In Sweden, exercise takes a great part in people?s lives. Health and a good conditioned body go hand in hand. Many Swedes exercise in groups, with aerobics or a similar form of workout at a training facility. A regular workout lasts for about an hour and is accompanied by music.

Det svenska landskapet har under det senaste Ärhundradet förÀndrats. Detta har lett till att det finns en efterfrÄgan efter naturupplevelser och rekreationsomrÄden. Sedan den första nationalparken bildades i Sverige, har skyddandet av vÀrdefull natur varit ett uppdrag som utförts av staten. Alltsedan dess har kommunerna fÄtt mer ansvar för natur- och kulturvÄrd. Tidigare studier visar pÄ att det behövs mer kunskap om den samhÀllsekonomiska potentialen som den tÀtortsnÀra skogen har för kommunerna. NaturvÄrdsverket och Naturskyddsföreningen rapporterade 2010 att det varierar hur kommunerna tar ansvar för att det ska finnas tÀtortsnÀra skog. I detta kandidatarbete har en studie utförts som försöker ta reda pÄ hur kommuner i VÀsterbottens lÀn hanterar den tÀtortsnÀra skogen i översiktlig planering och hur den praktiska skötseln genomförs.

Examensarbete behandlar PiteÄs grönomrÄden och vattenrum med fokus pÄ Boverkets beskrivning av de sociala aspekterna, vilket menas hur vi mÀnniskor anvÀnder stadens gröna rum. De ekologiska och kulturella aspekterna beskrivs dock Àven i examensarbetet, detta för att pÄvisa den samlade vikten av en stads gröna omrÄden. PiteÄs grönomrÄden har avgrÀnsats till stadsnÀra rekreationsomrÄden i form av strÄk, motionsspÄr och friluftsomrÄden samt vattenrum och parker. Examensarbetet innefattar Àven hur dessa ser ut och anvÀnds vintertid. Genom inventering och analys av PiteÄs grönomrÄden har det utkristalliserats vilka platser som bör fÄ en ny utformning och nya anvÀndningsomrÄden, nya förslag har dÀrför utarbetats för dessa.

I Sverige infördes de första provisoriska strandskyddsreglerna genom lagstiftning under 1950-talet för att trygga det ökade behovet av rekreation och friluftsliv vid strÀnderna. Genom en lagÀndring 1975 blev strandskyddet obligatoriskt och gÀller sedan dess vid kusten, sjöar och vattendrag. Strandskyddet innebÀr ett generellt förbud mot att inom 100 meter frÄn vattenlinjen uppföra nya byggnader, anlÀggningar eller vidta liknande ÄtgÀrder. Under Ären har dock en kritik mot strandskyddsreglerna vuxit sig allt starkare. FrÀmst har det varit den generösa kommunala dispensgivningen som har varit föremÄl för kritik.

Av tradition prioriteras trafiksÀkerheten vid gestaltningen av vÀgens grönytor, men ytorna kan fylla fler funktioner Àn sÄ. De perspektiv som det hÀr arbetet belyser Àr trafiksÀkerhet, skötsel, förhindrande av föroreningar, ekologi, trafikantupplevelse och estetik, rekreation och rörelse lÀngs vÀgen samt produktion. VÀgen har en fragmenterande effekt pÄ landskapet, vilket pÄverkar vÀxter, djur och kulturvÀrden, men rÀtt utformning och skötsel av vÀgkanterna kan minska vÀgarnas negativa effekter. Sveriges vÀgkanter omfattar idag lÄngt över 200 000 ha, sÄ det Àr inte svÄrt att se att förÀndring kan göra skillnad. Utformad och skött pÄ rÀtt sÀtt kan dessa vÀgkanter ex.

Syftet med det hÀr arbetet har varit att granska hur Afrika framstÀlls i tre svenska lÀroböcker avseende Àmnet geografi, utifrÄn de strÀvansmÄl som finns i kursplanen. Arbetet har innefattat granskning av alla de bilder som behandlas i kapitlen om Afrika, jÀmte ambitionen att försöka fÄ syn pÄ de underliggande budskap som bilderna har, via analys utifrÄn ett kulturperspektiv. Metoden för undersökningen har varit bildanalytisk och det har anvÀnts semiotiska verktyg för att granska lÀroböckernas bilder. UtifrÄn ett kulturperspektiv har bilderna sedan tolkats och bearbetats. Resultatet visar att det som lÀroböckerna tycks förmedla, Àr en europeisk syn pÄ kontinenten.

