Bakgrunden till vår studie är vårt gemensamma intresse för skönlitteratur och vår nyfikenhet över hur den används i dagens skola. Syfte var att ta reda på om samt hur lärare, verksamma inom skolans tidiga år, använder sig av skönlitteratur i sin undervisning. Vi har undersökt hur lärare tänker kring skönlitteratur i sin undervisning och i vilka syften som skönlitteratur används. Genom kvalitativa intervjuer med sex verksamma lärare fick vi det material som vi sedan analyserade. Vi fann att lärarna var väl medvetna om skönlitteraturens möjligheter, inte bara i svenska utan i skolans alla ämnen.

Skolans styrdokument har varit på tapeten sedan den"nya"läroplanen Lpo-94 kom. Länge har diskussioner om det nya målrelaterade betygssystemet pågått på skolorna mellan lärare och skolledare och även på kommunal nivå. Denna läroplan innehåller många nya uppgifter för skolan i sig och även för läraren och eleverna. Frågan om vad som skall göras, och hur, har ofta dykt upp hos många lärare och det är det som jag har riktat in mig på. Hur ska man och hur har man tolkat läroplanen.

I studien studeras hur en personalgrupp som är engagerade i antimobbningsfrågor på olika skolor uppfattar den egna skolans arbete för att motverka mobbning på sociala medier. För studien har semi-strukturerade intervjuer använts som metod. Två skolor har deltagit i studien och fyra personer ur personalen på vardera skola har intervjuats. En tematisk analysmetod med semantiska teman har genomförts, vilket innebär att valda teman tydligt sammanfattar och svarar på studiens frågeställningar.I resultatet framgår att skolorna inte arbetar på något speciellt sätt för att förebygga eller åtgärda mobbning på sociala medier. Personalen på en av skolorna menar att eleverna bör få undervisning om etik på internet men att skolan inte har tagit något beslut om att sådan undervisning ska bedrivas.

Syftet med mitt examensarbete är att lyfta fram vad mobbning innebär. Vad är det som definierar mobbning, vilka utformningar den kan ha och varför det bara är vissa som blir mobbade. Min avsikt är även den att lyfta fram skolans ansvar gentemot mobbning. Hur kan man arbeta förebyggande samt vilka åtgärder finns det i skolan mot mobbning. Mina tre frågeställningar i mitt arbete är följande: ? Vad är mobbning? ? Hur kan mobbning förebyggas i skola? ? Vilka åtgärder inom skolan finns mot mobbning? Som hjälp till mitt arbete har jag använt mig av relevant fakta och litteratur.

Studien handlar om i vilken omfattning eleverna känner sig delaktiga i skolanslikabehandlingsarbete samt i vilken omfattning eleverna upplever förekomsten avdiskriminering, trakasserier och kränkande behandling i skolan. Syftet är attkartlägga elevernas uppfattning om skolans likabehandlingsarbete samt förekomstenav kränkande behandling i skolans olika miljöer. Vi har valt ett kvantitativtangreppssätt då vi genomfört en enkätstudie som lämnats ut till totalt 101 elever iårskurs fem. Resultatet visar att många elever inte känner tillit till alla vuxna i skolan.Mer än hälften av eleverna känner inte till likabehandlingsplanen och nästan allaelever upplever att de inte har fått varit delaktiga i likabehandlingsarbetet. Elevernaefterfrågar mer stöd från de vuxna genom en större vuxennärvaro då de serkränkande behandling som ett problem i skolan.

De olika skrivpraktikerna som ungdomar idag möter rymmer olika former och villkor där skolans mer formativa förhållningssätt ställer andra krav både till sitt innehåll och form jämfört med fritidens skrivpraktik där ungdomarna ofta själva väljer både textarena och formen för denna. Syftet med den här undersökningen var att försöka förstå och ge en bild av de olika skrivpraktiker som eleverna möter dels på sin fritid och dels i skolan. Vi ville även studera om fritidens skrivpraktik påverkade skolans skrivpraktik och i så fall hur. Undersökningen har genomförts med hjälp av åtta olika informanter, lika många flickor och pojkar, fördelat på fyra stycken i årskurs 8 på grundskolan och fyra stycken i årskurs 1 på gymnasiet. Resultatet har sedan analyserats utifrån tidigare forskning och visade att det skiljer sig mellan ungdomars privata skrivpraktik jämfört med skolans mer formella genreinriktade skrivpraktik. Skillnaderna utgörs av vad som inspirerar ungdomar till skrivande, om ämnesområdet har en verklighetsförankring med en autentisk mottagare, samt syftet med själva skrivpraktiken..

Detta är en studie om hur elevinflytande kan möjliggöras i dansundervisningen på gymnasieskolans estetiska program. Danseleverna tränar konstnärlig dans för scenen, med rötter i västerländska danstraditioner. Det är i mötet mellan skolans styrdokument och dansundervisning som mästarlära, som studien rör sig. Jag har använt mig av halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer och ställt frågor till några danslärare med lång erfarenhet av att undervisa i dans. Utifrån några valda mål i ämnet Dansteknik har jag formulerat ett antal intervjufrågor.

Den här c-uppsatsen tar upp ämnet värdegrund i skolan vilket utgör det inledande kapitlet iskolans läroplan, Lpo 94. Vi genomför en studie om lärares förutsättningar att förankravärdegrunden i praktiken. Syftet med studien är att undersöka vilka förutsättningar för lärarensom finns formulerade och konkretiserade i skolors lokala arbetsplaner, att bland annat genomsamtal och dialog, kunna förankra värdegrunden i den dagliga verksamheten. Vårforskningsfråga är; hur formulerar och konkretiserar skolor i de lokala arbetsplanerna sin vägtill att förankra värdegrunden i den dagliga verksamheten. I bakgrunden redogör vi för vadskolans styrdokument uttrycker samt aktuell forskning i ämnet.

