Den hÀr studien tar sin utgÄngspunkt i genusteorier och de naturvetenskapliga och tekniska ÀmnesomrÄdena i skolsammanhang. Syftet Àr att undersöka vad flickor tÀnker om Àmnena biologi, kemi, fysik och teknik och hur det pÄverkar valet av fortsatta studier. I undersökningen deltar flickor i grundskolans Ärskurs 9 och gymnasiets Ärskurs 3. I undersökningen anvÀndes intervjuer, fokussamtal och enkÀter. Resultaten visar att ett personligt Àmnesintresse, den egna förmÄgan och förebilder i familj och kamrater bidrar till att flickor vÀljer naturvetenskapliga och tekniska studier.

Denna studie har utförts i syfte av att söka förstÄ hur fyra universitetsstudenter subjektivt upplever och reflekterar över sin sociala verklighet, i synnerhet nÀr de befinner sig i grÄzonen mellan utbildning och arbetsliv. För att söka komma Ät dessa subjektiva berÀttelser har vi utfört narrativa temaintervjuer med fyra programstudenter vilka nÀrmar sig sin examen. Det empiriska materialet har visat att alla fyra studenter följer vissa sociala handlingsmönster i sina reflektioner över utbildningen och förestÀllningar om det framtida arbetslivet men att deras skilda erfarenheter i livet har pÄverkat hur de förhÄller sig olika till sin sociala verklighet..

I detta arbete visas vad som yrkes- och studiemÀssigt hÀnt de elever som slutat pÄ elprogrammets inriktningar elektronik och datorteknik vid Christopher Polhemgymnasiet pÄ Gotland. Dessutom visas vilken koppling till arbetsmarknad och studieval deras genomförda gymnasiestudier pÄ elprogrammet haft..

Det Àr svÄrt för personer med funktionsnedsÀttning att fÄ en anstÀllning pÄ den öppna arbetsmarknaden och handlar det om en intellektuell funktionsnedsÀttning Àr chanserna Àn mindre. Funktionsnedsatta ska precis som alla andra ha en chans att genom sin sysselsÀttning kunna försörja sig. Men den lÄga sysselsÀttningsgraden, de lÄnga inskrivningstiderna pÄ Arbetsförmedlingen och den procentuellt sett höga arbetslösheten för den hÀr gruppen visar pÄ att det finns svÄrigheter med att ta sig in pÄ arbetsmarknaden. Syftet med studien Àr att undersöka möjliga framgÄngsfaktorer, som medverkar till att elever som gÄtt pÄ gymnasiesÀrskolans nationella program, ökar sina möjligheter att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. Som andra syfte studeras hur framgÄngsfaktorerna tillgodoses i gymnasiesÀrskolans nya lÀroplan frÄn 2013. Det finns inte sÄ mycket forskning gjord om lindrigt utvecklingsstörda ungdomars övergÄng frÄn skola till arbetsliv, framförallt inte forskning dÀr individerna sjÀlva fÄr komma till tals. Med kvalitativa intervjuer som metod utgörs resultatet i den hÀr studien av att fem unga vuxna mellan 25-31 Är sjÀlva fÄr berÀtta om sina upplevelser och erfarenheter kring sÀrskoletiden och vÀgen till ett arbete. En historisk tillbakablick Àr viktig för att skapa en större förstÄelse för nutiden.

Syftet med denna studie Àr att belysa det sociala fenomenet  mobbning pÄ arbetsplats, samt vilka konsekvenser som uppstÄr i det sociala liv och/eller arbetsliv för den person som blivit utsatt. Vi har anvÀnt oss utav kvalitativ forskning för att sÀtta oss in i Àmnet och dÀrfmed anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer för den hÀr studien. Vi har genomfört sex stycken personliga intervjuer med hjÀlp av en intervjuguide, vilken var indelad i tre olika teman. Vi analyserade vÄrt resultat med hjÀlp av tre teoretiska utgÄngspunkter, identitet, sociala roller och stigmatisering. Vi har kommit fram till att man som utsatt antar en roll under mobbningsperioden och Àven att mobbning ger konsekvenser av olika slag..

Denna uppsats Àr en litteraturstudie med en mindre intervjuundersökning. Syftet Àr att ta reda pÄ om kompetensen tillvaratas i arbetslivet. I litteraturgenomgÄngen har olika begrepp angÄende Àmnet sökts. Ett individperspektiv har anvÀnts i analysen av Àmnet. Vad som i första hand intresserat mig Àr att se om de organisationsförÀndringar som skett har medfört nÄgon förÀndring angÄende tillvaratagandet av den individuella arbetstagarens kompetens.

Studien syftet Àr att undersöka om barn som har ammats lÀngre Àn ett Är har ökad risk för karies före sex Ärs Älder. Metoden Àr en systematisk litteraturstudie dÀr databaserna Cinahl, Cocharane och PubMed har sökts. Resultatet baserades pÄ fyra kohortstudier och tio tvÀrsnittsstudier. Resultatet av dessa fjorton studier kan indelas i tvÄ riktningar, studier som visar att amning lÀngre Àn ett Är ökar kariesrisken och studier som indikerar att amning inte ökar risken för karies. Slutsatser: UtifrÄn resultatet av artiklarna fÄr det anses att det vetenskapliga underlaget Àr otillrÀckligt för att hÀvda att amning ökar risken för kariesutveckling..

