Under de senaste åren har SVO utvecklat en "grön skogsbruksplan" som präglas av viljan att uppnå två jämställda mål, ett miljömål och ett produktionsmåL I samband med detta har riktlinjer tagits fram för hur stor andel av den produktiva Skogsmarken på en fastighet som skall skötas med olika grad av miljöhänsyn. Enligt riktlinjerna bör man på fastighetsnivå sköta minst 5% av Skogsmark enligt målklasserna NS/NO (Naturvårds-Skötsel/Naturvårds-Orört), minst 5% enligt målklassen PF (Produktionsmål -Förstärkt naturhänsyn) och högst 90% av Skogsmark enligt målklassen PG (Produktionsmål-Generell naturhänsyn). Detta kan betecknas som målnivån 90-5-5. Denna studie försöker belysa de produktionsmässiga och ekonomiska konsekvenserna för skogsägaren av implementeringen av dessa riktlinjer. Två fastigheter, Brattåker strax väster om Vindeln och Östad strax väster om Alingsås, blev utsedda att representera norra respektive södra Sverige.

The aim of this study about wind power planning in forest was to examine the factors and restrictions, which represent technical limitations, biodiversity, tourism and amount of energy for wind farms in Kronoberg County. Suitable areas for wind power were identified from the collected information about planning principles and potential conflicts. From the suitable areas the potential energy gain is calculated. Methods used were mainly a literature review, interviews with experts and practitioners, GIS analysis and a rough calculation of the energy gain. The section of information and facts describes in general wind power planning and possible conflicts.

Denna studie visar att sidvallsängarna som fanns i Västmanland år 1910 i stor utsträckning har övergått till den marktyp som låg runt omkring dem. Där sidvallsängen omges av skogliga bygder har ängen övergått till skog eller sumpskog. Där sidvallsängen omges av jordbruksbygder har ängen övergått till åker, betesmarker, bebyggelse eller andra öppnare markanvändningar. De sidvallsängar som finns kvar på 2000-talet omges av en högre andel åker samt bete samt buskmark än genomsnittet både 1910 och idag. Däremot har Skogsmark en negativ inverkan på sidvallsängarnas överlevnad.

Den 8 januari 2005 drabbades södra Sverige av stormen Gudrun, detta resulterade i att ca 272 000 ha Skogsmark skadades i Götaland, och av denna yta var 64 % så pass hårt drabbade att föryngringsplikt inträdde. I jämförelse med skogsägarna som drabbades hårt av de ekonomiska konsekvenserna fick hjortdjuren en ökad fodertillgång och gavs möjlighet att öka i antal. Syftet med denna studie var att analysera eventuella trender och samband i frågan om betesskador orsakade av de större hjortdjuren före och efter stormen Gudrun och om detta i sin tur kunde kopplas till tillgången på foder och populationens storlek av de större hjortdjuren. Med data från riksskogstaxeringens inventeringar av fodertillgång har vi gjort beskrivande analyser och statistiska analyser i Minitab. Vi har kunnat konstatera att viltfodret har ökat, betesgraden för björk och övriga viltfoder arter har minskat och tallens betesskador har förändrats mellan perioderna 2000-2004 och 2008-2012. Det hårda betet på tall har ökat och tall utan bete har ökat..

Fokus för denna uppsats ligger i möjligheten för skog och mark att användas som verktyg i klimatarbetet. Syftet är att analysera funktionen av kol bundet via skogsprojekt inom handelssystem för koldioxid, samt kalkylera kostnaden att binda ett ton kol i svensk Skogsmark. Ökad efterfrågan på skogsresurser ur produktion och miljöaspekt kräver åtgärder som ökar virkesvolymen i skogen. Nya möjligheter att reducera koldioxid i atmosfären har gjort kolsänkor till en viktig del i internationella Kyotoprotokollet. Uppsatsen diskuterar möjligheter och hinder för koldioxidkrediter skapade inom skogsbruk att inkluderas i ekonomiskt effektiva handelssystem såsom EU ETS, vilket kan bli aktuellt inom en snar framtid.

Under det senaste decenniet har intresset att investera i skogsfastigheter ökat. Detta har gjort att bankerna idag utvecklar sina segment inom skog- och lantbruk. Har som mål att underlätta vid värdering av skogsfastigheter genom att undersöka sambandet mellan markens naturliga virkesproducerande förmåga till årlig nettoavkastning. Beräkningarna är uppbyggda på nuvärdesmodeller och syftar till att visa likvärdig årlig inkomst. Landet delades upp i fyra regioner för att avspegla regionala skillnader i produktionsförmåga. Resultatet visar att det finns stora skillnader i årlig avkastning mellan regionerna. Förklaringen till detta är att boniteten är avtagande med stigande breddgrad.

Vid så gott som alla skogsbolag, däribland SCA, utförs sk ekologisk landskapsplanering i syfte att väga samman målsättningar för virkesproduktion och bevarande av biologisk mångfald. Frågor kring framtida mängd gammal skog, särskilt dess rumsliga fördelning, har hittills i liten omfattning behandlats i denna planering. I föreliggande arbete studerades hur förekomsten av äldre skog, i termer av areal och dess rumsliga fördelning, förändras över en 60-års period inom ett specifikt landskap. Landskapet, omfattande ca 18 000 ha produktiv Skogsmark, kallas Gimåprojektet och är beläget inom Bräcke arbetsområde (AO). slutavverkningstidpunkter för avdelningarna inom landskapet beräknades på basis av en strategisk plan för Bräcke AO.

