Tågbuller
utvärdering med binaural teknik samt förslag till
åtgärder
Närhet till tågstationen är av central betydelse för järnvägstrafik vilket medför problem med buller. Bullerproblemet åtgärdas vanligen genom att förbättra isoleringen på närliggande fastigheter och/eller med bullerplank längs spåret. Detta är dock kostsamma lösningar och de positva effekterna är i vissa avseenden begränsade. Buller från järnväg beskrivs vanligen med A-vägd ljudtrycksnivå, denna beskrivning har dock vissa begränsingar. För att ge en bättre beskrivning av bullerstörning krävs bättre mätmetoder. Denna studie baseras på binaural teknik som till skillnad från traditionell mätteknik ger möjlighet till autentisk ljudåtergivning. Bullerstörning kan därigenom skattas i lyssningstest. Den inspelade mätsignalen används dessutom för beräkning av ett stort antal mätstorheter, t. ex. A-vägd ljudtrycksnivå men även så kallade sensoriska mätstorheter, som beskriver signalen på ett sätt jämförbart med hörupplevelsen. Syftet med studien är att utvärdera hur olika faktorer påverkar graden av bullerstörning. Bl.a. undersöks effekten av bullerskärmar, skillnader mellan olika tågtyper, körsätt och tåg som på olika sätt avviker från normal gång. Bullerstörning skattades av två olika lyssningsgrupper. Testen visade att bullerskärmarna är effektiva. Sambandet mellan relativ bullerstörning och olika mätstorheter studerades med multipel regressionsanalys. En modell som baseras på de sensoriska mätstorheterna hörstyrka och skarphet ger en bra beskrivning av relativ bullerstörning(r = 0,95). Modellen validerades med ett externt dataset. A-vägd ljudtrycksnivå är dock den enskilda mätstorhet som korrelerar bäst med relativ bullerstörning. För ytterliggare minskning av bullerstörning från järnvägstrafik måste i första hand tåg med avvikelser åtgärdas. Till avvikande tåg räknas godståg som bromsar eller har hjulplattor, vilket är problem som kan minskas med nya konstruktionslösningar. För tunga godstransporter i tätbebyggelse bör man undvika onödiga inbromsningar, t. ex. genom bättre planering och hårdare hastighetsbegränsning. Problemet med hjulplattor kan troligen minskas om speciella hjul används på tåg med höga axeltryck. För en tidig upptäckt av defekta tåg krävs en utbyggd och bättre mikrofonövervakning av tågtrafiken.