Målet med detta examensarbete har varit att utföra en energikartläggning på Nymölla Bruk med utgångspunkt i företagets be?ntliga energiaspektregister. Syftet har varit att tydliggöra hur energianvändningen på Nymölla Bruk ser ut. Bakgrunden till detta arbete är företagets deltagande i programmet för energieffektivisering i energiintensiv industri (PFE).I examensarbetet har en energikartläggning på Nymölla Bruk för år 2010 utförts. Fallstudien delades in i två steg där första steget i studien var att kartlägga energi?ödena in och ut från bruket.Andra delen av studien innefattade att kartlägga de interna processerna och deras energi?öden.

Mot bakgrund av den omfattande förändring som Försvarsmakten påbörjat under namnet ?den nya krigföringen?, är det relevant att undersöka vilka system organisationen skall innehålla för att möta de framtida kraven. Syftet med denna uppsats är att klarlägga om eldrörs- respektive raketartilleri tillför något unikt så att en materiell förnyelse av artilleriet är motiverad. För att kunna värdera om artilleri tillför något unikt, beskrivs de krav på markmålsbekämpningsförmåga som kan förutsägas i tidsperspektivet 2010-2020. Därefter definieras artillerisystemförmåga och förmågan hos andra möjliga bekämpningssystem.

Sammanfattning/ Abstract Detta är en studie om specialpedagogiskt arbete på organisationsnivå. Studien undersöker via fokusgrupper vad olika aktörer (gymnasielärare, rektorer, elevhälsopersonal, förvaltningschef, elevhälsochef) uttrycker om elevhälsa och vad som kan hindra respektive bidra till positiv utveckling av elevhälsan på en gymnasieskola, ur ett organisationsperspektiv. Deras svar har tolkats in i Bolman och Deals (1995) olika organisationsperspektiv: Strukturellt, Human-resources, politiskt och symboliskt perspektiv. I samband med nya gymnasiereformen GY11 och den nya skollagen implementeras elevhälsoteam för varje rektorsområde i en gymnasieskola som inte haft ett organiserat elevhälsoarbete tidigare, specialpedagoger anställs och samtidigt genomförs en organisationsförändring på rektorsnivå. Detta skapar en viss turbulens i organisationen. Detta är en hermeneutisk, fenomenografisk studie med kvalitativ ansats, där fokusgrupper använts som intervjumodell, för att samla utsagor från aktörerna, och se om aktörernas utsagor utvecklas under samtalet. Fokusgrupper är ett arbetssätt hämtat ur socialpsykologin och socialkonstruktionismen. Det framkommer i intervjusvaren att aktörerna definierar elevhälsa olika, vilket indikerar att elevhälsan behöver bli tydligare i organisationen.

Studie-och yrkesvägledning är något som enligt skollagen alla elever utom förskolebarnska erbjudas för att kunna göra väl underbyggda framtidsval. Skolans vägledningska även vara frivillig, vilket innebär att det ofta är elevernas eget ansvaratt söka upp vägledaren för att få prata om sina tankar och funderingar.Grundskolan är en plats där eleverna utökar sin kunskap, men även utvecklar sinidentitet samtidigt som de utsätts för stereotyper och könsmässiga fördomar. Dennaundersökning har fokuserat på pojkarna i grundskolan. Fyra kvinnliga och fyramanliga studie- och yrkesvägledare inom grundskolan har intervjuats för attsöka svar på deras upplevelser av vägledning av pojkar inom grundskolan. Resultatetvisar ambivalenta svar då den generella upplevelsen är att pojkar och flickorsjälvmant uppsöker vägledning i samma utstäckning, för att sedan visa attpojkar är överrepresenterade i att inte komma till de bokade samtalen och attflera vägledare känner sig tvingade att hämta in främst pojkar till samtal.

Demenssjukdomar är den fjärde största sjukdomsformen i Sverige och 180 000 individer sammanlagt har sjukdomen. Ett grundläggande förhållningssätt till vårdandet av personer med demenssjukdom är den personcentrade omvårdnaden, enligt de nationella riktlinjerna för Vård- och Omsorg (2010). Demenssjukvården i Marks kommun har fått statliga medel för att utveckla verksamheten. Under hösten 2009 och våren 2010 genomfördes en utbildning i demensvård för vård- och omsorgspersonal på två demensboenden i kommunen. Syftet med utbildningen var att personalen skulle få grundläggande kunskaper i vårdandet av personer med demenssjukdom och kunskaper om anhörigas behov.

