Utifrån OECDs analys av PISA (2012) är svenska elever bäst i Norden på att skolka.Syftet med min studie är att belysa hur elever och föräldrar i en årskurs 6 upplever skolans arbete med att främja skolnärvaro och identifiera faktorer som kan främja skolors arbete med elevers närvaro. Mina frågeställningar är följande.Hur upplever föräldrar och elever skolans rutiner vid ogiltig frånvaro?Hur anser föräldrar och elever att rutinerna fungerar?Vad motiverar eleverna att gå till skolan?Vad tror eleverna är orsaker till skolk?Vad anser eleverna att skolan kan göra för att öka skolnärvaron?För att få svar på frågorna valde jag att intervjua 5 elever i årskurs 6 och föräldrarna fick besvara en enkät.Resultatet av intervjuerna visade att eleverna tyckte att lektionernas innehåll och utformning bidrog till huruvida det var roligt att gå till skolan eller inte. Eleverna kände till skolans rutiner vid ogiltig frånvaro och sen ankomst. Skolan kontaktade elevernas föräldrar samma dag om eleverna var frånvarande utan giltiga skäl och den sena ankomsten rapporterades in i skolans plattform.

Detta examensarbete undersöker elevers och lärares syn på skolans fysiska miljö och dess betydelse för lärande. Undersökningen sker på två gymnasieskolor i en och samma stad i Skåne, den ena skolan är en kommunal skola och den andra skolan är en friskola. Syftet med studien är dels att studera hur elever och lärare på gymnasiet förhåller sig till skolans fysiska miljö och vad de har för tankar om hur denna miljö påverkar lärandet, dels att försöka se om det finns några skillnader eller likheter i resonemanget på de två skolorna. Frågeställningar angående upplevelse av fysisk skolmiljö, påverkansmöjligheter samt medel för att ändra den fysiska miljön formuleras. Till detta kopplas en teori angående möjligheter till aktivitet och kreativitet i klassrummet. Resultatet av undersökningen visar att friskolans elever och lärare trivs bättre med skolans fysiska miljö, upplever att de kan påverka miljön mer samt är mer nöjda med utrymmena på skolan än vad den kommunala skolans elever och lärare är.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska tidningsmedier skildrar diskursen kring skolans demokratiuppdrag och Sverigedemokraternas framgång i skolvalet år 2010. Vi har i en tidningsstudie undersökt vilka teman och vilka diskurser man kan urskilja i tidningsrapporteringen gällande Sverigedemokraternas framgång i skolvalet. Analysmodellen utgår ifrån orsakerna till fenomenet, problemområdet som sådant samt åtgärder i form av för- och efterarbete. Analysen av artiklarna har påvisat att det i media förmedlas ett allmänt samhällskval över resultatet och att de som får stå till svars för resultatet är skolpersonal som enligt lag skall förmedla den demokratiska värdegrunden. I vårt resultat är det förutom rektorer, SO- och samhällskunskapslärare, som fått stå till svars för värdegrundsarbetet.

I detta arbete görs en värdefilosofisk reflektion över begreppet grundläggande värden i skolans värdegrund. Jag finner grund för tre möjliga tolkningar av begreppet; grundläggande värde som egenvärden, grundläggande värden som konventionella värden och grundläggande värden som målvärden. Jag undersöker också några möjliga konsekvenser av att se grundläggande värden som synonyma med någon av dessa tre möjliga definitioner. Sammanfattningsvis diskuterar jag några möjliga konsekvenser av detta arbetet för läraren. .