Hur ungdomar kan motiveras till att Äteruppta sina studier efter avhopp frÄn gymnasieskolan har legat till grund för denna undersökning som genomfördes i samarbete med LÀnsstyrelsen i Norrbotten. Syftet var att kartlÀgga attityder och intentioner vad det gÀller studier hos ungdomar som avbrutit sina gymnasiestudier. Den erhÄllna kunskapen kunde sedan anvÀndas som ett underlag för att lÀgga fram förslag om vad skolan kunde göra för att försöka förhindra avhopp och motivera unga till att Äteruppta sina studier. En undersökningsmetod utformades med hjÀlp av Theory of Reasoned Action (TRA) av Fishbein och Ajzen, samt olika utredningar. Tretton intervjuer genomfördes med ungdomar som hade valt att avbryta sina gymnasiestudier under Ären 2002 och 2003 i en mindre och en större kommun i Norrbotten.

Syftet med studien Àr att undersöka om mÀnniskor som genomgÄtt en utbrÀndhetsprocess upplever att de under denna tid utvecklats pÄ ett sÀtt relevant för deras arbetsliv, och sedan med hjÀlp av teori undersöka om resultatet av denna utveckling kan anses utgöra kompetens. Genom intervjuer med fem personer som efter en tids sjukskrivning för utbrÀndhet nu sjÀlva upplever att de ÄterhÀmtat sig, framkom att de fÄtt en ny erfarenhet som gett dem insikt i stressproblematik, samhÀllets regelsystem och rehabiliteringsÄtgÀrder. De har Àven utvecklat en mer effektiv energianvÀndning, ökad social kompetens och ökat vÀlbefinnande. I den mÄn utvecklingen framgÄngsrikt anvÀnds i arbetslivet, vilket intervjupersonerna ocksÄ uttryckte, har den samtidigt inneburit att personerna utvecklat ny kompetens.

Röstlikhet hos enÀggstvillingar Àr ett relativt outforskat Àmne inom fonetiken. De fÄ studier som har gjorts har dock fastslagit att enÀggstvillingar har vÀldigt lika röster. De flesta studier som gjorts har varit perceptoriska, dvs. de har testat huruvida skillnaden i enÀggstvillingars röster Àr hörbar och i vilken utstrÀckning. Det faktum att man vet vÀldigt lite om Àmnet gjorde att arbetet med min egen studie blev vÀldigt intressant eftersom det var svÄrt att förutspÄ resultatet.

I uppsatsen undersöks hur det mer förmÄnliga jobbskatteavdraget för Àldre personer över 65 Är kan tÀnkas pÄverka incitament att arbeta. Denna del av jobbskatteavdraget infördes i syfte av att fÄ fler Àldre personer att förlÀnga sitt arbetsliv för att stÀrka finansieringen av vÀlfÀrden, fÄ fler som försörjer fÀrre. För att mÀta incitamenten att arbeta berÀknas alternativvÀrdet för en fiktiv typfallsindivid. Resultatet visar pÄ att det mer förmÄnliga jobbskatteavdraget för Àldre personer över 65 Är pÄverkar incitamenten att arbeta i en positiv bemÀrkelse. Dessutom under vissa förutsÀttningar antyder resultatet att det blir optimalt att arbeta fler Är och dÀrmed förskjuta pensioneringsbeslutet framÄt i tiden..

Uppsatsen har som syfte att undersöka hur det Àr att vara ishockeyspelare. FrÄn nÀr passionen för sporten vÀcks tills dess att den avslutas och en ny karriÀr inom arbetslivet ska ta fart. Undersökningen kommer att ta fasta pÄ hur det Àr att försörja sig pÄ sin hobby samt vilka fördelar och nackdelar som det medför. I resultatet av undersökningen kommer det att framstÄ av de som vi har intervjuat att arbeta med sin hobby som ishockey Àr ett arbete och ett jobb, att det krÀvs mycket av utövaren. FrÄgestÀllningarna Àr uppdelade i fyra olika delar som tillsammans sammanfattar livet som ishockeyspelare.

Studier av och reflektioner över svensk katastrofjournalistik. Vi har med vÄr undersökning försökt utreda i vilken riktning journalistiken i Sverige har utvecklats mellan tvÄ stora kriser, Estonia (1994) och Tsunamin (2004), mot bakgrund av de olika teoretiska perspektiv som beskrivits ovan..

De som föresprÄkar en Àndring av det rÄdande lÀget (status quo), inom exempelvis politik, har visat sig vara mer pÄverkade av naiv realism Àn de som vill behÄlla status quo. Ytterligare studier visar att den politiska tillhörigheten kan vara av betydelse för hur pÄverkade av naiv realism dessa utmanare Àr. I tvÄ studier har det testats om naiv realism pÄverkas av positionen till status quo (utmana eller försvara) eller av den politiska tillhörigheten. I bÄda studier har en tydlig favorisering av den egna gruppen pÄtrÀffats, samt att personer i utmanarposition gentemot status quo gjorde signifikant större skillnad mellan ingrupp och utgrupp Àn vad försvarare av status quo gjorde. Den politiska tillhörigheten visade sig inte vara av betydelse.

Uppsatsen utreder genom en enkÀtundersökning utförd i Är 7, 8 och 9 pÄ en svensk grundskola elevers instÀllning till studier i sprÄken franska, spanska och tyska. Centrala frÄgor Àr: vad tycker eleverna om att studera sprÄk; hur vÀljer de sprÄk; vad motiverar dem att fortsÀtta studierna; vad fÄr dem att avstÄ frÄn fortsatta studier? Av elevernas svar framkommer att majoriteten uppskattar sprÄkstudierna; att de avskrÀcks frÄn studier dÄ studiebördan blir för tung, lektionerna för trÄkiga eller Àmnet för svÄrt; att val av sprÄk i stor utstrÀckning styrs av tillfÀlligheter, men att en stor del av eleverna ÀndÄ ser nyttan i att lÀra sig ytterligare ett sprÄk..