FÀrg anses livsviktig för den mÀnskliga organismen och en vital del av den helande trÀdgÄrden. En hÀlsotrÀdgÄrd ska tillgodose brukaren samtliga terapeutiska inslag oavsett funktionshinder. Trotts detta saknas det funktionella fÀrginslag för den blinda brukare som söker rekreation i en helande trÀdgÄrdsmiljö. Kromoterapi Àr en form av fÀrgterapi som anvÀnts sen 2000 f. kr.

Uppsatsen syftar till att förstÄ unga, arbetande akademikers reflektioner kring att uppnÄ balans mellan fritid och arbete. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har vi undersökt och fÄtt större inblick i problemomrÄdet utifrÄn vÄra sex intervjupersoner upplevelser. Resultatet av vÄr undersökning visar att vÄra intervjupersoner upplever att de har balans. Balansen uppnÄr de genom en klar grÀnsdragning mellan arbete och fritid och att anvÀnda fritiden till rekreation, ÄterhÀmtning och umgÀnge med familj och vÀnner. DÄ vÄra intervjupersoner Àr nya pÄ arbetsmarknaden och har lagt mycket tid och pengar pÄ utbildning, har de som mÄl att utvecklas inom sitt yrke.

I dagens samhÀlle pratas det alltmer om förtÀtning av stÀder. TÀtare stÀder ger allt mindre mellanrum mellan bebyggelsestruktur och infrastruktur. Grönstrukturen Àr ett begrepp som fÄr allt mer utrymme i planeringen och ett mÄl Àr att grönstrukturplanering ska fÄ samma sjÀlvklara plats som till exempel planering av infrastruktur. Denna kandidatuppsats behandlar grönstrukturplanering pÄ regional och kommunal nivÄ med Landskrona kommun som exempel. I arbetet undersöks begreppet grönstruktur och planeringen av grönstruktur.

Transporter, resursslöseri och okunskap hos konsumenter tyder pÄ att den globala matindustrin Àr ohÄllbar och ett alternativ till den industrialiserade matproduktionen Àr att konsumera mer nÀrproducerat och ekologiskt och öka medvetenheten om hur vÄr mat hamnar pÄ bordet. DÀrför Àr det intressant att studera fenomenet stadsodling som uppstÄr pÄ allt fler stÀllen runtom i vÀrlden.Syftet med detta arbete Àr att undersöka de ekologiska, sociala och ekonomiska hÄllbarhetsaspekterna med stadsodling och frÄgestÀllningen lyder: ?Hur kan stadsodling bidra till ekologisk, social och ekonomisk hÄllbarhet?? För att besvara frÄgestÀllningen studeras litteratur och ett fall i verkligheten, TrÀdgÄrd pÄ spÄret.Resultatet visar att det finns olika typer av stadsodling och att TrÀdgÄrd pÄ spÄret Àr en variant som har flera sociala och ekologiska aspekter. Det visar sig att stadsodling som ett medel till att försörja en stads invÄnare med mat Àr orealistiskt men att stadsodling har mÄnga andra aspekter inom hÄllbarhet. Stadsodling kan verka för social hÄllbarhet genom att vara en plats för rekreation och sociala möten.

The movement of the allotment gardens reached Sweden in the beginning of the last century. The allotment gardens quickly spread among the big towns from Malmö in the south and to the far north of the country. Today, there are about 42 000 owners of allotment gardens in Sweden. This work will show the differencies and similarities comparing the original ideas of allotment gardens with how they are used today. The specific questions were; what are the reasons to acquire an allotment garden; is it used for raising vegetables and fruit or only for growing flowers; is what is cultivated there also gathered and used or is it cultivated only for the pleasure of gardening; and finally how the owners of the allotment gardens spend their time there ? by cultivating the land or by recreational activities. Literature studies were made as well as an inquiry at one allotment garden area i Lund. The ideas of the original allotment gardens in the beginning of the 20th century were as much based on the need of getting out of the aparment to a healthy environment, as cultivating vegetables for economical reasons.

I DAG RÅDER ETT STORT OMVANDLINGSTRYCK pĂ„ de före detta industriomrĂ„dena lĂ€ngs inloppet till Stockholm och MĂ€larens strĂ€nder. Dessa platser utgör attraktiva tomter för bostadsbyggande och mĂ„nga omrĂ„den har byggts om eller Ă€r under omvandling. Ett av dessa Ă€r Lövholmen vid Liljeholmen. HĂ€r finner man idag bland annat Beckers hundraĂ„riga fabriksanlĂ€ggning med avsevĂ€rda kultur- historiska vĂ€rden. EXAMENSARBETET HAR LETT FRAM till ett planförslag som visar pĂ„ hur en kommande förtĂ€tning av planomrĂ„det kan utformas. Förslaget grundas i inventerings- och analys-resultat samt pĂ„ tidigare stĂ€llningstaganden frĂ„n bland annat Stockholms stadsbyggnadskontor. PLANFÖRSLAGET INNEBÄR I STORA DRAG att omrĂ„dets be-varandevĂ€rda bebyggelse utgör stommen och ny samtida bebyggelse införs i medveten kontrast.