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida mentorskap kan vara ett sätt för skolan att förbättra sin verksamhet i riktning mot uppdraget vad avser elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling. Vidare syftar den till att undersöka hur skolledningen kan främja detta arbetssätt genom skolans organisation och påverkan av lärarnas förståelse och arbetsmönster. Detta undersöktes genom intervjuer med rektor samt ett urval av personal och elever vid Transtenskolan, där mentorskap ingår i profilen, samt genom analys av dokument relaterade till skolans verksamhet.Huvudresultatet var att Transtenskolans mentorskapsmodell hjälper till att strukturera lärarnas arbetsmönster så att skolan uppfyller sitt tydligast uttalade syfte, att mentorn ska ta ett totalansvar för sina elever inom ramen för skolans befintliga struktur och organisation. Mentorskapet har störst betydelse för elevernas sociala situation och utveckling. Det är dock huvudsakligen de vuxnas engagemang i och relation till eleverna som är avgörande, inte mentorskapet i sig.I diskussionsavsnittet finns förslag till förbättringsstrategier och vidare forskning.

Skolan och dess pedagoger, har som uppdrag enligt styrdokumenten att aktivt arbeta med jämställdhet. Genuspedagoger har utbildats för att delge grundläggande kunskaper i genus och jämställdhet till pedagoger ute i verksamheterna. Detta för att pedagogerna ska kunna bemöta flickor och pojkar på ett professionellt och likvärdigt sätt. Examensarbetets syfte är att undersöka hur genuspedagoger arbetar och hur deras kunskaper tas tillvara och tillämpas av andra pedagoger i skolans jämställdhetsarbete. Intervjuer har valts som metod för undersökningen och de intervjuade är tre genuspedagoger samt tre pedagoger som har ett nära samarbete med en genuspedagog.

ABSTRAKTDet har framkommit att övervikt bland X-skolans elever är ett problem. Det finns inom skolan en målsättning att arbeta främjande med att förbättra elevernas hälsa.Skolpersonalen har dock konstaterat att det är svårt att nå ut med hälsobudskapet till skolans alla elever. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur skolpersonalen arbetar med fysisk aktivitet och god kosthållning för att främja elevernas hälsa samt hur de upplever sitt hälsofrämjande arbete. Vi använde oss av intervju som metod ochgenomförde våra intervjuer med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna var sju till antalet, vilka samtliga genomfördes inom skolans lokaler.

Att demokrati och en förståelse för mänskliga rättigheter och människovärde skall genomsyra skolans verksamhet är de allra flesta lärare bekanta med. Vissa arbetsområden ställer detta mer på spets än andra, däribland undervisningen om folkmord i ämnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. Utgångspunkten tas i lärarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har någon betydelse för demokratiuppdraget.

Denna studie syftar till att granska hur sociala strukturer påverkar nyanlända elevers skolsituation. I huvudsak handlar det om hur etnicitet, ras och genus processas i skolans vardag. Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativ metod i form av intervjuer med nyanlända elever och lärare samt observationer på plats i skolan. Resultatet visar att strukturer processas i skolan i form av föreställningar baserade på etnicitet, ras och genus som upprätthåller grupperingar och en rangordning mellan eleverna. Strukturer möter också de nyanlända eleverna i form av en tydlig norm om enspråkighet på bekostnad av att elevernas förstaspråk och tidigare kunskaper osynliggörs och undervärderas.

Syftet med denna uppsats är att beskriva i vilken utsträckning skolans praktik, representerade av fyra verksamma lärare, överensstämmer med den diskurs som Skolverket formulerar vad gäller bedömning av elevers läsning i årskurs 1. Därför undersöks även vilken läsundervisning som dessa lärare rapporterar att de genomför samt hur denna står i relation till de läsrelaterade teorier och perspektiv som framförs av Skolverket. Studiens metod är kvalitativa intervjuer med ett antal lärare som är verksamma i skolans yngsta årskurser. Resultatet visar att det finns en diskrepans vad gäller den diskurs som uttrycks av den statliga myndighet som har ett nationellt övergripande uppdrag att utveckla skolans verksamhet och den praktik som beskrivs av fyra lärare. Skillnaden gäller framför allt vilka läsprocesser som undervisningen inkluderar och sedan bedömer, samt till vilken grad ett kontextuellt läsperspektiv antas.

