Syftet med arbetet är att ta reda på om studie- och yrkesvägledare och lärare, i och med att den nya skollagen och läroplanen (Lgr 11) har införts, arbetar utifrån att studie- och yrkesorienteringen är hela skolans ansvar. Vi vill undersöka detta, eftersom det gemensamma ansvaret är något som i formuleringsarenan länge har framförts som viktigt, men som inte har haft det genomslag på realiseringsarenan som det var tänkt från början. De frågor vi vill besvara är hur kvaliteten i studie- och yrkesorienteringen på skolan ser ut utifrån studie- och yrkesvägledares och lärares perspektiv, hur studie- och yrkesvägledare och lärare på grundskolan anser att kommunikationen och samarbetet mellan dem fungerar vad gäller studie- och yrkesorienteringen samt hur studie- och yrkesvägledare och lärare anser att de nya styrdokumenten påverkar studie- och yrkesorienteringen på skolan. Detta undersöker vi utifrån en hermeneutisk inriktning med kvalitativ metod, vilket innebär strukturerade intervjuer med intervjuformulär. Resultaten knyter vi till de styrdokument och rekommendationer som gäller för studie- och yrkesorienteringen i grundskolan samt forskning och teori om framtidens vägledning, kommunikation och samarbete inom organisationen, konstruktivism och organisationsteori. Genom vår undersökning kan vi konstatera att studie- och yrkesvägledningen och -orienteringen inte är skolans gemensamma mål, att studie- och yrkesvägledarna inte kommer naturligt in i skolarbetet och att studie- och yrkesvägledarna tycker att det är för lite samarbete med lärarna.

Diskussionen kring mediernas partiskhet är en ständigt pågående debatt. Från vänsterhåll brukar det heta att svenska medier är högervridna eftersom de flesta tidningar är privatägda och har liberala eller borgerliga ledarsidor. Från högerkanten menar man i stället att journalistiken är vänstervriden eftersom de flesta reportrarna inom den svenska journalistkåren har vänstersympatier. Medierna, partiska eller inte, har en stor inverkan på vilka frågor människor tycker är viktiga och även i vilken utsträckning dessa frågor används av medborgarna när de bedömer sina politiska ledare eller partier.I den här uppsatsen ville vi försöka ta reda på hur rapporteringen av Sveriges två största politiska partier, Socialdemokraterna och Moderaterna, sett ut under fyra fall under mandatperioden 2006?2010.

Livskunskap är ett ämne i ropet, populärt både på skolor och i samhällsdebatten. Ämnet har ingen kursplan, vilket var en av anledningarna till att vi intresserade oss för dess roll i skolan. SET, social emotionell träning, är en metod inom livskunskapsarbete som används i flera skolor. Genom intervjuer med undervisande lärare i årskurserna 4-6 och observationer av lektioner syftar undersökningen till att belysa livskunskapens roll i skolan och hur SET som metod fungerar som ett verktyg för arbetet. Som hjälp till att besvara syftet ställs följande frågor:- Hur ser lärarna på livskunskap som ämne i skolan och SET som metod?- Hur arbetar de med ämnet? Resultatet visar att lärarna är positiva till ämnet och metoden, samt att de arbetar efter det läromedel som tillhör SET, Livsviktigt.

Bakgrund: Revisionsberättelsen är den rapport som intressenter kan ta del av. Det är revisorns uttalande som har högt värde då det är revisorn som är informationsmedlare mellan parterna. Tolkningar som revisorn gör, är grund för andras beslut. Tidigare forskning visar att en revisionsberättelse inte signalerar tillräckligt om företagets fortsatta drift, samt att det var endast 20-27% som erhållit orena revisionsberättelser innan företagen inlett konkurs. De olika anmärkningarna i orena revisionsberättelsen har olika allvarlighetsgrader enligt andra studier.Syfte: Vi vill med denna studie undersöka om aktiebolagens sist erhållna orena revisionsberättelser, har ett statistiskt signifikant samband med aktiebolagens inledda konkurs under året 2010.Teori: De teorier som har använts i denna studie är agentteorin och intressentmodellen.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka och synliggöra gymnasieelevers tankar och attityder kring läxans funktion och nytta i kärnämnena. Detta är av intresse då debatten kring läxans för- och nackdelar i huvudsak sker mellan lärare, politiker och föräldrar, utan att man tillfrågar eleverna; de som i allra högsta grad berörs. Studien utgick från 6 frågeställningar, rörande; elevers uppfattningar om läxors för- och nackdelar för deras lärande, genomgång av studieteknik, tid spenderad på läxor, läxornas omfattning samt skillnader dessemellan beroende på gymnasieprogram, kärnämne och kön. Avslutningsvis tillfrågades eleverna om vad de tror att lärare har för intentioner med att ge läxor. Deltagarna var 84 män och kvinnor från tre gymnasieskolor, fördelade på studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieprogram.

