Tillgängliga mängder GROT inom 100 km radie från Värnamo
Det egentliga målet med denna rapport är att skapa underlag för beräkning av hur mycket biomassa från grot som kan blitillgänglig för förgasningsanläggningen VVBGC (Växjö Värnamo Biomass Gasification Centre) i Värnamo som är enpilotanläggning för CHRISGAS (Clean Hydrogen-RIch Synthesis GAS). CHRISGAS-projektet syftar till att demonstreraframställning av väterik syntetisk gas för tillverkning av fordonsbränsle.Om upptagningsområdet till VVBGC antas vara 100 km radie finns det inom detta område ca 1,8 miljoner hektarskogsmark, inom detta upptagningsområde slutavverkas ca 18 000 ha varje år där grotuttag är möjligt. Enslutavverkningsmogen tall med en brösthöjdsdiameter på 30 cm har ett grotutbyte på 0,23 kg grot per kg stamved,medan en gran med samma brösthöjdsdiameter har hela 0,42 kg grot per kg stamved. En björk med brösthöjdsdiameterpå 25 cm har däremot ett grotutbyte på 0,31 kg grot per kg stamved. Totalt sett finns varje år en potentiell tillgångtorrmassa grot på ca 710 000 ton inom upptagningsområdet, men beroende på vilken hanteringsmetod som användsförsvinner mellan 30?50 % utav torrmassan. Det betyder att den torrmassa grot som verkligen blir tillgänglig för industrinär ca 350 000 ton (motsvarande ca 1,7 TWh) om det inte ingår några barr i uttaget. Det är dock teoretiskt möjligt att dentotala mängden grot kan bli upp mot 500 000 ton torrmassa (motsvarande ca 2,5 TWh) om allt grot tas ut innan barrenfaller av. Den hanteringsmetod som används i störst utsträckning idag för att få ett avbarrat grot medför en kostnad på117 kr/MWh medan buntningsmetoderna där barren ingår i uttaget kostar 85-90 kr/MWh. Det betyder alltså att?förädlingskostnaden? att låta barren trilla av blir ca 30 kr/MWh.