Sök:

Sökresultat:

3232 Uppsatser om Skolans miljö - Sida 10 av 216

Kris och katastrofberedskap i skolan

Den hÀr uppsatsen handlar om skolans kris och katastrofberedskap. Undersökningen bestÄr i att ta reda pÄ om skolan och lÀrare Àr redo att möta elever i en traumatisk kris och om skolan tagit till sig Skolverkets (2000) uppmaningar hur man kan förbereda sig inför en traumatisk kris. Genom kvalitativa intervjuer med lÀrare och skolpersonal har undersökningen genomförts. Resultatet visar att lÀrarnas relationer till eleverna Àr viktiga i krishanteringsarbetet samt förÀldrarnas och rektorns roll. LÀrarna behöver stöd för att kunna vara tillhands för de elever som behöver stöd.

" : ..och dÄ kommer naturvetenskapen in" - om faktorer som kan pÄverka vilket utrymme naturvetenskap fÄr i skolans lÀgre Äldrar

Detta examensarbete handlar om faktorer som kan pÄverka vilket utrymme naturvetenskapen fÄr i skolans lÀgre Äldrar. Med utrymme menar vi tiden som Àgnas Ät Àmnet och vilken naturvetenskap som behandlas. Forskning visar att det naturvetenskapliga intresset och förstÄelsen frÀmjas av tidiga positiva upplevelser av Àmnet och vetenskaplig trÀning. Naturvetenskapen behöver utrymme och vara en naturlig del av undervisningen om eleverna ska ha möjlighet till en bred kunskapsbas. Undersökningen har utförts pÄ tre skolor.

Homo- bi- och transperspektivet kvar i garderoben? - En kvalitativ studie i de lÀgre skolÄren

Syftet med arbetet Àr att försöka identifiera normer och vÀrderingar som kan finnas i dagens skola med inriktning pÄ de lÀgre skolÄren ur ett homo- bi- och transperspektiv. Med hjÀlp av djupintervjuer och textanalys försöka fÄ fram ett resultat som redovisar detta. Samtidigt ger Àven arbetet en översikt av tidigare forskning gÀllande attityder gentemot homosexuella och hur antagandet att alla Àr heterosexuella kan pÄverka HBT-personer. Sammanfattningsvis pekar mina resultat pÄ att den undersökta skolan inte har ett HBT-perspektiv i sÄ stor utstrÀckning i sin undervisning och att det delvis har sin förklaring i skolans styrdokument, förvÀntningarna pÄ pojkar och flickor samt den rÄdande heteronormativiteten..

Kvinnors upplevda trygghet vid Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats

Denna studie unders?ker den upplevda tryggheten hos kvinnor vid Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats i G?teborg och identifierar en rad olika faktorer i den fysiska milj?n som p?verkar deras upplevelse. Med en feministiskt geografisk infallsvinkel och teoretiska ramar som inkluderar Broken Window-teorin, CPTED syftar studien till att bidra till en ?kad f?rst?else f?r hur Fr?lunda Torgs sp?rvagnsh?llplats uppfattas och kan utformas fr?n kvinnornas perspektiv. Genom semistrukturerade intervjuer, analyserar studien kvinnors upplevelser av trygghet och otrygghet vid sp?rvagnsh?llplatsen Fr?lunda Torg.

Skolans rörigaste plats : ?En studie om skolmatsalen

SkolmÄltiden Àr en viktig del i elevernas vardag. Vi har i denna studie undersökt vad det Àr som pÄverkar elevernas val att Àta eller inte Àta i skolans matsal. Genom nÀrvaro av lÀrare i matsalen skapas en lugnare och mer harmonisk miljö för eleverna som Àter dÀr. Syftet med studien var att med hjÀlp av faktorerna stress, trygghet och miljö, undersöka elevers matvanor i skolan. Vi valde att genomföra en enkÀtundersökning pÄ elever i Är 7 till Är 9 pÄ en skola i södra Sverige, dÀr sammanlagt 70 av 109 elever svarade pÄ enkÀten.