I DAG RÅDER ETT STORT OMVANDLINGSTRYCK pĂ„ de före detta industriomrĂ„dena lĂ€ngs inloppet till Stockholm och MĂ€larens strĂ€nder. Dessa platser utgör attraktiva tomter för bostadsbyggande och mĂ„nga omrĂ„den har byggts om eller Ă€r under omvandling. Ett av dessa Ă€r Lövholmen vid Liljeholmen. HĂ€r finner man idag bland annat Beckers hundraĂ„riga fabriksanlĂ€ggning med avsevĂ€rda kultur- historiska vĂ€rden. EXAMENSARBETET HAR LETT FRAM till ett planförslag som visar pĂ„ hur en kommande förtĂ€tning av planomrĂ„det kan utformas.

I denna kvalitativa uppsats undersöks hur arbetsförmedlingen hanterar situationen dÄ en ny ÄtgÀrd, i detta fall friÄret, ska implementeras i organisationen. UtgÄngspunkten ligger i ett strukturfunktionalistiskt samhÀllsperspektiv dÄ vi vÀljer att se arbetsförmedlingen och friÄret som funktioner i samhÀllet. Fokus i uppsatsen Àr att se hur ÄtgÀrden friÄret pÄverkade arbetet inom arbetsförmedlingen. Det tas Àven upp vad arbetsförmedlingen Àr för en organisation och vad arbetsförmedlingen respektive friÄret fyller för funktion i samhÀllet. FriÄret anses behövas dÄ arbetsmarknaden och arbetslivet stÀller allt högre krav pÄ individen och samhÀllet.

This essay intends to provide an understanding of the developments in the right of public access and recreational activities in the forests of Sweden, and which factors and prerequisites that have affected this development. The forest and its history, along with recreational development has in many ways shaped today?s rights of public access, but there is also an age-old tradition of public access that has affected how we have used the forest, and that also has enabled the development of outdoor recreation. Many are unaware of this, which causes misunderstanding to appear around the rights of public access and how it is supposed to be used.The essay opens with historical descriptions of public access, the Swedish forest and outdoor recreation, to thereby provide a picture of how these three fields have influenced each other over the centuries. This is followed by a description of the current access rights and the problems associated with those, and a description of other countries' equivalent of the right of public access.

Jag har i detta arbetet undersökt hur man pÄ fritidshem i UmeÄ anvÀnder sig av naturen i sin verksamhet. Jag har ocksÄ tagit reda pÄ nÀr naturen anvÀnds och vilka hinder som eventuellt kan finnas . I undersökningen har jag försökt utröna om det finns skillnad för hur mycket man Àr ute i förhÄllande till var fritidshemmen Àr belÀgna samt om naturanvÀndandet svarar mot de uppgifter fritidshemmet har. För att fÄ reda pÄ detta har jag anvÀnt mig av intervjuer med fritidspedagoger. Resultatet av undersökningen visar att fritidshemmen anvÀnder naturen för rekreation, i inlÀrningssyfte samt för att ge barnen utevana.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka faktorer som pÄverkar hur förvÀrvsarbetande mÀnniskor i GÀvle anvÀnder sig av bil och aktiv transport nÀr de transporterar sig till destinationer inom staden. Tio personer, fem butiksbitrÀden och fem lÀrare, intervjuades angÄende deras transportvanor och resonemang kring valet av transportsÀtt.Resultatet visade att aktiv transport var det vanligaste transportsÀttet till arbete, trÀning och butiker i centrum medan bilen var det vanligaste transportsÀttet till mataffÀren och destinationer pÄ lÀngre avstÄnd frÄn hemmet. AvstÄndet till destinationen, tiden det tar att transportera sig, transport av eventuella varor, bekvÀmlighet, intresse av motion och rekreation, Ärstid, vÀder samt synen pÄ ekonomi och miljö var faktorer som pÄverkade om deltagarna valde att transportera sig med bil eller aktiv transport. Definitionen pÄ de olika faktorerna varierade mellan deltagarna, vilket kan tyda pÄ att det Àr den personliga uppfattningen om de olika faktorerna som avgör vilket transportsÀtt som vÀljs. Det framkom ingen mÀrkbar skillnad i resvanor mellan deltagare med olika utbildning och arbete..

