life of music teachers, a study of the music teacher education at the Malmö Academy of Music - from a theoretical and practical perspective. The purpose of this study is to examine the possible flaws within the single subject music teacher education. The study is based on qualitative interviews of four informants, two recently graduated music teachers, and two representatives of the potential employment market. In the theory chapter we provide the reader with a pre-comprehension of the content and foundation of the music teacher department, as well as the duties of a music teacher. In the result chapter we provide a compilation of the opinions of our informants regarding the music teacher education at the Malmö Academy of Music, as well as the demands and expectations in their profession as a music teacher.

Inledning: Tidigare studier beskriver att karriÀrsutveckling handlar om vilken riktning en individ tar i sitt arbetsliv. Hur karriÀrsutveckling sker och vad som pÄverkar individen Àr olika för kvinnor och mÀn. Tidigare studier visar att det finns bÄde inre och yttre faktorer som pÄverkar en individs karriÀrsutveckling. Vidare visar tidigare studier ocksÄ att familjesituation och homosocial reproduktion Àven pÄverkar en individs karriÀrsutveckling. Studier visar att kvinnor har svÄrare Àn mÀn att utvecklas i sina karriÀrer och orsakerna till att kvinnorna har svÄrigheter kan bland annat bero pÄ glastaket.

The purpose of this study is to explore the factors affecting an individual's working life mobility and how this mobility is perceived by the individual. The study has a qualitative approach and the theoretical part is based on Castells', Giddens' and Bauman's theories of modern society and employment in relation to the individual. The study concludes that external circumstances in combination with internal driving forces are the reasons behind changing careers. The process is predominantly perceived as positive, especially education tends to strengthen self-identity. Work in general is regarded as important for a person's identity and new career changes are expected in the future..

I det moderna samhÀllet Àr det mÄnga faktorer som leder till upplevelsen av stress. Dessa faktorer kan bland annat bero pÄ samhÀllets snabba förÀndringar, de höga kraven, och att vi ska finnas till hands större delen av dygnet. Kombinerar man dessa faktorer med individens olika sociala roller Àr risken hög att individen upplever kraven som stressande. Förutom arbetets krav existerar Àven krav efter arbetet nÀr man mÄste Àgna sig Ät familjen. Min studie fokuserar pÄ att ta reda pÄ vilka faktorer som kan ge upphov till stress hos arbetande förÀldrar.

MÄlet med denna kandidatuppsats Àr att kritiskt granska medborgardeltagande inom svensk stadsplanering. Medborgardeltagande studeras i en samhÀllelig, ekonomisk och politisk kontext, med kritisk teori som utgÄngspunkt. Uppsatsen bygger pÄ en litteraturstudie. Syftet Àr att bredda författarens kunskap om och förstÄelse av medborgardeltagande inför framtida arbetsliv, samt att lÀgga en teoretisk grund för fortsatta studier av medborgardeltagande. Den huvudsakliga frÄgestÀllningen behandlar villkor för medborgardeltagande, med fokus pÄ förutsÀttningar och hinder för aktivt deltagande.

I arbetet har undersökts hur studie- och yrkesvÀgledare som vÀgleder vuxna, ser pÄ sin roll i dagens förÀnderliga samhÀlle och om de anser sig ha tillrÀckligt med kompetens inom den nya tidens arbetsliv, med betoning pÄ kunskaper om entreprenörskap. Dessutom hur kompetensutvecklingen kring arbetslivskunskap sker pÄ respektive arbetsplats. Resultatet visade att informanterna i likhet med Castells utgÄngspunkter i teorin om nÀtverkssamhÀllet, menade att nÀtverkande Àr det vanligaste sÀttet att ta in ny kunskap. Informanternas syn pÄ vÀgledarrollen Àr att den Àr en viktig funktion i dagens samhÀlle dÄ vuxna och ungdomar behöver allt mer stöttning och navigeringshjÀlp nÀr de stÄr inför valsituationer kopplade till studier och yrkesliv. GÀllande möjligheterna till kompetensutveckling inom arbetslivsfrÄgor framhöll alla informanter att de regelbundet har möjlighet att utvecklas pÄ sin arbetsplats men de föresprÄkar ett ökat utbyte med nÀringsliv och organisationer som förbÀttringsÄtgÀrd. Det visade sig att flera av vÄra informanter sjÀlva varit egenföretagare och dÀrför hade goda kunskaper kring entreprenörskap och vad det innebÀr. Slutsatsen av undersökningen Àr att vÀgledares kompetenskrav har förÀndrats i samklang med nÀtverkssamhÀllets framvÀxt.

I denna uppsats syftar jag till att ta reda pÄ hur individer med konsultbaserade arbetsroller och projektstyrda arbetstider upplever sin arbetssituation och arbetsidentitet samt förstÄ och förklara hur individuella och kontextuella faktorer pÄverkar dessa upplevelser.Arbetsidentiteten hos individer med konsultbaserade arbetsroller kommer i denna uppsats att jÀmföras mot teorier om identitetsuppbyggnad, grÀnslöst arbete, det nya arbetslivet och andra centrala begrepp som socialt sammanhang och flexibilitet.Detta Àr en kvalitativ studie dÀr intervjuer har valts som metod. I studien har sex konsulter med varierande erfarenheter och arbetsroller intervjuats runt om i Göteborgs stad. Intervjuerna har transkriberats och sedan kodats genom metoden i grundad teori. De teman som arbetats fram har sedan satts i relation tillbefintlig teori inom Àmnet.Studien har visat att utmaningen i arbetet, grÀnslöshet mellan privatliv och arbetsliv samt en oro för kontinuiteten i sitt arbete Àr centrala begrepp som formar de individer jag intervjuat. Den har Àven visat att det finns ett band mellan arbetsmarknaden och individens formande av arbetsidentiteten.

Opererade patienter riskerar att utveckla lungkomplikationer, som Àr en av de vanligaste komplikationerna i det postoperativa skedet. Syftet med studien var att beskriva vilka omvÄrdnadsinterventioner sjuksköterskan kan utföra, för att förebygga postoperativa lungkomplikationer hos den opererade. Litteratursökningen resulterade i 15 studier som motsvarade syftet. Studiernas resultat kategoriserades och formulerades i fyra pÄstÄ enden. Identifiera riskfaktorer förebygger postoperativa lungkomplikationer, detta stÀrktes med 10 studier.

Bakom mitt intresse för kreativitet och konstnÀrligt skapande, ligger inte bara ett lÄngt arbetsliv i en lÀrande funktion för vuxna inom detta omrÄde, utan ocksÄ en lika lÄng erfarenhet av ett eget sÄdant skapande. PÄ den kurs som de senaste fem Ären har varit min huvudsyssla, en kurs riktad till och förbehÄllen sjukskrivna och arbetslösa, har jag lagt mÀrke till att dessa ?studier? ofta har lett till en positiv utveckling och synbar tillfredsstÀllelse för deltagarna. Detta har ocksÄ kunnat bekrÀftas genom en studie som Region Halland lÀt genomföra 2008 (KJ skolutveckling 2008 sid. 27).