Detta är ett arbete om grundskolämnena teknik och trä/metallslöjds möjligheter att samverka med varandra i någon utsträckning. Där ett samarbetes för och nackdelar synliggörs. En del av arbetet granskar även hur pass traditionell eller teknologiinriktad trä/metallslöjden som bedrivas i grundskolan bör vara Metoden för att söka svar består av litteraturstudier inom berörda områden, samt intervjuer med lärare som undervisar inom de berörda ämnena. Intervjuerna har skett enligt kvalitativ metod baserat på följande frågeställningar:-Vilka fördelar kan man som lärare inom trä/metallslöjd eller teknikämnet dra/påvisa, genom ett samarbete med teknikämnet eller trä/metallslöjdämnet?-Vilka nackdelar kan man som lärare inom trä/metall slöjd eller teknikämnet dra/påvisa, genom ett samarbete med teknikämnet eller trä/metallslöjdämnet?Även en tredje frågeställning besvaras i arbetet, denna genom litteraturstudierna.

Va?rt syfte har varit att underso?ka hur unga som placerats i familjehem fo?r fo?rsta ga?ngen da? de varit mellan 16-20 a?r upplevt att bli och vara placerade i familjehem samt hur de upplevt att detta har pa?verkat deras liv och utveckling i fra?ga om vardag, sociala relationer och autonomi. Pa? la?ngre sikt a?r fo?rhoppningen att va?r studie ska kunna bidra med kunskap kring vad en familjehemsplacering kan inneba?ra och vilka konsekvenser och resultat denna kan ge, och da?rmed vad som kan fo?rba?ttras, med hja?lp av de ungas sja?lvupplevda erfarenheter.Studien har gjorts utifra?n fem kvalitativa intervjuer med personer som de senaste a?ren avslutat familjehemsplaceringar. Intervjuerna var semistrukturerade och genomfo?rdes med hja?lp av en intervjuguide som var konstruerad utifra?n studiens fra?gesta?llningar.

Det här arbetet behandlar den situation som idag råder, gällande problematiken kring fallande intresse för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar. Jag belyser hur det ser ut idag och vad forskning pekar på för olika lösningar för att öka intresset inom naturvetenskapliga ämnen i skolan. Ett exempel på en sådan lösning har genomförts på en svensk gymnasieskolas naturvetenskapliga program. Där har lärarna arbetat mer ämnesintegrerat, med tydligt fokus på programmålen för att stärka kärnkompetenserna. Det här försöket har jag studerat med stöd av en enkät för att mäta förändringar i elevernas attityder samt tagit del av lärarnas observationer.

I framtiden beräknas antalet äldre över 65 år att bli fler. Äldre i framtiden kommer att ha en annan syn på åldrandet samt ha en vana av utbildning, valfrihet och variation. Syftet med studien är att beskriva arbetsterapeuters uppfattningar om framtidens arbetsterapi för äldre. Metoden var kvalitativ och ett målinriktat urval kombinerat med ett nätverksurval användes. Tre fokusgruppsdiskussioner användes som datainsamlingsmetod.

BakgrundCallcenter- verksamhet har vuxit fram snabbt och utvecklats mycket under de senaste årtionden, både internationellt och i Sverige. Det är en verksamhet som innebär många utmaningar i en ofta komplex arbetsmiljö med höga krav på samverkan inom systemperspektivet Människa - Teknik - Organisation. Arbetsförmedlingen tillhandahåller handläggning per telefon via kundtjänster på sju olika orter i Sverige. Korttidssjukfrånvaron ansågs högre i denna verksamhet än i övriga organisationen och målet var att minska den. SyfteHuvudsyftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns arbetsmiljöfaktorer på Arbetsförmedlingen Kundtjänst som förklarade korttidssjukfrånvaron. Detta genom att tillämpa ett MTO- perspektiv (Människa - Teknik - Organisation). MetodFör att få svar på vår frågeställning tillämpades metodtriangulering genom kvalitativ och kvantitativ datainsamling.

Röntgensjuksköterskans yrkesroll kräver kompetens både inom den ständigt utvecklande tekniken, men även inom omvårdnad. När patienternas upplevelse av undersökningarna ska vägas in ställs stora krav på röntgensjuksköterskan. Syftet med studien var att undersöka om det tidigare fanns beskrivet i litteraturen vilken betydelse röntgensjuksköterskans kompetens kan ha för patientens upplevelse vid en magnetkameraundersökning. Utifrån två frågeställningar har kunskap sammanställts som berör röntgensjuksköterskans kompetens. Frågeställningarna var vilka faktorer kan röntgensjuksköterskan påverka som har betydelse för patientens upplevelse av magnetkameraundersökning och hur röntgensjuksköterskans kompetens finns beskriven i tidigare vetenskaplig forskning.

Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att undersöka lärargiven feedback till elever under lektioner i ämnet idrott och hälsa på gymnasienivå.Frågeställningar? Vilken typ av feedback ges?? På vilket sätt ges feedbacken?? Vad är lärarens syfte med feedbacken?MetodI studien används både deltagande observationer och ostrukturerade intervjuer. Tre lärare med varierande ålder och tid i yrket valdes ut och observerades vardera under två lektioner i idrott och hälsa. Därefter genomfördes en intervju med observationerna och studiens frågeställningar som utgångspunkt.ResultatFeedback kan vara bland annat positiv, negativ, neutral och konstruktiv. Kombinationer av de olika typerna förekommer och riktas både mot elevernas prestationer under lektionsaktiviteterna samt mot deras beteende eller uppförande i största allmänhet.