Detta Àr en beskrivande uppsats vars syfte Àr att undersöka och vÀrdera hur kommuner presenterar sin landsbygd. Vid observation av hur kommuner pÄ sina hemsidor beskriver sina landsbygdsomrÄden synliggörs vilka vÀrden som tillskrivs landsbygden. Dessa vÀrden och vilket utrymme landsbygden tar ger oss indikationer om det offentligas relation till landsbygden. Observationerna har kompletterats med enkÀtundersökning och intervjuer dÀr tjÀnstemÀn med ansvar för landsbygdsfrÄgor har fÄtt uttrycka sina Äsikter om landsbygdens plats pÄ de kommunala hemsidorna. Resultatet av studien visar pÄ en diskrepans mellan tjÀnstemÀnnens visioner om hur landsbygden bör presenteras och hur den i dagslÀget Àr presenterad pÄ hemsidorna.

The hotel is located on Skatholmen in the archipelago of Stockholm, VÀrmdö county. The hotel building has an open structure characterized by hospitality and the nature outside. The rooms have stunning views of the island landscape and lush forest. With biodiversity and valuable nature in mind, the building has been designed with a structure that should not be too intrusive in the surrounding landscape. The building is meant to blend into the dark silhouette of the island and to give a light footprint on the topography of the landscape.The use of well-chosen materials and similar design, both in plan and facade, creates a consistent building despite the building's somewhat playful expression.

Ridning Àr för mÄnga en hobby, en verksamhet eller en livsstil. HÀstar Àr nÄgot som binder samman landsbygd och stad. De berör olika delar av samhÀllet med sin existens. De pÄverkar jordbrukets produktion, samhÀllsekonomin, den privata ekonomin och folkhÀlsan, för att nÀmna nÄgra saker. TillgÄng till naturen Àr en av huvudanledningarna till att mÀnniskor börjar rida och umgÄs med hÀstar. I mÄnga delar av Sverige möjliggörs detta av allemansrÀtten, men i omrÄden, likt SkÄne, dÀr Äkerlandskapet Àr dominerande rÄder Àven andra förhÄllanden. I allt mer tÀtbefolkade omrÄden och dÀr kraven pÄ produktion höjs pÄ jordbruket möts det urbana och rurala pÄ ett sÀtt som inte kan tillfredsstÀllas av dagens planering. Kravet pÄ multifunktionella anvÀndningsomrÄden och ytor ökar.

Detta examensarbete handlar om att presentera ett förslag till en gestaltning av tre gröna meditationsrum som Àr belÀgna i den framvÀxande Millennieskogen i Malmö Botaniska trÀdgÄrd i LindÀngelund, Sverige. Malmö Botaniska trÀdgÄrd Àr tÀnkt att bli en attraktion för Malmö och dess befolkning och skall ligga i södra Malmö. Ledorden bakom denna nya anlÀggning Àr pedagogik, rekreation, botanik samt upplevelse. Millennieskogen Àr en del av Malmö Botaniska trÀdgÄrd som har pÄbörjats under hösten 2012, dÀr huvudsyftet ska vara rekreation och kontemplation, samt att visa pÄ nÄgra av det norra halvklotets urÄldriga barrtrÀd. Meditationsrummen i denna skog skall vara avskilda, innehÄllsrika och karaktÀrsstarka (Gatukontoret, 2009). Jag har tagit fasta pÄ att det skall vara rofyllda rum, som skÀnker besökaren en kÀnsla av att komma till en annan vÀrld, en annan vÀrldsdel. Dessa hÀckomgÀrdade ovala rum som lockar till nyfikenhet skall fungera som avskilda smÄ sfÀrer i stadens puls och liv.