Den moderna tävlingsidrotten har sedan första början varit mansdominerad då det ansågs som okvinnligt för kvinnor att ägna sig åt tävlingsidrott eftersom de ansågs för svaga. Dessutom trodde man att kvinnor som ägnade sig åt idrott minskade sin fertilitet. Då kvinnor historiskt sett alltid haft en underordnad roll i idrottsvärlden har detta även lett till ojämn medial täckning. Detta synsätt har även bidragit till en lägre rapportering om kvinnliga idrottare samt att kvinnor och män skildras på olika sätt på sportsidorna. Därför är syftet med denna studie att jämföra hur manliga och kvinnliga längdskidåkare har framställts i kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen.

Flyktingmottagande och integration har under en längre tid ansetts fungera dåligt. Etableringen av nyanlända tog för lång tid och för få hade kontakt med arbetslivet. Det stod klart att en förändring var nödvändig. Det svenska flyktingmottagandet genomförde år 2010 en stor strukturomvandling eftersom delar av integrationen som handlar om arbetsmarknadsetablering flyttades från kommunerna till staten. Genom den nya etableringsreformen hoppas regeringen på att effektivt och snabbt kunna etablera nyanlända i arbets- och samhällslivet.

Inledning: Skolsköterskan är delaktig i elevhälsoteamet som består av en bred samlad kompetens där målet är att främja barns hälsa och utveckling. Skolsköterskan är ofta ensamarbetande i sin profession vilket kan upplevas som utmanande. Tidigare forskning visade att skolsköterskans arbetsuppgifter inte alltid stämde överens med de förvänt-ningar andra medarbetare inom verksamheten hade. Rektorn, som den närmaste chefen har ansvar för bland annat resursfördelning och organisering av arbetslagen. Eftersom rektorn är betydelsefull för hur skolsköterskans arbete utformas är det av vikt att göra en studie om skolsköterskans betydelse utifrån ett rektorperspektiv.

AbstraktI detta arbete underso?ks den spra?kliga fo?ra?ndring som skett i ungdomsbo?cker fra?n 1950- och 60- talet med ungdomsbo?cker fra?n 2000- och 2010-talet. Jag ja?mfo?r ungdomsbo?ckernas fo?ra?ndring med fo?ra?ndringen hos deckarbo?cker under samma period. I underso?kningen sammansta?lls ca 60 grafiska meningar ur vardera 17 bo?cker fo?rdelat pa? fyra kategorier: Fyra ungdomsbo?cker fra?n 1950-1965 samt fyra ifra?n 2000-2015.

Förskolan har vuxit sig allt större de senaste åren och majoriteten av alla barn går i förskolan.1998 skedde en stor förändring då ansvaret för förskolan överfördes från Socialdepartementet tillUtbildningsdepartementet och förskolan blev en del av skolväsendet. Vi har i denna studieundersökt hur pedagogens roll i förhållande till barnen skrivs fram i Det pedagogiska programmet förförskolan från 1987 och i Läroplanen för förskolan från 1998/2010 samt vilken barnsyn som ligger tillgrund för detta. Vi har utgått från Faircloughs kritiska diskursanalys som teori och metod. Teorinbygger på en uppfattning om att diskursen påverkar och påverkas av den diskursiva och socialapraktiken den är en del av (och även andra). Vi har genom en kvalitativ textanalys och med hjälpav analysverktyg hämtat från Fairclough analyserat texterna för att söka svar på vårafrågeställningar.

Skollagen (1985:1100), påtalar att alla barn ska ha lika tillgång till utbildning oavsett förutsättningar. Skolan har ett stort ansvar att tillgodose alla individers behov, vilket bland annat skapar diskussioner angående diagnosens betydelse och användande. Tack vare att styrdokumenten ger dessa intentioner samt att mängden av diagnostisering ökar uppstod ett intresse att granska den pedagogiska verksamheten och hur den påverkas av diagnosens betydelse. Syftet med denna uppsats är att skildra debatten om specialpedagogik och diagnosens betydelse i den pedagogiska verksamheten. Fokus ligger på att belysa diagnosens betydelse utifrån olika perspektiv på specialpedagogik och undersöka om dessa synpunkter speglas i skolans verksamhet.