LÀroverkslÀraren lÀmnar lÀroverket : Identifikation i förÀndring 1963-1972

En skola dÀr kretsloppstanken fÄtt genomsyra bÄde konstruktion, system och pedagogik. Med hÀnsyn till omrÄdet och Annedalsparkens betydelse för de boende har byggnaden infogats som ett hÀnsynsfullt tillÀgg. Delar av skolans lokaler, takterass samt kulturcenter, Àr tillgÀnglig för allmÀnheten och fungerar dÀrför som en sammanbindande lÀnk mellan omrÄdets invÄnare.  Privata innergÄrdar, takterassen och kontakten med den allmÀnna parken ger en stor variation för skolbarnen utan att parkens yta tas i ansprÄk.Utformningen av skolans lokaler skapar en trygg och hÀlsosam miljö för skolbarnen bÄde rumsligt och materialmÀssigt. De obehandlade mjuka trÀytorna nöts av barnens nÀrvaro och ger barnen möjlighet att sÀtta sitt mÀrke pÄ historian.

Att motverka mobbning : en skolas förebyggande arbete

Mobbning Àr ett problem som framför allt finns i skolans miljö och som kan leda till allvarliga konsekvenser för alla inblandade. DÄ begreppet har olika definitioner, kan det dessutom vara svÄrt att upptÀcka. Den svenska skolan Àr obligatorisk och det förebyggande arbetet mot mobbning som dÀr bedrivs Àr dÀrför viktigt. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur en skola definierar begreppet mobbning och om det pÄverkar det arbetssÀtt som anvÀnds för att motverka mobbning. Undersökningen Àgde rum pÄ en grundskola med Ärskurserna F-6, dÀr individuella intervjuer genomfördes med rektorn och tvÄ av skolans pedagoger.

MÄl i mun : Ett arbete om en skolas handlingsplaner och lÀrares strategier i bemötandet av elever med annat modersmÄl Àn svenska

Detta Àr en fallstudie dÀr vi har tittat nÀrmare pÄ en specifik mÄngkulturell F - 6-skola, vad de har för handlingsplan för bemötandet av andrasprÄkselever och vad skolans lÀrare har för strategier för inkluderingen av dessa elever. Vi har genomfört intervjuer med totalt elva informanter, bland annat klasslÀrare, rektor, modersmÄlslÀrare och sprÄkstödslÀrare för att söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Skolan i frÄga Àr mÄngkulturell och erbjuder andrasprÄkseleverna mycket stöd. Resultatet i vÄr studie visar pÄ att modersmÄlsundervisningen Àr av stor vikt vid andrasprÄksinlÀrning, det arbetar skolan hÄrt för. De satsar mycket resurser och tid pÄ sprÄkstöd, modersmÄlsundervisning och förÀldrakontakt.

Programmering av styrning av tvÀttarm pÄ tvÀttrobot.

Ramsta Robotics Àr ett företag som ligger i Uppsala. Företaget grundades 1999 av tre uppfinnare. Man har utvecklat en robot, som anvÀnds för att göra rent i djurstallar. TvÀttarbetet har hittills gjorts helt manuellt med högtryckstvÀtt. I framför allt svinhus Àrarbetsmiljön direkt hÀlsovÄdlig ? bland annat pÄ grund av alla de kvÀveföreningar som löses ut nÀr vattnet blöter upp anlÀggningen.

Visuell kultur i skolan -en kritisk diskursanalys av vilken inverkan lÀrares urval av bilder och visuella media kan ha pÄ skolans visuella kultur

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att lyfta fram och öka förstÄelsen för lÀrares roll i skolans visuella kultur. UtifrÄn detta syfte stÀller vi oss tvÄ forskningsfrÄgor: Hur berÀttar lÀrare i Ärskurs F-3 om sitt urval av och arbete med bilder och visuella media? Hur kan vi förstÄ skolans visuella kultur genom deras berÀttelser? I vÄrt arbete utgÄr vi frÄn teorier om visuell kultur. Arbetets undersökning innefattar intervjuer med sju lÀrare verksamma i Ärskurs F-3. I analysen av empirin anvÀnder vi oss av kritisk diskursanalys som metod med fokus pÄ textens ordval och modalitet.

