Syftet med undersökningen var att studera en grupp elevers och en grupp pedagogers upplevelser av och synsätt på skäll inom skolverksamheten. Undersökningen genomfördes våren 2005 vid en F-3 skola i Luleå kommun och den undersökningsmetod som användes var kvalitativa intervjuer. De intervjuade eleverna, fem till antalet, gick samtliga i år 1. Jag intervjuade även fem pedagoger som arbetade med elever i olika åldrar. Undersökningen visade att upplevelsen av och även synsättet på skäll inom skolverksamheten skiljer sig mellan elever och pedagoger, något som delvis stämmer överens med tidigare forskning.

Studiens syfte är att synliggöra grundskolans pedagogers syn på inkluderingsbegreppet i en skola för alla, utifrån de individintegrerade eleverna från år 4-9. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning inom specialpedagogik. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi se utifrån en skola för alla, vilka möjligheter respektive hinder för en inkluderad undervisning som kunde utläsas utifrån pedagogernas utsagor. Hur pedagogerna beskrev sitt praktiska inkluderingsarbete. Hur det specialpedagogiska stödet såg ut.

Webbapplikationer har o?kat i antal och anva?ndning i synnerhet de senaste a?ren sen tillkomsten av HTML5 som simplifierat processen. Ma?nga desktopapplikationer idag a?r la?mplig fo?r en o?verga?ng till webb. Sa? a?r fallet hos Ida Infront, ett fo?retag med en produkt, iipax, utvecklad i Java som de har fo?r o?nskan att migrera till webbmiljo?.

Den här studien utforskar genom fenomenografins arbetssätt, vad det innebär för rektorer att undervisningen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet samt hur rektorerna arbetar för detta på sin skola. Skollagen från 2010 har i första paragrafen inskrivet att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.  Genom intervjuer har rektorer i gymnasieskolan svarat på vad skollagens nya skrivning innebär för dem. Rektorerna har svarat på vad det innebär för dem att undervisningen på deras skola ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och hur de arbetar för att detta ska komma till stånd. En differentierad bild ges av gymnasieskolornas olika förutsättningar att anta denna utmaning. Rektorerna visar på svårigheter med att ge alla elever samma förutsättningar, då bland annat ämne och programtillhörighet ger olika möjligheter.

Syftet med mitt examensarbete är att lyfta fram vad mobbning innebär. Vad är det som definierar mobbning, vilka utformningar den kan ha och varför det bara är vissa som blir mobbade. Min avsikt är även den att lyfta fram skolans ansvar gentemot mobbning. Hur kan man arbeta förebyggande samt vilka åtgärder finns det i skolan mot mobbning. Mina tre frågeställningar i mitt arbete är följande: ? Vad är mobbning? ? Hur kan mobbning förebyggas i skola? ? Vilka åtgärder inom skolan finns mot mobbning? Som hjälp till mitt arbete har jag använt mig av relevant fakta och litteratur.

Vårt examensarbete handlar om lärares, föräldrars och elevers syn på läxor..

Med avstamp i teorier från George Herbert Mead, Charles Horton Cooley och Thomas J. Scheff kommer vi i denna uppsats fokusera kring frågan, vilken betydelse har läraren för utvecklingen av elevens självkänsla?Med utgångspunkt i dessa teorier och vissa centrala begrepp såsom spegeljag, sociala band och ME och I kommer vi att fördjupa oss i den verklighet där eleven möter sin lärare, hur detta möte påverkar elevens personliga utvecklig mot en identitet samt hur relationen påverkar elevens utvecklig mot ett själv och deras självkänsla.  Eftersom ungdomar tillbringar mest tid i skolmiljön och där lärare är de vuxna, vill vi undersöka om relationen med lärare påverkar ungdomar när det kommer till personlig utveckling, självkänsla och identitet.Nyckelord: självkänsla, personlig utveckling, skola, relationer.

BakgrundGenom att ha studerat forskningsrapporter vet vi att det är viktigt att tidigt skapa goda relationer mellan skola och hem, för att barn ska få de bästa förutsättningarna för att utvecklas. Samarbetet mellan skola och hem poängteras tydligt i läroplanen. Det är skolans ansvar att föräldrasamarbete kommer till stånd, men hur detta samarbete ska se ut väljer de enskilda skolorna former för själva. Under vår utbildning har vi inte fördjupat oss i ämnet samarbete skola och hem. Därför väljer vi nu att öka våra kunskaper i ämnet.

