Lakvatten bildas da? regnvatten perkolerar genom en deponi och har en varierande fo?roreningsgrad. Sorteringsvatten a?r vatten fra?n ha?rdbelagda sorteringsytor da?r avfallet sorteras efter karakta?r. Fo?r en deponiverksamhet a?r lak- och sorteringsvatten de i huvudsak sto?rsta pa?verkande faktorerna pa? den omgivande miljo?n.

Flera fall av insjuknande i legionärssjukan, där smittan kunnat härledas till bioslamsanläggningar vid pappers- och massabruk, har uppmärksammats de senaste åren. Vid de svenska pappers- och massbruken har rekordhöga halter av legionellabakterier, som kan orsaka legionärssjukan, konstaterats. Syftet med denna rapport var att genom en litteraturstudie skapa en kunskapsöverblick beträffande legionellabakterier och dess efterföljande risker kopplat till pappers- och massabruk. Vad Legionella är, vad det orsakar samt vilka risker som finns och hur riskerna kan åtgärdas vid pappers- och massabruk har sammanställts i denna rapport.Det som konstaterats är att legionellabakterier är mycket tåliga och att dess förmåga till tillväxt har ett starkt samband med tillgång till protozoer. Vidare konstateras direkt smittorisk främst finnas i anslutning till den biologiska reningens luftningssteg samt vid hantering av legionellahaltigt slam.

Trenden är att det ställs högre krav på börsnoterade bolag att redovisa mer omfattande extern bolagsinformation genom årsredovisningen. En del av informationen behandlar bolagens exponering och hantering av risker, ett område som fått större utrymme med åren eftersom riskredovisningen har stor betydelse för bolag som såväl användare. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur börsnoterade bolag genom extern redovisning av risk kan eftersträva minskad informationsasymmetri och ökad legitimitet omkring en ekonomisk turbulent tidsperiod. För att adressera studiens syfte har en longitudinell flerfallsstudie i svenska börsnoterade skogs- och tillverkningsbolag genomförts mellan åren 2006-2012. Ett aktörssynsätt antogs där bolagens årsredovisning analyserades genom diskurs- och innehållsanalys.

Regnvatten, smältvatten och spolvatten som rinner av från hårdgjorda ytor kallas dagvatten. Dagvatten är ofta förorenat av tungmetaller eller svårnedbrytbara organiska ämnen, som kan göra stor skada om vattnet inte renas innan det når recipienten. I dagsläget finns det inga nationellt fastslagna riktvärden för föroreningshalter i dagvatten. Dagvattengruppen på Vattenfall AB Värme Uppsala har tillsammans med miljökontoret i Uppsala tagit fram riktvärden för föroreningshalter från kvarteret Brännugnen, som området som studerats i detta examensarbete kallas. Vattenfall har idag problem med att klara dessa riktvärden för bland annat metaller i en del av kvarterets dagvattenbrunnar.

Syfte: Unders?kning i hur ledare talar om samverkan i f?rh?llande till tr?narens utveckling inom barn- och ungdomsfotboll. Metod: Studien bygger p? en kvalitativ ansats d?r semistrukturerande intervjuer har genomf?rts med sex ledare fr?n b?de elit- och breddf?reningar inom fotbollen i G?teborg. Urvalet syftade till att f?nga olika perspektiv p? samarbeten kring tr?nar- och spelarutveckling. Intervjuerna genomf?rdes via Zoom och analyserades med hj?lp av en kvalitativ inneh?llsanalys, detta genom att identifiera koder och teman i datan. Resultat: Analysen resulterade i tv? teman, vilket var tr?narutveckling och samarbete mellan fotbollsf?reningar.

Eftersom sportklubbar i Sverige a?gs av sina medlemmar kan inte privata akto?rer komma in och ko?pa upp en klubb. Vad som ha?nder i Sverige a?r ista?llet att ideella idrottsfo?reningar och ideella fo?reningar sammanblandar sitt varuma?rke. Pa? detta omra?de finns ingen tidigare forskning.

Bakgrund: En viktig fråga hos företag rör belöningssystem och hur dessa ska utformas, såväl hos chefer som hos anställda. Belöningssystem inkluderar allt från lön och bonus till kompetensutveckling. Belöningar finns för att motivera de anställda, men är belöningar alltid bra? Det är inte bara förändringen av belöningssystem som kan leda till negativa reaktioner. En faktor kan vara att implementeringen i sig kan få negativa konsekvenser. Syfte: Huvudsyftet med denna studie är att utvärdera det nya belöningssystemet och hur det har påverkat lastbilschaufförerna inom Södra Skogs åkeri.

Regnvatten, smältvatten och spolvatten som rinner av från hårdgjorda ytor kallas dagvatten. Dagvatten är ofta förorenat av tungmetaller eller svårnedbrytbara organiska ämnen, som kan göra stor skada om vattnet inte renas innan det når recipienten. I dagsläget finns det inga nationellt fastslagna riktvärden för föroreningshalter i dagvatten. Dagvattengruppen på Vattenfall AB Värme Uppsala har tillsammans med miljökontoret i Uppsala tagit fram riktvärden för föroreningshalter från kvarteret Brännugnen, som området som studerats i detta examensarbete kallas. Vattenfall har idag problem med att klara dessa riktvärden för bland annat metaller i en del av kvarterets dagvattenbrunnar.