EN ANNAN RETORIK? Nationalistiska partiers anv?ndning av nationalistisk milj?- och klimatpolitik

Climate change is a phenomenon that know no boundaries. While focus on environment and climate change has become highly prioritized, nationalism has spread across Europe. Nationalism is by many considered to refuse action to combat climate change although some argue that nationalism could combat global climate change. Previous research on how nationalism is implemented in environment and climate politics has mainly focused on single parties. The thesis therefore aims to give a broad approach and compare how nationalism is used in environment and climate politics by analyzing 4 European parties with either ethnic or civic nationalism and different roles in their party system. With a qualitative content analysis on party programs and election manifestos the findings imply that parties use nationalism in the climate and environment discourse in a variety of ways.

Kommunal fristÄende skola: En skolas utveckling utifrÄn ett ledarperspektiv

Syfte: Syftet med min studie var dels att fÄ en ökad förstÄelse för kommunal fristÄende skola och dels att se vilken utveckling som skett. Detta gjorde jag till stor del frÄn ett ledarperspektiv. Mina frÄgestÀllningar blev dÀrför: Varför vÀljer skolledare att driva en kommunal fristÄende skola, vilka förutsÀttningar har skolan fÄtt och vilken utveckling har skett?Teori: Den teoretiska ram jag anvÀnde utgick frÄn fristÄende skolors framvÀxt och dess begrepp, tidigare forskning kring fristÄende skolor, skolors finansiering och inre verksamhet samt vad Berg och Grosin sÀger om skolutveckling.Metod: Jag valde att göra en fallstudie pÄ Sveriges första kommunala fristÄende skola. Mitt urval av datainsamling var fokuserad till del av skolans dokumentation, rapporter frÄn tre observationer som genomförts genom Ären och en intervju med rektorn pÄ skolan.

Fr?mjande faktorer f?r v?lbefinnande hos elever i ?k 4-6. En fenomenografisk intervjustudie med v?rdnadshavare och specialpedagoger

I skolans styrdokument uttrycks att verksamheten ska utformas och pr?glas av omsorg om elevens h?lsa, v?lbefinnande och utveckling. Tidigare forskning skriver fram att skolan ?r en skyddsfaktor f?r att fr?mja v?lbefinnande. Trots detta visar flera rapporter att den psykiska oh?lsan hos barn i svenska skolor ?r en stor utmaning.

Kommunal eller fristÄende gymnasieskola?

Undersökningen bygger pÄ en enkÀt och tvÄ gruppintervjuer som genomförts bland elever pÄ estet-/naturestet- samt teknikprogrammet pÄ en fristÄende och en kommunal gymnasieskola. De bÄda undersökningarnas resultat gÀllande den information eleverna hade inför gymnasievalet visar att informationstillgÄngen Àr skev tillfördel för den kommunala skolan och att detta kan ha flera möjliga förklaringar. Vidare visar resultatet att eleverna överlag Àr nöjda med informationen. Dock Àr antalet missnöjda sÄ pass stort att bÄda skolorna bör lÄta den genomgÄ en del förbÀttringar. FrÀmst gÀller det att informationen stÀmmer överrens med den verklighet eleverna möter nÀr de börjar som elever pÄ skolan. EnkÀtundersökningen visar att det Àr fler som besöker den kommunala skolan Àn den fristÄende, och att den fristÄende skolans elever besöker bÄda skolformerna i högre utstrÀckning Àn vad den kommunala skolans elever gör.

"Oavsett vad ska det tas pÄ allvar" : En kvalitativ studie om lÀrares och rektorers syn pÄ ansvar gÀllande krÀnkningar som sker pÄ internet.

Denna studies syfte Àr att belysa lÀrares och rektorers syn pÄ skolans och andra yttre aktörers ansvar gÀllande krÀnkningar som sker pÄ internet. I studien vill vi Àven undersöka lÀrares och rektorers uppfattningar pÄ hur de arbetar förebyggande mot nÀtmobbning, samt hur de ser pÄ grÀnsdragningen mellan skola och hem gÀllande krÀnkningar som sker pÄ internet. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare och fyra rektorer. En ortografisk transkriberingsmetod har anvÀnts dÄ vi har transkriberat vÄra intervjuer för att sedan sammanfatta dessa i resultatavsnittet. Studien fokuserar bÄde pÄ det juridiska och moraliska ansvaret som Äligger pÄ skolans personal i arbetet mot krÀnkande behandling pÄ internet.Resultatet pÄvisar att bÄde lÀrare och rektorer Àr eniga att skolan har ett ansvar att förebygga mobbning.

<- FöregÄende sida 10 NÀsta sida ->