Uppsatsens övergripande syfte är att designa ett projektarbete där elever i årskurs nio gör egna filmer om rymdgeometri. Ambitionen med uppsatsen är att motivera filmprojektet utifrån didaktiska frågeställningar och att göra en planering för hur arbetet kan organiseras. Bakgrunden till projektidén är bland annat att skolans styrdokument framhåller att eleverna behöver utveckla en mediekompetens, att undervisningsmetoderna bör skapa förutsättningar för kreativitet och lust i lärandet och att nya arbetsformer behöver utvecklas. En bakomliggande tanke är också att sammanförande av estetisk verksamhet, teknik och matematik ger ett mervärde utöver de enskilda ämnenas innehåll. Läroprocesser kan förstås utifrån olika pedagogiska teorier.

Närhet till tågstationen är av central betydelse för järnvägstrafik vilket medför problem med buller. Bullerproblemet åtgärdas vanligen genom att förbättra isoleringen på närliggande fastigheter och/eller med bullerplank längs spåret. Detta är dock kostsamma lösningar och de positva effekterna är i vissa avseenden begränsade. Buller från järnväg beskrivs vanligen med A-vägd ljudtrycksnivå, denna beskrivning har dock vissa begränsingar. För att ge en bättre beskrivning av bullerstörning krävs bättre mätmetoder.

Detta examensarbete utgörs dels av refererande litteraturstudier, dels av en mindre mätningsteknisk undersökning. Ämnet för litteraturstudierna är kvalitet vid GNSSmätningar, och ämnet för undersökningen är en analys av internprecision och s.k. interna kvalitetstal för GNSS-antennen Trimble R8. Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka möjligheter det finns till kvalitetskontroll av GNSS-mätningar, och då i första hand sambandet mellan GNSS-instrumentens interna precision och mätningarnas grad av riktighet.Undersökningen visar att det inte finns någon nära koppling mellan GNSSantennens internprecision och den faktiska graden av riktighet i mätningen.Internprecisionen är därför inte ett hjälpmedel för att i efterhand detektera och rensa bort mätpunkter med låg grad av riktighet. Inget av Trimbles andra interna kvalitetstal har heller kunnat beläggas utgöra en indikator på grad av riktighet.Undersökningen visar däremot att det troligtvis finns ett samband mellan inställningarna av den interna precisionstoleransen och GNSS-antennens förmåga att sortera bort mätpunkter med låg grad av riktighet.

som individen tror uppskattas i det sociala sammanhanget,så den får fram rätt framtoning? Frågor av denna karaktär har varit med att byggaupp denna uppsats och drivit oss att ta reda på mer.Ovanstående är temat som denna uppsats behandlar och utreder. I fokusstår det mellanmänskliga mötet som sker under anställningsintervjun och hurintrycksstyrning används. För kandidaten och för rekryteraren äranställningsintervjun ett tillfälle då de båda i de flesta fall vill framstå i så goddager som möjligt. Intrycksstyrning är en metod för att skapa och förstärka intryckmed hjälp av olika taktiker.

SammanfattningBakgrund: Tjeders är ett anrikt företag i Malmköping som tillverkar larm och signalutrustning. I dagsläge känner Tjeders att deras varor och tjänster befinner sig i en slutfas i produktionscykeln, där vinsterna tas hem. Detta leder till att nya produkter och tjänster bör utvecklas.Metoden: Examensarbete har präglats av ett hermeneutiskt synsätt och en kvalitativ metodik. Teorin grundar sig i litteraturstudier och empirin på öppenriktade intervjuer samt omvärldsanalys i form av mediascanning. Den praktiska metoden har följt TAIDA, vilket är en övergripande modell för hur scenarioplanering sker.Diskussionen: I diskussionen sammanställs teorin med empirin där behandlas resonemangen om hur Tjeders ska gå vidare med de framkomna scenariona samt förslag kring handlade utifrån dessa.Resultatet: Examensarbete har resulterat i två scenariokors som behandlar teknik och marknad, scenariokorsen konstruerades genom en kreativ process där det insamlade materialet bearbetades.

Belo?ningssystem a?r ett styrverktyg som anva?nds fo?r att styra en verksamhet till ett eller flera uppsatta ma?l. Under senare a?r har belo?ningssystem bo?rjat ifra?gasa?ttas. Teoretiker har genomfo?rt studier som visar pa? att ett belo?ningssystems effekter inte alltid a?r positiva.

Bakgrund: Personer ?ver 65 ?r utg?r 17 procent av befolkningen, men de svarar f?r 25 procent av all suicid, vilket g?r gruppen ?verrepresenterad. Suicid f?rekommer i alla samh?llsklasser och ?r ett folkh?lsoproblem. P? varje fullbordat suicid genomf?rs cirka 30?40 suicidf?rs?k hos den yngre befolkningen.

Virkesmätningen har varit och är ett oumbärligt moment inom sågverksindustrin, eftersom det garanterar både köpar- och säljarparten en opartisk bedömning och prissättning av virket. Idag mäts huvuddelen av allt virke av professionella (oftast manliga), opartiska virkesmätare som är anställda vid någon av landets till antalet idag tre virkesmätningsföreningar. Den första virkesmätningsföreningen bildades i Ångermanälvs distriktet år 1892, medan Norrbottens virkesmätningsförening tillkom år 1936. Trots att dessa två län bägge tillhör Norrland och har en väl etablerad sågverksnäring så tog det 44 år innan Norrbotten följde Ångermanälvsområdets exempel och bildade en virkesmätningsförening. Självaste mättekniken har utvecklats på sådant sätt att nästan alla sågverk idag har automatisk mätning, även om graden av automation varierar.