Föryngring med poppel och hybridasp är främst förknippat med södra delarna av landet ochhar hittills skett i liten skala. Intresset för trädslagen ökade i samband med omställning 90.Efter stormen Gudrun 2005 ökade den föryngrade arealen, förmodligen som en följd av attSkogsstyrelsen då gav bidrag till återbeskogning. Det som skiljer poppel och hybridasp frånandra trädslag och det som gör dem mest intressant är deras höga produktionspotential.Kunskaperna om föryngring av trädslagen är ganska små och en anledning till att trädslageninte nyttjas i större omfattning.Syftet med arbetet är att följa upp poppel- och hybridaspföryngringar, sammanställaerfarenheter med föryngring av poppel och hybridasp på skogs- och åkermark samt att genomintervjuer klargöra skillnader mellan olika föryngringsstrategier och koppla dem till resultatenav mina egna inventeringar. Detta ska tillsammans ge en samlad bild av erfarenheterna avföryngring med poppel och hybridasp.Resultaten från fältinventeringen visar på liten skillnad i tillväxt mellan bestånd på skogs- ochåkermark. Tillväxten för poppel var högre än för hybridasp både i trädslagsrena bestånd- och iblandbestånd.

Klimatförändringar gör dagvattenhantering allt mer komplicerad, framför allt i hårdgjorda miljöer, med översvämningar, sänkt grundvattennivå och spridning av föroreningar som konsekvens. För att förhindra detta kan öppna anläggningar användas som komplement till traditionell dagvattenhantering. Öppna dagvattenanläggningar ligger i eller nära markytan och hanterar dagvatten på sätt som återfinns i naturen. De bidrar till ekosystemtjänsterna utjämning av flödestoppar, grundvattenbildning och dagvattenrening, men olika anläggningar bidrar i varierande grad till tjänsterna. I examensarbetet har fem öppna dagvattenanläggningar studerats. Tre av dessa, infiltration på gräsytor, svackdiken och översvämningsytor, är vegetationsklädda.

Regnvatten, smältvatten och spolvatten som rinner av från hårdgjorda ytor kallas dagvatten. Dagvatten är ofta förorenat av tungmetaller eller svårnedbrytbara organiska ämnen, som kan göra stor skada om vattnet inte renas innan det når recipienten. I dagsläget finns det inga nationellt fastslagna riktvärden för föroreningshalter i dagvatten. Dagvattengruppen på Vattenfall AB Värme Uppsala har tillsammans med miljökontoret i Uppsala tagit fram riktvärden för föroreningshalter från kvarteret Brännugnen, som området som studerats i detta examensarbete kallas. Vattenfall har idag problem med att klara dessa riktvärden för bland annat metaller i en del av kvarterets dagvattenbrunnar.

Genom historien har mycket mark dikats ut för att förbättra förutsättningarna för jordbruk. Det har dock medfört att växter och djur förlorat livsmiljöer. Samtidigt har vattnets transport mot havet påskyndats vilket minskar den naturliga reningen och bidrar till övergödning av vattendrag och kustvatten. Tätbebyggda områden bidrar också till ökade flöden eftersom andelen hårdgjorda ytor ökar när tätorterna expanderar eller förtätas. Hårdgjorda ytor hindrar vattnets naturliga infiltration i marken.

Öresundskraft driver en kraftvärmeanläggning med deponigas från Filborna avfalls- och återvinningsanläggning. Deponigasens kvalitet har försämrats, främst med avseende på en ökad halt av svavelväte. Svavelväte är en korrosiv komponent som inte är önskvärd och deponigasen har idag en svavelvätehalt på 1000-2000 ppm. På grund av den höga svavelvätehalten i deponigasen har underhållskostnaderna för kraftvärmeanläggningen stigit och reinvesteringar måste göras oftare än vad som är normalt. Det finns planer på en ny kraftvärmeanläggning för avfallsförbränning och deponigasen kan i framtiden förbrännas i den pannan istället för i denna mindre och underhållskrävande kraftvärmeanläggningen men fram till dess att den nya anläggningen finns på plats kommer problemen med deponigasen att kvarstå.

During 2006 SNVDB (the national road data base for forestry) is being introduced to Holmen Skog. This data base contains all information about Holmen Skogs road systems. The information will then be used in different kinds of optimisation models which only produce correct and reliable results if the input data are of the adequate quality. Today there are reasons to believe that road data is of various qualities. The forest roads are often in a bad condition and have to be improved before a planned harvest. The cost of maintenance and construction of new roads is a large part of the total harvesting cost.

Investeringar krävs för att lantbruksföretagaren ska ha en möjlighet att följa utvecklingen och möjliggöra effektiviseringar i det dagliga arbetet på gården. För investeringar krävs kapital och ofta är lantbrukets investeringar kapitalkrävande. Det är maskiner och byggnader som behöver bytas ut, vilket kan slå hårt på den redan pressade ekonomin. De senaste årens markpriser har stigit kraftigt vilket inneburit att bankerna varit villiga att låna ut mer kapital, eftersom gårdarna har haft möjlighet att sätta marken i säkerhet för lånen. Många lantbruksföretag i Götaland drivs som kombinationsföretag och har både skogs- och jordbruksproduktion som sina huvudsakliga produktionsgrenar. Alternativet för dessa företag är att använda inkomster från skogsproduktionen till de kapitalkrävande investeringarna.