Portfolio är ett bra verktyg för att dokumentera och synliggöra lärandet. Det har forskats om portfolio ur lärarperspektivet men mindre utifrån elevernas perspektiv. Syftet är att eleverna ska se sin kunskapsutveckling och sitt eget lärande under hela skolgången. Det är inte dokumentationen i sig som är det viktiga utan de reflektioner den ger upphov till. Utgångspunkten är elevernas egna satta mål.

I detta arbete används biogasprocessen som ett exempel på hur ett samhällsrelaterat vetenskapligt område kan lyftas in i skolans naturvetenskapliga undervisning. Vi har arbetat fram en laboration om biogas och givit förslag på hur en sådan kan användas direkt i skolan naturvetenskapliga laborativa delar. Vi föreslår ett sätt att prova om elevers nyfikenhet och upptäckarglädje för naturvetenskap och teknik ökar om undervisningens innehåll och upplägg är aktuellt och samhällsrelaterat. I arbetet har vi kommit i kontakt med tre områden: Ett naturvetenskapligt forskarsamhälle, tillämpningar i samhället av ett naturvetenskapligt innehåll samt skolans naturvetenskapliga undervisning. Relationerna mellan dessa delar är med och formar skolans innehåll och läraryrkets komplexa uppdrag.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur väl inarbetad skolansantimobbningsprogram var hos eleverna. Studien som gjordes var av enkvantitativ ansats där en enkätundersökning hos elever i årskurs nio genomfördesför att besvara studiens frågeställningar. Resultatet visade att majoriteten aveleverna i årskurs nio inte kände sig bekanta med skolans Trygghetsgrupp. Mångahade heller inte koll på vilka som tillhörde Trygghetsgruppen och visste alltså intevilka de skulle vända sig till när mobbningen inträffade. Resultatet påvisade ävenatt elever som utsatts för mobbning inte haft kunskap om Trygghetsgruppensarbete.

Detta arbete handlar om pedagogers förhållningssätt till styrdokumenten samt arbetssätt för barns läs- och skrivutveckling i förskoleklassen och i skolans tidigaste årskurser. Arbetes problemprecisering är att undersöka hur olika pedagoger uppfattar, och arbetar efter, skolans styrdokuments riktlinjer för god läs- och skriv- undervisning. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna på många sätt uppfyller styrdokumentens målsättningar och intentioner men själva verkar de ej se detta samband. Genom intervjuer med verksamma pedagoger har det framkommit att det inte finns en ´allenasaliggörande´ metod att arbeta utifrån när barnen ska lära sig att läsa och skriva. Viktigt är att en god språklig och fonologisk medvetenhet byggs upp hos barnen - för att de sedan utifrån den ska kunna knäcka läs- och skrivkoden..

Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt lärarna på en skola använder sig av uterummet i undervisningen. Jag vill ta reda på vilka fördelar respektive nackdelar lärarna på skolan ser med att använda uterummet och att arbeta på ett utomhuspedagogiskt arbetssätt. Jag vill även undersöka om lärarna är medvetna om de objekt som faktiskt finns i skolans närhet vilket innebär att jag också gjort en inventering av objekt i skolans närhet som kan vara intressanta ur ett utomhuspedagogiskt perspektiv.Då min intention är att undersöka hur det kan se ut på en skola har samtliga åtta klasslärare på skolan deltagit i min undersökning. Min studie har en kvalitativ karaktär trots att jag har genomfört en enkätundersökning eftersom min enkät endast innehåller öppna frågor.Resultatet pekar på att lärarna upplever det som positivt att använda närmiljön och utomhuspedagogik i undervisningen. Detta innebär dock inte att det är något de gör speciellt ofta eller på kontinuerlig basis.

Syftet med vårt arbete var att ta reda på hur lärare arbetar med skrivundervisning i ämnet svenska vid gymnasiet. Genom detta ville vi kunna beskriva huruvida lärarens skrivundervisning kunde jämställas med en traditionell- eller processorienterad skrivträning. Dessutom ville vi skapa förståelse för vad som ligger till grund för lärarnas val av skrivundervisningssätt. För att kunna beskriva olika sätt att se på skrivundervisning har vi i den teoretiska bakgrunden beskrivit den forskning som är aktuell för vårt arbete. Vi har även beskrivit teorier om skrivande och lärande.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en grundskola arbetar för att implementera studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse, som hela skolans ansvar. Styrdokument beskriver att skolor bör arbeta med studie- och yrkesvägledning på ett långsiktigt och individanpassat sätt för att ge elever möjlighet att göra väl underbyggda val i framtiden. Ändå visar olika granskningar att utbudet av studie- och yrkesvägledning i grundskolan många gånger är bristande och av varierad kvalitet. En grundskola i Skåne arbetar i nuläget för att implementera studie- och yrkesvägledning under lektionstid, som ett projekt i skolorganisationen. Projektets implementering ska leda till att skolans elever ska få verktyg för framtida val men även att skolan aktivt ska arbeta med studie- och yrkesvägledning som ett gemensamt ansvar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod där intervjuer gjordes med fem lärare och en studie- och yrkesvägledare alla verksamma inom den undersökta skolorganisationen.