Syftet med arbetet är att ge exempel på hur yrkesverksamma pedagoger och andra vuxna inom skolans värld arbetar med integration och tolerans mellan elever från olika kulturer. Detta ger vi ett antal exempel på i litteraturgenomgången och sedan kompletterar vi dessa exempel genom en empirisk undersökning, där pedagoger och vuxna i skolans värld intervjuades om hur de arbetar med integration.I litteraturgenomgången ges också en kortfattad överblick över hur invandrares situation i Sverige, gällande integration, har förändrats under de senaste 50-60 åren och några olika typer av kulturkrockar.En kvalitativ undersökning genomfördes i form av intervjuer, som först spelades in på band och som därefter transkriberades och sammanfattades.Resultaten visar att man kan arbeta på flera olika sätt för att öka toleransen mellan olika kulturer, bl.a. genom att arbeta med värdegrundsfrågor och utvecklandet av språkkunskaperna i svenska. Vår tolkning är den att integration är ett område som man, behöver arbeta med i ett långtidsperspektiv. Detta oavsett vilka nationaliteter som är representerade i barngruppen..

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur elevdemokrati uppfattas och upplevs i praktiken av elever på en skola med elevmajoritet i sin skolstyrelse. Problemställningen lyder ?hur uppfattar eleverna på Artistskolan elevdemokrati och hur upplever de denna i praktiken??. Undersökningen består av en fallstudie där kvalitativa intervjuer med skolans elever har utgjort datainsamlingsmetod. Intervjudatan har sedan tolkats och analyserats med John Deweys teorier om utbildning och demokrati. Eleverna menar att skolans elevdemokrati i stort sett fungerar väl, men att skolans informationshantering kan förbättras, både för att eleverna ska vara informerade om vad som pågår och för att få fler elever att engagera sig i skolans olika demokratiska organ.

Detta är en studie om hur elevinflytande kan möjliggöras i dansundervisningen på gymnasieskolans estetiska program. Danseleverna tränar konstnärlig dans för scenen, med rötter i västerländska danstraditioner. Det är i mötet mellan skolans styrdokument och dansundervisning som mästarlära, som studien rör sig. Jag har använt mig av halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer och ställt frågor till några danslärare med lång erfarenhet av att undervisa i dans. Utifrån några valda mål i ämnet Dansteknik har jag formulerat ett antal intervjufrågor.

Föreliggande studie handlar om föräldrars upplevelser av mötet med skolans personal samt om samtalet där åtgärdsprogram upprättas. Målgruppen för undersökningen är föräldrar. Den genomgående metoden är kvalitativa intervjuer, där sex föräldrar ingår.Av resultatet framgår att dessa föräldrar anser sig ha ett bra samarbete med skolans lärare. Det som nämns av föräldrarna som avgörande för en bra respektive mindre bra dialog med skolan är läraren.Grunden till att en elev får stöd eller inte återfinns i utvecklingssamtalet. Samtliga föräldrar i undersökningen refererar till det samtalet och dess betydelse för fortsatt samarbete mellan skola och hem.

Syftet med detta arbete var att undersöka skillnaden mellan förskolans och skolans synsätt kring läs- och skrivinlärning. Forskningsfrågorna var; Vilka skillnader och likheter finns i förskolans och skolans synsätt kring läs- och skrivinlärning? Hur arbetas det praktiskt med läs- och skrivinlärning i verksamheten? Hur påverkar arbetslagets synsätt och överlämningsprocessen mellan olika skolformer barnens läs- och skrivinlärning? Insamlingsmetoderna som användes var enkäter och observationer. Undersökningen genomfördes i förskola, förskoleklass och årskurs 1-3 eftersom det är där läs- och skrivinlärningen oftast sker. Resultatet visade att förskollärarna, förskoleklasslärarna och lärarna i årskurs 1-3 hade liknade synsätt som kännetecknandes av att fånga, utveckla och väcka barnens/elevernas intressen.