Året var 1942 då egendomen Löfstad slott tillföll Svenska riddarhuset och Östergötlands Fornminnes? och Museiförening (nuvarande Östergötlands länsmuseum). Den sista ägarinnan på slottet, Emily Piper, testamenterade egendomen och ville med testamentet bevara slottet för att visa upp det för allmänheten som ett ?verkligt typiskt exempel på ett adligt hem på ett gammalt svenskt gods under 1800?talet?. I dag förvaltar företaget Linköpings skogstjänst egendomen som förutom slottet består några tusen hektar jord? och Skogsmark samt 39 bostadshus och ett 60 tal olika ekonomibyggnader.

Uttaget av biomassa har ökat i det svenska skogsbruket. Energi från biomassa är en viktig del i att Sverige nu uppnått EU´s miljömål om att minst 50 % av vår energiförbrukning skall komma från förnyelsebara källor. I och med en ökad förbränning av biobränslen bildas också mer vedaska som idag till största del deponeras. Aska är starkt basverkande och innehåller alla de mineralnäringsämnen, förutom kväve, som träden under sin tillväxt tagit upp. Ett ökat biomassauttag och ett intensivare skogsbruk ger en ökad naturlig försurning, och en ökad bortförsel av mineralnäringsämnen.

Målet med skogsbruk är idag så mycket mer än produktion av timmerråvara. Det finns ett behov av alternativa skötselsystem och metoder i skogsbruket. Ett skötselsystem som väckt ökat intresse hos flera aktörer och intressenter i samhället är blädningsbruk. Blädningsbruk är ett system för att sköta fullskiktade skogar. Med fullskiktad skog menas en skog där det finns träd i alla storlekar.

Intensivt skogsbruk har medfört stora förändringar i den boreala skogens struktur och sammansättning. Epifytiska gammelskogslavar så som garnlav, Alectoria sarmentosa, tillhör de arter som drabbats hårt av korta omloppstider och ökad fragmentering av skogen då de kräver gamla träd som substrat samt är känsliga för förändringar i mikroklimat. Vi har med en GIS-analys gjort en modellering över hur stor andel lämpligt habitat för garnlav som finns i Vilhelmina kommun samt hur det är fördelat i landskapet. Modellen baserades på en regressionsfunktion med data från Riksskogstaxeringens inventeringar av hänglavar som grund. En utsökning med kNN-data (satellitdata över Sveriges Skogsmark) som bas gjordes och en karta över var i landskapet det förelåg hög sannolikhet att påträffa bra habitat för garnlavar producerades.

Askåterföringen på fastmark syftar till att återställa den långsiktiga näringsbalansen och motverka markförsurningen. Den är ett led i ett kretsloppstänkande där allt som tas ifrån marken också ska återföras.Ett ökat behov av skogsbiobränslen leder till att grenar och toppar (GROT) i allt högre utsträckning flyttas från skogen därmed förflyttas en stor del av viktiga näringsämnen. Baskatjonerna som annars motverkar markförsurningen blir kvar i askan.Askan som blir kvar efter förbränning läggs vanligen på deponi, men med hjälp av införda deponiskatter är målsättningen att askan ska återföras till skogen för att sluta kretsloppet.För markvärdesberäkningarna användes värderingsprogrammet Plan33. 12 trädslagsrena fiktiva bestånd skapades, 6 fastmarksbestånd och 6 bestånd på dikad torvmark, med medianboniteter för Götaland.Tillväxteffekterna har visat sig vara måttliga på fastmark. Denna studie visar att endast granmarker ger positivt nuvärde vid askåterföring i Götaland.

The depth-to-water-index (DTW-index) is derived from digital elevation models (DEM) to map soil wetness, in terms of distance from soil surface to the ground water table. The aim of this GIS based study was to investigate the existence of a relationship between DTW-index and forest site productivity (SP). The belief of such an assumed relationship was based on knowledge that the ground water level is related to site properties that can either promote or impede tree growth. Data primarily comprised rasters of the Krycklan catchment in northern Sweden and depicted DTW-index and a laser scanned vegetation height. The 100th height percentile of each pixel in the vegetation raster was assumed to mirror the top-height, letting it act as a relative measure of SP within a delineated area of equal stand age.

Attityden gentemot lövträd och lövskog i norra Sverige började förändras i mitten av 1900-talet. Tidigare var lövträden en resurs inom det agrara samhället, men genom det industriella skogsbrukets utveckling började man alltmer betrakta lövträden som ett problem. Lövträden gav sämre lönsamhet på grund av att de inte efterfrågades inom industrin och lövträden ansågs även hota barrträden och deras föryngring genom sin förmåga att föröka sig vegetativt genom stubbskott och rotskott. Det fick till följd att det inom skogsbruket talades om ett ?lövproblem?.

Sweden?s forestry legislation was updated in 2010 and a new definition of forest land was introduced. This definition was adapted to the one used by the Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO) for international statistics on the state of the world's forests. It is in short based on the lands ability to grow forest that reaches 5 meters, 10 % canopy closure and has a continuous distribution, according to FAO at least 0.5 hectares. A country-wide laser scanning is now carried out for the production of a new national elevation model; the laser data also provides information on forest height and density.