Från det välkända begreppet företagskultur har ett nytt begrepp vuxit fram, Säkerhetskultur. Detta kan ses som en förlängning på det tidigare begreppet där säkerheten ställs i rampljuset. Det sägs att åkeribranschen som helhet har en dålig säkerhetskultur samtidigt som ett bristfälligt säkerhetsbeteende är ett tecken på en högre skaderisk för företagen. Men vad har egentligen säkerhetskulturen för betydelse?Syftet med uppsatsen är att förklara hur säkerhetskulturen ser ut i åkeriföretag.För att kunna besvara syftet med uppsatsen har en kvalitativ flerfallsstudie genomförts, där de sex åkeriföretagen A till F har undersökts.

Purpose: When the Deepwater Horizon oilrig in the Gulf of Mexico faced disaster in late April 2010, news coverage immediately began of the disaster that would unfold. BP took the blame and its financial resources were strained as it struggled with stopping the oil leak, cleanup work as well as its PR image. While the US took many blows of the consequences to ecosystem and tourism, financial consequences swept across the world, mainly Britain, where BP had its headquarters.The event gives an excellent chance at comparing the media coverage from both the US and Britain. By studying The Daily Telegraph and The New York Times, we want to see both similarities and differences in the themes they focused on as well as seeing trends in the themes over time.Theories: The theory chapter is heavily based around the Agenda-setting theory in the media communication field.Methodology: A quantitative content analysis (QCA) of some 500 news articles in The Daily Telegraph and The New York Times from April 22 to July 15. The QCA was made to find the main theme of articles to give us data on how many articles of each theme, as well as their distribution over time.

SYFTE: Uppsatsen syftar att beskriva och analysera hur SAS hanterade sociala medier före, under och efter askmolnet i april 2010, i jämförelse med rekommendationer från tidigare forskning om krishantering, för att behandla och bibehålla sitt anseende.METOD: Med utgångspunkt i teorier rörande anseende, krishantering och kommunikation i sociala medier har ett teoretiskt ramverk formats, vilket ligger till grund för den fallstudie som har genomförts med en kvalitativ metod. Till fallstudien har data samlats in genom intervjuer med tre personer på SAS, vilka var aktiva med hanteringen av Facebook i samband med askmolnet i april 2010. Insamling av sekundär data i form av dokumentationer från SAS och Transportstyrelsen har även genomförts.SLUTSATS: Från uppsatsens analys framgår det att företaget måste ha etablerat sig i sociala medier före krisen för att göra hanteringen av kanalen möjlig. Genom att företagets krisgrupp hade vissa tekniska kunskaper i det valda sociala mediet kunde det hanteras, samt att tvåvägskommunikationen som erbjuds hjälpte företaget att förbättra krishanteringen i vald kanal. Krisgruppen svarade snabbt på alla inlägg i kanalen och det möjliggjordes med hjälp av att olika positioner hade implementerats i gruppen.

Uppsatsen syfte är att undersöka betydelsen av arbetskraftens utbildningsnivå och ålder på ekonomisk tillväxt för 34 OECD-länder mellan år 1990 ? 2010. Sambandet studeras i en regressionsanalys på ett paneldataset med data från källorna Worldbank och ekonomerna Robert Barro och Jong-Wha Lee. För att beskriva utbildningsnivå och ålders korrelation med ekonomisk tillväxt används en modell skapad av Lutz et al.(2008). Ekonomisk tillväxt förväntas påverkas i direkta effekter på arbetskraftens produktivitet och indirekta effekter av ett lands förmåga att ta till sig teknologisk utveckling.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur den nya skollagen upplevs kunna fungera i praktiken i grundskolan. Syftet var vidare att belysa förutsättningar som behövs för att grundskolan ska kunna ge barn med autism och autismliknande tillstånd den skolgång och undervisning som de behöver och har rätt till utifrån sin funktionsnedsättning. För att undersöka syftet har jag genomfört intervjuer, med personer vilka verkar på olika nivåer inom en kommun i södra Sverige.Från hösten 2011 gäller andra premisser för barn med autism och autismliknande tillstånd och anledningen till det är att en ny skollag börjar gälla den 1 juli 2011. I nuvarande skollag har dessa barn rätten att bli mottagna i särskolan, oavsett om de har en utvecklingsstörning eller inte, men till hösten får enbart de med en utvecklingsstörning bli mottagna. Det innebär att dessa barn framöver kommer att tillhöra grundskolan och läsa efter grundskolans kursplaner, men det finns en möjlighet för barnen att vara inkluderade i särskolan.                                   Jag har i undersökningen kommit fram till att det behövs kunskaper och förståelse kring funktionsnedsättningen, för att personal i grundskolan ska kunna ge dessa barn den skolgång och den undervisning som de har behov av och rätt till.

