Aska från mindre biobränsleeldade rostpannor har ofta ett högt innehåll av oförbränt organiskt material. Det försvårar återföring av askan till Skogsmark. Återföring förutsätter att askan kan härdas till en fast produkt, men härdningen blir ofullständig om askans innehåll av oförbränt material är för stort. I detta arbete har därför två rostpannor studerats med målet att identifiera åtgärder för att minska halten oförbränt organiskt kol i askan. Dessa var panna 1 på fjärrvärmecentralen Notnäs i Torsby och panna 1 på Sannaverket i KristinehamnAskanalyser visade att askan från panna 1 på Notnäs i dagsläget är av god kvalitet men attpanna 1 på Sannaverket är i behov av åtgärder för att sänka halten oförbränt.

Införandet av standarden IAS/IFRS i Sverige är en effekt av den internationalisering som skett de senaste åren. En stor skillnad märks bland de företag som nu måste redovisa tillgångar till verkliga värden istället för som tidigare till historiska värden. Skogskoncernerna ställs inför ett sådant faktum. Effekten blir att en mer rättvisande bild av skogens värde uppkommer.De intervjuade företagen, Bergvik Skog AB, Holmen, SCA, Sveaskog och Öhrlings PricewaterhouseCoopers håller med om att dolda värden försvinner och en mer rättvisande bild uppkommer men anser även att IAS 41 inte är direkt anpassat för nordiskt skogsbruk och att endast en approximation av det verkliga värdet kan uppnås. Respondenterna åsyftar särskilt på de lagstadgade återplanteringskostnader som inte får vara med i beräkningarna enligt en bokstavstolkning av IAS 41 men som ändå tas med av svenska skogsbolag.IAS 41 förespråkar främst att skogstillgångarna ska värderas enligt rådande marknadspriser.

För att främja landsbygdens utveckling och till följd av förändringar i markpolitiken tilläts genom lag bildandet av stora bostadsfastigheter på landsbygden 1990. Detta skulle ske genom att öka den enskildes möjlighet att utforma sin fastighet efter egna önskemål. Glesbygd, som är landsbygd karaktäriserad av gles befolkning, är mer utsatt för de problem som landsbygden står inför. Syftet med studien är att undersöka om det finns eller borde finnas en skillnad mellan lands- och glesbygden vid fastighetsbildning av stora bostadsfastigheter. Studien utförs genom en genomgång av rättskällor, tolkning av rättsfall och analys av Lantmäteriets praxis.

Det egentliga målet med denna rapport är att skapa underlag för beräkning av hur mycket biomassa från grot som kan blitillgänglig för förgasningsanläggningen VVBGC (Växjö Värnamo Biomass Gasification Centre) i Värnamo som är enpilotanläggning för CHRISGAS (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS). CHRISGAS-projektet syftar till att demonstreraframställning av väterik syntetisk gas för tillverkning av fordonsbränsle.Om upptagningsområdet till VVBGC antas vara 100 km radie finns det inom detta område ca 1,8 miljoner hektarSkogsmark, inom detta upptagningsområde slutavverkas ca 18 000 ha varje år där grotuttag är möjligt. Enslutavverkningsmogen tall med en brösthöjdsdiameter på 30 cm har ett grotutbyte på 0,23 kg grot per kg stamved,medan en gran med samma brösthöjdsdiameter har hela 0,42 kg grot per kg stamved. En björk med brösthöjdsdiameterpå 25 cm har däremot ett grotutbyte på 0,31 kg grot per kg stamved. Totalt sett finns varje år en potentiell tillgångtorrmassa grot på ca 710 000 ton inom upptagningsområdet, men beroende på vilken hanteringsmetod som användsförsvinner mellan 30?50 % utav torrmassan.

Detta examensarbete är utfört i samarbete med Skogsstyrelsen och är en undersökning om olika intressenters attityd till den tätortsnära skogen och dess skötsel. Studien är gjord inom Sundsvalls kommun med fokus på tätorten Sundsvall. Metoden som användes var direktintervjuer av semistrukturerat format, vilka genomfördes under hösten 2009. Hela bredden av intressenter, det vill säga både dem som sköter den tätortsnära skogen samt dem som nyttjar den, tillfrågades om sina åsikter. Vidare diskuteras vad som kan vara viktigt för dem som ansvarar för skötseln att tänka på i framtiden.

This work is a part of the project ?Våtmarker i odlingslandskapet ? uppföljning av miljömålen? (Wetlands in arable land ? following-up of the environmental goals). The main objective with this project is to study nitrogen and phosphorus retention in a constructed wetland by using mass balance calculations. Continuous measurements of nutrients and water flow through the inlet and the outlet of the wetland are made. However, substantial amounts of nitrogen and phosphorus were assumed to reach the wetland with a drain-pipe transporting wastewater from nearby houses (10 persons).

Sveaskog AB har av sin ägare svenska staten fått i uppdrag att sälja 10 % av det markinnehav man hade 2002 i syfte att stärka enskilt jord- och skogsbruk. Detta för att det förväntas bli lättare för enskilda privatpersoner att få en utkomst i glesbygden. Syftet med studien var att granska försäljningsprocessen och vilka fastigheter som sålts. Köparna, deras motiv till köpet och hur det påverkat dem och omgivningen har också studerats. Nyckelpersoner inom Sveaskog intervjuades för att förstå försäljningsprocessen och vilka kriterier man hade för att välja områden till försäljning.