Abstract Examensarbetet handlar om hur socialisationsprocesser förstås utifrån lärarperspektiv i en mångkulturell skolmiljö. Syftet med examensarbete är att förstå hur man gör ?elevskapet? i en mångkulturell skola och vilka socialisations mål som determinerar denna fostransprocess. I min undersökning utgår jag från tidigare forskning kring socialisationsfenomenet i mångkulturella kontexter och ställer mig följande frågor: Vad fostras barn till i skolan enligt lärarna? Vilka metoder använder sig lärarna av i sin undervisning för att fostra barn? Hur ser lärarna på sin roll som socialisationsagenter? Hur är den ideala eleven enligt lärarna? För att besvara frågeställningarna har jag använt mig av kvalitativa forskningsmetoder så som observationer i fyra olika klasser på en skola med ett stort antal minoritetsbarn, samt intervjuer med klasslärarna.

Syftet med denna kvalitativa studie är att på tio skolor i Malmö undersöka skolpersonalens upplevelser utifrån de nio teman Allergirond i skolan utgör. Ökningen av astma och allergi har under de senaste decennierna varit alltför snabb för att kunna sättas i relation till förändringar i det genetiska arvet.I stället har ökningen samband med förändringar i miljö och livsstil, antingen genom ökad kontakt av allergener eller genom minskad kontakt med faktorer som tidigare skyddat mot allergiutveckling. Till följd av detta har ett tvärsektoriellt samarbete kring allergifrågor inletts i Malmö. I detta samarbete har Malmö skolor erbjudits att ingå i ett projekt som har till syfte att öka kunskapen kring astma och allergi samt att aktualisera egenkontrollen. Vi har i uppdrag av Miljöförvaltningen i Malmö fått möjlighet att introducera och genomföra allergirond på tio skolor i Malmö genom intervjuer av skolpersonal.

Under a?ren pa? la?rarutbildningen har vi via personliga iakttagelser kunnat sko?nja en diskrepans mellan vad la?rare anser sig sa?nda ut fo?r feedback och hur de beskriver sin feedback. Luke och Sinclair (1991) menar att det a?r la?rarens beteende som a?r den starkaste faktorn till hur elever uppfattar Idrott och ha?lsa i skolan. I relation till det som Hattie och Timperley (2007) samt Stensmo (2008) skriver om hur felaktig feedback kan ge omva?nd effekt riskerar feedback att motarbeta Skolverkets (2011) ambition att fra?mja varje elevs utveckling.

Mat och hälsa är av stor betydelse för barns utveckling. I Sverige idag lider vart femte barn av övervikt. Flera undersökningar visar på att svenska barns kostvanor har förändrats. Barn äter idag felaktigt, för lite grönsaker, för mycket sött och rör sig alldeles för lite. Syftet med denna uppsats är lyfta fram vikten av att barn får en hälsosam start i livet, särskilt avseende matvanor.

Kommunerna har lokalt det samlade ansvaret för att åstadkomma en god livsmiljö och har enligt riksdagen ett övergripande ansvar för lokala anpassningar av de nationella miljö- och folkhälsomålen. En av dessa kommuner är Nyköpings kommun som har en miljöpolicy och miljöplan för miljöarbetet i kommunen, där mål och delmål ingår för att uppnå en bättre miljö.I denna uppsats undersöks en av Nyköpings kommuns gymnasieskolor, Gripenskolan. Syftet är att undersöka hur Gripenskolan kan nå ett bättre miljöarbete. Skolan har som mål att nå miljödiplomering eller någon form av miljöcertifiering. För att kunna svara på studiens syfte har ledningen på skolan intervjuats.

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka vilket utrymme samt betydelse simundervisningen i årskurs 6 har i skolor i två skilda kommuner.FrågeställningarHur definierar lärare i idrott och hälsa begreppet att ?kunna simma??Hur tolkas läroplanen utifrån momentet simning i respektive skola?Hur skiljer sig simundervisningen åt i respektive skola?Hur arbetar respektive skola med elever som inte uppnår kunskapskraven i simning i årskurs 6?MetodJag har valt att göra en kvalitativ studie genom att intervjua lärare i idrott och hälsa i två skilda kommuner. Urvalet ur populationen motsvarar lärare som undervisar i momentet simning i årskurs 6, eftersom betyg ska sättas i denna årskurs för första gången i slutet av höstterminen 2012. Intervjuerna utfördes på avtalad tid och plats på respektive skola. Jag använde mig av ljudinspelning vid samtliga intervjuer för att få ordagrann återgivning av intervjun.

Studiens syfte har varit att unders?ka och tolka hur l?rare i fritidshem behandlar digitala medier i sin verksamhet. Vad har eleverna tillg?ng till, p? vilka s?tt f?r de anv?ndas och n?r? Intresset f?r ?mnet uppstod genom den politiska debatt som r?der med det tidstypiska uttrycket ?fr?n sk?rm till p?rm? som myntades i en presstr?ff med bland andra skolminister Lotta Edholm (L). Regeringen presenterade ?ven i september 2024 Folkh?lsomyndighetens rekommendationer f?r barn och ungas sk?rmanv?ndning p? sin fritid (Folkh?lsomyndigheten, 2024).