By exploring different forms of urban cultivation and looking into future gains of sustainability, I want to focus on unconventional and perhaps necessary ways of building, living and making a living. This will be made through study of literature on the topic.Urban cultivation could be anything from a pot of basil in the kitchen window to a city farm. The core of the concept is that the food is produced where it is eaten, in or in direct vicinity to the city and that it is produced ecologically. There will be many benefits, ecological, economical and social.The world is at a turning point right now where consumption patterns and the industry processed food are questioned and it is important that the things we consume are genuineand authentic. We want food that is locally and ecologically produced; food that we can trust.

Studien Ă€r en utvĂ€rdering av provytor i Östergötland anlagda i SLU:s regi enligt Naturkulturmetoden. Hypotesen med Naturkultur Ă€r att metoden ger bĂ€ttre resultat avseende ekonomi, naturvĂ„rd och mĂ„ngbruk pĂ„ samtliga stĂ„ndorter i Sverige.Syftet med studien var att mĂ€ta tillvĂ€xtreaktioner hos kvarlĂ€mnade dominanter och grova trĂ€d, undersöka hur grundytan fördelar sig i olika diameterklasser samt i vilka diameterklasser volymproduktionen hamnar.Undersökningen genomfördes som en fallstudie med kvantitav ansats, dĂ€r underlaget bestod av tvĂ„ tidigare inventeringar samt en ny inventering 23 tillvĂ€xtsĂ€songer efter försöksetablering.Majoriteten av ytorna hade en relativ tillvĂ€xt som var lika hög eller högre hos dominanter och grova trĂ€d Ă€n kontrollparcellen. De hĂ„rdast gallrade parcellerna hade högst invĂ€xning. Resultatet pekar pĂ„ att för hĂ„rda gallringar vid enstaka tillfĂ€llen sjunker tillvĂ€xten pĂ„ lĂ„ng sikt. Nytt bestĂ„nd kan konkurrera kraftigt med de kvarlĂ€mnade dominanterna och grova trĂ€d.Slutsatsen Ă€r att denna rapport inte kan anvĂ€ndas som underlag för rekommendationer för hur skötsel enligt Naturkultur ska bedrivas, men den kan ge vĂ€gledning till att hitta vĂ€gar i skogsskötseln dĂ€r ekonomi, miljö och rekreation tillsammans kan fĂ„ ett större vĂ€rde Ă€n dagens trakthyggesbruk. .

De svenska strÀnderna och de strandnÀra omrÄdena utgör i mÄnga avseenden en vÀrdefull miljö för allmÀnheten. I Sverige skyddas sÄdana omrÄden i lag, strandskyddslagstiftningen, dÀr den senaste mer omfattande lagÀndringen Àgde rum 2009-2010. Strandskyddslagstiftningens syfte Àr att trygga allmÀnhetens tillgÄng till strÀnder och bevara goda livsvillkor för vÀxt- och djurlivet. Dessutom finns "allemansrÀtten" som i lag vÀrnar om allmÀnhetens rÀttighet att vistas i naturen, Àven pÄ mark som Àr privatÀgd. StrandomrÄden Àr tydligt exempel pÄ hur tvÄ motstridiga intressen kan stÄ i konflikt med varandra; det allmÀnna intresset av en tÀtortsnÀra rekreation, mot kommunens intresse att utveckla kommunen och exploaterings intressen att bygga i strandnÀra omrÄden.Syftet med detta examensarbete har varit att belysa hur den praktiska tillÀmpningen av strandskyddslagstiftningen fungerar nÀr intresset för tÀtortsnÀra rekreation kommer i konflikt med tÀtortsutveckling i den kommunala planeringen.