Många av de länder som idag har en hög andel slumområden styrdes länge av europeiska kolonialmakter. Grunden till hur många av dessa länders städer ser ut idag, etablerades redan då. Den kaotiska urbanisering av städer som skett de senaste 50 åren är en konsekvens av fattigdom, korrupta makthavare samt odemokratiskt skött politik. Idag lever mer än hälften av världens befolkning i städer, och mycket tyder på att den urbaniserade befolkningen kommer att växa. I låginkomstländer är problemet som störst, där majoriteten av stadens invånare bor i så kallade slumområden.

Ett planprogram inför detaljplan har arbetats fram på fastigheten Arjeplogs Prästbord 2:1 i Arjeplogs kommun. I dagsläget utgörs programområdet av traditionellt brukad Skogsmark beläget vid sjön Sälla, endast några kilometer från Arjeplog tätort. I examensarbetet har två dokument tagits fram, ett program och en tillhörande miljö-konsekvensbeskrivning. Dessa finns redovisade i avsnitt 2. Resultat planprogram och 3.

Skogen i Sverige brinner idag inte alls lika ofta som tidigare. Detta har lett till att många brand-gynnade och brandberoende arter riskerar att försvinna. För att motverka detta har naturvårdsbränningar på Skogsmark blivit allt vanligare under 2000-talet. Hälften av all skog i Sverige är certifierad enligt Forest Stewardship Council (FSC) vilket innebär att många stora skogsägare har ett krav att bränna en areal som motsvarar fem procent av den årliga avverkningsarealen. Flera av de större skogsföretagen har idag svårt eller delvis svårt att nå upp till detta mål.

Inom kort kommer mycket stora arealer Skogsmark att byta ägare. En äldre generation kommer lämna över till en yngre som i högre utsträckning har jobb utanför skogssektorn och som bor längre ifrån fastigheten. För att Mellanskog ska vara en attraktiv skoglig partner även för den nya generationen och erbjuda vad de behöver är det viktigt att veta vilka förväntningar och krav de har på skogen och skogsägarföreningen. Denna undersökning vände sig till dagens äldre medlemmar (> 70 år) i Mellanskog men framförallt till deras barn. Målet var att besvara följande frågeställningar: ? Finns det skillnader i föräldrarnas respektive barnens avsikter att behålla skogen inom familjen? ? Vilka eventuella problem ser barnen med skogsägande och vilka hinder ligger i vägen för att de ska ta över skogen? ? Vilka produkter och/eller tjänster kommer bli viktigast för framtidens skogsägare? Drygt 700 medlemmar kontaktades och 262 lämnade ut sina barns fullständiga kontaktuppgifter.

Det finns ett stort behov av att skydda artrikedomen i de svenska skogarna. Skydd av värdefulla skogsområden innebär att betydande arealer måste undantas från skogsproduktion. Förutom formellt skydd har Sveriges riksdag genom miljökvalitetsmålet ?Levande skogar? beslutat att skogsbolag och enskilda markägare frivilligt ska avsätta 500 000 hektar produktiv Skogsmark. Varaktigheten hos de frivilliga avsättningarna bedöms vara långsiktig men omprioriteringar kan påverka tidshorisonten och frågan är förhållandevis outredd.

Hybridasp (Populus x wettsteinii) är en snabbväxande hybrid mellan europeisk asp (Populus tremula L.) och nordamerikansk asp (Populus tremuloides Mich.). Det finns svenskt hybridaspmaterial framtaget för odling i Götaland men inte för övriga delar av Sverige. För odling av hybridasp i övriga delar av Sverige rekommenderas ofta finländskt odlingsmaterial. Hybridasp lämpar sig väl som biobränsle tack vare dess höga tillväxt och då efterfrågan på biobränslen förväntas öka är det viktigt att ta fram ett hybridaspmaterial som har högre härdighet och tillväxt än de hybridaspkloner som finns på marknaden idag. Målet med denna studie var att göra ett urval av lämpliga hybridaspkloner för odling i södra och mellersta Norrland utifrån försök med nyframtagna korsningar.

Skogsstyrelsen har tagit fram underlag där de visar hur mycket ungskog det finns i alla älgförvaltningsområden i Sverige. Detta gör de genom analys av satellitbilder. Skogsstyrelsen använder mängden ungskog som ett mått på hur mycket foder det finns för älgarna. De påpekar att man bör komplettera med fältinventeringar för att få en mer rättvis bild av fodertillgången, men i 2012- och 2013 års foderprognoser ingår inte fältinventeringar i underlaget. Problemen med metoden är att utan fältinventeringar får man inte en rättvis bild av fodertillgången i ungskogen. Det är inte alla ungskogar som erbjuder bra föda för älgen, t.ex.

Kravet på användning av förnyelsebara energikällor ökar, år 2020 ska de stå för 50 % av all energianvändning. För att öka utbudet av skogsbränsle och utveckla bränslekedjan i hållbar riktning måste ny kunskap och teknik utvecklas för intensivodling av snabbväxande trädslag på Skogsmark. Mot denna bakgrund har ett trädslagsförsök anlagts i södra Sverige, med syftet att på sikt besvara frågorna kring intensivodling av skog. Avgången hos plantor är som störst under de första åren efter plantering för att därefter plana ut vid cirka 10 års ålder. Överlevnaden under föryngringsfasen beror i hög grad på vilken utsträckning snytbaggar förekommer samt vilka åtgärder man vidtagit för att få så bra etablering av plantorna som möjligt. Syftet med studien var att undersöka överlevnaden, skador och höjdutvecklingen för de ingående trädslagen tall, gran, björk, hybridasp och poppel, 1 till 2 år efter plantering. Resultatet visade en lägre överlevnad andra året jämfört med första året. Detta berodde delvis på en okänd skada hos poppeln, som troligtvis också hade inverkan på höjdutvecklingen.