Studier inom sociologi och Total Quality Management (TQM) har visat att anställda som är tillfredsställda i arbetet är mer motiverade att göra ett bra jobb, har god arbetsmoral och arbetar mer effektivt än de som inte är tillfredsställda. Syftet med denna kvantitativt inriktade uppsats var att finna huruvida klassposition på arbetsmarkanden, förtroende för ledningen och möjligheten att få hjälp av sina arbetskamrater är faktorer som förklarar sannolikheten att vara mycket tillfredsställd i sitt arbete. Klassposition definierades enligt klasschemat ?Erikson, Goldthorpe och Portocarero? (EGP) där de som har en tjänsterelation betraktades som högre tjänstemän och mellantjänstemän, de som hade ett blandat kontrakt sågs som lägre tjänstemän och att de som hade ett arbetskontrakt definierades som okvalificerade och kvalificerade arbetare.  En logistisk regression genomfördes på det amerikanska datamaterialet General Social Survey (GSS) från år 2010.

Läroplan för förskolan Lpfö 98 (skolverket, 2011) har reviderats 2010 och ett av de förtydliganden som gjorts berör strävansmålen för naturvetenskap. Läroplanen skriver fram att barn har ett naturligt intresse och nyfikenhet för naturvetenskap. Detta intresse och denna nyfikenhet behöver tillvaratas av förskollärarna för att barnen bland annat ska utveckla ett engagemang för naturvetenskap, och få tillgång till den kunskap som här erbjuds. Vidare är det av vikt att barnen i förskolan omges av förskollärare med positiva attityder till naturvetenskap, som uppmuntrar till nyfikenhet och kreativitet (Utbildningsdepartementet, 2010) Med avstamp i det ovannämnda avseende läroplanen har jag gjort en kvalitativ intervjustudie med förskollärare vid fyra förskolor. Syftet med detta var att ta reda på hur förskollärare skapar förutsättningar för barns utveckling av och förståelse för naturvetenskapliga fenomen.

Målet med detta arbete är att kartlägga hur svängningar inom kommunikation och formspråk artat sig inom svensk TV-reklam från 1990-talet, då de kommersiella TV-sändningarna började ta mark, fram till idag. Med denna analys av tidigare reklam i ryggen har jag även tagit mig friheten att sia om hur TV-reklam skulle kunna yttra sig under 2020-talet.Den huvudsakliga metoden har bestått av en retrospektiv analys av svensk TV-reklam för att kategorisera de karaktäristiska beståndsdelarna för varje decennium - klargöra var fokus ligger och vilken kommunikationsmodell man valt. När jag hittat den röda tråd som inbegriper de dominerande karaktärsdragen anser jag mig kort och gott ha hittat själva definitionen av respektive decenniums reklam.De definierande karaktärspunkterna har sedan applicerats på ett fiktivt schablonvarumärke, i detta fall ett flaskvatten vars varumärke jag valt att döpa till "100" eftersom innehållet är just 100% vatten. Varje årtionde jag valt att behandla, från 1990-tal till 2010-tal, har fått en egen reklamkampanj utformad efter respektive decenniums karaktärspunkter.Förhoppningen är att hitta cykliska tendenser från 1990-2010-tal och därigenom förutspå hur cykeln skulle kunna ta sig vidare in i 2020-talet. Sannolikheten att 2020-talet fortsätter sin cykel i 1990-talets manér kan ses lika rimlig som att det istället tvärvänder och en ny trend skapas för att forma reklamen för det kommande decenniet.

In the context of world globalization, Sweden has today become a multicultural society, where many different cultures, religions, values and approaches are trying to co-exist. When the Swedish government's integration policy was put into effect, one sought to open the way for a more peaceful coexistence between majority and minority people. The intention was that everyone, through mutual interaction, would learn to come together and learn to respect each other's differences. It was suggested that an intercultural approach should permeate all education, including preschool activity. There are particular guidelines for a culture and tradition promotion work within the preschool in the new revised curriculum (Lpfö 98, rev.