Högervridna medier eller vänstervridna journalister?
En jämförande studie av mediebevakningen av Sveriges två största partier
Diskussionen kring mediernas partiskhet är en ständigt pågående debatt. Från vänsterhåll brukar det heta att svenska medier är högervridna eftersom de flesta tidningar är privatägda och har liberala eller borgerliga ledarsidor. Från högerkanten menar man i stället att journalistiken är vänstervriden eftersom de flesta reportrarna inom den svenska journalistkåren har vänstersympatier. Medierna, partiska eller inte, har en stor inverkan på vilka frågor människor tycker är viktiga och även i vilken utsträckning dessa frågor används av medborgarna när de bedömer sina politiska ledare eller partier.I den här uppsatsen ville vi försöka ta reda på hur rapporteringen av Sveriges två största politiska partier, Socialdemokraterna och Moderaterna, sett ut under fyra fall under mandatperioden 2006?2010. Vi ville titta närmare på vad som låg bakom partiskhet och också om de olika medietypernas olika medielogik påverkade när tidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet rapporterade partiskt.Vi tog hjälp av en kvantitativ innehållsanalys för att mäta förekomsten av positiv, neutral eller negativ rapportering för Socialdemokraterna och Moderaterna. Vi valde att mäta denna förekomst under fyra enveckorsperioder mellan 2006 och 2010: Regeringen Reinfeldts bildande samt ministeravhoppen i oktober 2006, Mona Sahlins tillträde som Socialdemokraternas partiledare och Göran Perssons avgång från samma post i mars 2007, Lehman Brothers kollaps och finanskrisen i september 2008 samt Greklandskrisen (finanskrisens andra våg) i maj 2010.Vårt resultat av undersökningen visade att kvällstidningarna var mer negativa i sin rapportering då nyhetsrapporteringen präglades av skandalgestaltning och personifiering (som i de två första fallen). Morgontidningarna behöll sin neutrala rapportering i nästa samma grad oavsett tidsperiod. Sammantaget missgynnades Socialdemokraterna i något högre grad än Moderaterna av mediernas rapportering. Vidare pekar de resultat vi ha kommit fram till i den här uppsatsen på att det till stor del var medielogiken som avgjorde vilken typ av publicitet som Moderaterna och Socialdemokraterna fick. Mediernas partiskhet avgjordes inte av deras politiska ståndpunkter, utan av vilken typ av nyhetsförmedling som passade respektive medietyp bäst.