Den eko-effektiva staden
en studie av grönytefaktorns relevans för att säkra ekosystemtjänster
Människan är i allt större utsträckning urban och när städerna förtätas är det ofta friytorna som går förlorade. Detta trots att grönska har flertalet positiva effekter som att förse oss människor med livsnödvändiga ekosystemtjänster. För att åstadkomma ett hållbart stadsliv måste stadens friytor planeras på ett medvetet sätt som gör dem attraktiva och hälsosamma för människor, djur och växter. Att integrera ekosystemtjänster i planeringssammanhang är ett angreppssätt som används allt mer för att främja en hållbar stadsutveckling. I Malmö som beräknas växa med 100 000 invånare de närmsta tjugo åren finns en ambitionen om en tät och samtidigt grön stad. För att nå dit krävs strategier, där grönytefaktorn är en av dessa. Genom att tillämpa grönytefaktorn ska fungerande ekosystemtjänster säkras. Frågan är dock om grönytefaktorn är ett framgångsrikt planeringsverktyg för att skapa täta städer med fungerande ekosystemtjänster? Syftet med detta examensarbete är att svara på denna fråga genom att kritiskt granska de direkta effekterna av grönytefaktorn i förhållande till urbana ekosystemtjänster. Rekreation, lokalklimat, luftrening, bullerreducering, urban odling, samt dagvattenhantering är alla ekosystemtjänster med relevans för urbana områden och som ingår i denna studie. Genom en fallstudie granskas dessa nämnda ekosystemtjänster på totalt 20 fastigheter företrädesvis belägna i Malmö stad, för att undersöka grönytefaktorns relevans i sammanhanget.