Syftet med studien är att ta del av erfarenheterna bland några elever på introduktionsprogrammet som inte nått målen för årskurs 9 i svenska i grundskolan. Studien skulle ge svar på bland annat hur eleverna upplevt skolans försök att hjälpa dem nå målen. Andra frågor som skulle besvaras var om eleverna hade egna funderingar kring vad skolan kunde ha gjort för att främja lärandet, om de känt sig inkluderade och delaktiga samt om de hade övriga erfarenheter från grundskoletiden som har varit av betydelse för dem. En kvalitativ metod användes och genom livsberättelser framkom de vuxna informanternas erfarenheter. Två intervjuer genomfördes med de tre deltagarna.

Syftet med uppsatsen var att undersö?ka likheter och skillnader i SVT och Viasats respektive huvudkanals bevakning av vinter-OS 2010 i Vancouver och 2014 i Sotji, då? OS i Sotji var det fö?rsta som sä?ndes i kommersiell tv i Sverige. Frågestä?llningarna utgick från vilka idrotter, sä?ndningstyper och kö?n de två kanalerna prioriterade, samt vilka orsaker som kan finnas till eventuella likheter och skillnader.Studien baserades på två metoder: En kvantitativ innehållsanalys av båda kanalernas sändningar, sammanlagt 387 timmar tv-material, och kompletterande kvalitativa intervjuer med representanter för respektive kanal. Resultatet av den kvantitativa innehållsanalysen visade att båda kanalerna är lika sett till vilka sporter de prioriterade, och sett till kö?nsrepresentationen.

BakgrundI bakgrunden redogörs för hur datorer i undervisningen ur ett historiskt perspektiv har sett ut i Sverige från 80-talet tills idag, samt diskussioner kring ämnet datorer i undervisningen och den demokratiska betydelsen av ämnet. Skolverket har genom åren gjort diverse satsningar på IT i skolan. Trots detta har spridningen av IT har gått långsammare i skolan än i samhället i övrigt.SyfteUndersökningens syfte är att ta reda på hur ofta elever, från 7 skolklasser i åk 6, använder datorerna i skolans datorsal, samt jämföra elevernas datoranvändning mellan och inom varje skolklass.MetodUndersökningen gjordes genom enkät som är en kvantitativ metod. Då denna studie har i syfte att jämföra ett större urval elever, är en kvantitativ metod att föredra. Sammanlagt 105 elever från 7 skolklasser, samtliga i årskurs 6, medverkar i undersökningen.

Abstract The law in sexual crimeis one of the most important sections in law that we have for the legalsecurity in relation to the victims. It took many years before Sweden began toactively examine how our laws were designed in this area, but throughout the2000s, several reforms have taken place. These have in turn led to SOU 2010:71,the inquiry is for us to have a new sexual offenses law again January 1st 2012. The major reform took place in 2005,which would change the whole structure of Sexual Crimes Act by the new Chapter6. The goal here was to increase the protection of children victims of sexualabuse of any kind. Furthermore, they changed the term "sexualrelations" to "sexual conduct" throughout the entire chapter 6.The reason for this was that the former term is considered to be misinterpretedthat an assault could be seen as mutual.

Utvecklingen inom ambulanssjukvården de senaste decennierna har varit omfattande och står idag för både avancerad sjukvård utanför sjukhuset och transporten av dessa patienter till sjukhus. Fler vårdkedjor startas vilket innebär att mer vård utförs på plats hos patienten, efter det transporteras patienten direkt till behandlande specialistavdelning, utan att fördröjas på akutmottagningen. Denna utveckling ställer ökade krav på fler specialistutbildade ambulanssjuksköterskor. Det är ofta snabba och svåra beslut som skall tas och felaktiga beslut kan ge svåra konsekvenser för patienten.Syfte: Syftet med studien var att beskriva förändringar i tid med och utan prehospital omvårdnad för patienter med bröstsmärtor i ett treårsperspektiv.Metod: Studien var retrospektiv med en komparativ design. Data från januari under 2009-2011 samlades in i form av ärenderapporter från SOS-alarm, som sedan jämfördes med varandra.Resultat: I studien ingick 254 patienter.