Syftet med det hÀr examensarbetet har varit att studera vad Lidingöborna tycker om volymblÀdningen som utfördes i Yttringeskogen pÄ Lidingö under augusti 2007. Yttringeskogen Àr en av fem försöksytor anlagda för att studera hur olika typer av hyggesfritt skogsbruk pÄverkar sociala-, ekonomiska- och naturvÀrden. I det hÀr arbetet utvÀrderas de sociala vÀrdena med avseende pÄ framförallt rekreation och friluftsliv. Arbetet Àr en del av utvÀrderingen av projektet Kontinuitetsskogar och Kontinuitetsskogsbruk som drivits av Skogsstyrelsen. Huvuddelen av studien bestÄr av en postenkÀt med Ätta bilder.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka ekosystemtjÀnsternas potential för att anvÀndas i designprocessen av en bostadsgÄrd i LindÀngen i Malmö. FrÄgestÀllningarna som arbetet utgÄr frÄn Àr; Vad innebÀr konceptet om ekosystemtjÀnster i den mindre skalan? och Vilka ekosystemtjÀnster kan integreras i en gestaltning för att fÄ en ekologisk och socialt orienterad bostadsgÄrd? Metoderna som anvÀnts Àr litteraturstudie, samtal, platsstudier, gestaltningsförslag och gÄturer. Studien utgÄr frÄn en bostadsgÄrd i LindÀngen i Malmö vilket Àr del av ett miljonprogramsomrÄde frÄn rekordÄrens byggande. Millennium Ecosystem Assessment gjorde en omfattande utredning av vÀrldens ekosystem i början av 2000-talet. Den visade pÄ att mÄnga av ekosystemen som finns idag Àr hotade, och dÀrmed försvagas möjligheterna till att leverera ekosystemtjÀnster som mÀnniskan Àr beroende av.

MÀnniskan Àr i allt större utstrÀckning urban och nÀr stÀderna förtÀtas Àr det ofta friytorna som gÄr förlorade. Detta trots att grönska har flertalet positiva effekter som att förse oss mÀnniskor med livsnödvÀndiga ekosystemtjÀnster. För att Ästadkomma ett hÄllbart stadsliv mÄste stadens friytor planeras pÄ ett medvetet sÀtt som gör dem attraktiva och hÀlsosamma för mÀnniskor, djur och vÀxter. Att integrera ekosystemtjÀnster i planeringssammanhang Àr ett angreppssÀtt som anvÀnds allt mer för att frÀmja en hÄllbar stadsutveckling. I Malmö som berÀknas vÀxa med 100 000 invÄnare de nÀrmsta tjugo Ären finns en ambitionen om en tÀt och samtidigt grön stad.

Att rida ut i naturen pĂ„ sin hĂ€st Ă€r ett sĂ€tt att uppleva landskapet men det Ă€r ocksĂ„ motion och rekreation. MĂ„let med uppsatsen Ă€r att studera och beskriva det nuvarande intresset och arbetet pĂ„ lokal, och Ă€ven till viss del regional nivĂ„, med att förbĂ€ttra tillgĂ€ngligheten för ryttare i utvalda delar av SkĂ„ne som bestĂ„r av intensivt brukad jordbruksmark. I de utvalda omrĂ„dena finns det en problematik med ett ökat antal ryttare och hĂ€star och fĂ„ möjligheter att röra sig i landskapet. Uppsatsen undersöker hur tre kommuners processer, med tyngdpunkt pĂ„ Ängelholms kommun, ser ut för att öka tillgĂ€ngligheten för ryttare. Genom intervjuer med personer som Ă€r aktiva i ett ridslingeprojekt i Ängelholms kommun och erfarenheter frĂ„n de andra kommunernas representanter skapas en bild av hur arbetet ser ut.

SammanfattningSyftet med den hĂ€r litteraturstudien var att ta reda pĂ„ vad det finns för möjligheter och svĂ„righeter att producera Ă„l i fĂ„ngenskap. Med nya hĂ„llbara metoder att föda upp konsumtionsĂ„l skulle utfiskningen av glasĂ„lar minska i vĂ€rlden och man skulle kunna fortsĂ€tta Ă€ta den goda rökta Ă„len med gott samvete.Det finns vĂ€lutvecklade metoder för att inducera könsmognad hos han- och honĂ„lar. Detta utförs genom att injicera hormoner och man kan dĂ€rför frĂ„ga sig om det Ă€r hĂ„llbart i en produktion för framtiden. Efter klĂ€ckning av larverna finns flera viktiga faktorer att ta stĂ€llning till, sĂ„ som utfodring och optimal hĂ„llning av Ă„larna. Även Ă€gg- och mjölkekvaliteten spelar en stor roll nĂ€r det gĂ€ller att hĂ„lla Ă„larna vid liv.Abstract The aim with this study was to find out how far we have come to develop reproduction strategies in eel culturing.

Enligt kritisk rasteori Àr rasism en struktur som genomsyrar hela samhÀllet och upprÀtthÄlls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar dÀrför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan pÄverkas genom bilderböcker. "Ras" ses hÀr som en förÀndringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrÄn fysiska attribut och förestÀllningar om agerande och egenskaper utifrÄn dessa. UtifrÄn fenomenografiskt förhÄllningssÀtt görs studien pÄ 10 barn uppdelade pÄ tvÄ grupper genom att lÀsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som anvÀnds Àr fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildsprÄksteknik.