
Sökresultat:
525 Uppsatser om Skog - Sida 30 av 35
Stora bostadsfastigheter på landsbygden med skogsskiften. Hur påverkar förändrad tillämpning av fastighetsbildningslagen bosättningen på landsbygden? : En undersökning i Gävle, Ockelbo och Hofors kommun.
Historiskt sett har bostadsfastigheter begränsats till den areal som krävs för att fastigheten väsentligen ska få karaktär av en bostadstomt. En ökad efterfrågan på ett attraktivt landsbygdsboende resulterade i ändringar av fastighetsbildningslagen, vilket gjorde det möjligt att bilda stora bostadsfastigheter med kombinerat ändamål, helt i linje med den gällande glesbygdspolitiken. Fortfarande fanns det dock restriktioner mot att tillföra Skogsmark till bostadsfastigheter för att skydda det produktiva Skogsbruket. Lantmäteriet tog därför fram arbetsrekommendationer för att underlätta möjligheten att tillföra Skogsskiften, bland annat för uttag av husbehovsved. Denna studie hade syftet att undersöka hur lagändringen med efterföljande arbetsrekommendationer påverkat bildandet av stora bostadsfastigheter på landsbygden.Varför människor flyttar är en viktig fråga för både forskare inom området och politiker, eftersom regionalpolitik bör anpassas till var människor vill bo och varför de väljer att flytta dit.
Utvärdering av Hultdins prototyp för portabel bro (drivningsbro) :
Stronger demand has been put on forestry to show environmental considerations during harvesting. This is especially for crossings of brooks with sensitive elements and great care should be observed when they are to be crossed during harvesting by logging machines. For that reason Hultdins has constructed a portable bridge that can be used for those occasions. The bridge has been developed in accordance with wishes from SCA forest, since they have a great deal of brooks in their forests and in private forests from where they buy part of their wood supply.
The aim for this report is to investigate if this portable bridge can be of interest for the forestry market. The research has been made at SCA Skog in Medelpad and NorrSkog in Medelpad.
Analys av växthusgasflöden och omgivningens påverkan på turbulens vid Erssjön ? en typisk svensk skogssjö
Ökad växthuseffekt har länge varit i fokus för dess inverkan på framtida klimat. Det är i huvudsak mänskliga utsläpp som är orsaken till ökade mängder växthusgaser i atmosfären och stora ansträngningar görs för att utsläppen på sikt ska minska. I klimatmodeller beskrivs växthusgasbalansen utifrån både mänsklig och naturlig påverkan. Förståelsen för naturlig påverkan har länge varit begränsad och mer forskning behövs inom området. Flera studier visar på att sötvattensystem (sjöar, vattendrag osv.) avger växthusgaser som koldioxid, CO2 och metan, CH4, i större proportioner än vad som tidigare varit känt.Denna studie syftade till att undersöka CO2 och CH4-flöden från Erssjön i Skogaryd, Västergötland (en typisk svensk Skogssjö) och få förståelse för hur den omgivande Skogen påverkar såväl flöden som turbulens (utbyteskoefficienter) över sjön.
Konstruktion och implementering av mobil prototyp: The Lovebomb
The idea for the thesis ?Construction and implementation of a mobile prototype; The Lovebomb? originates from doctoral candidates Rebecca Hansson and Tobias Skog from PLAY Research Group at the Interactive Institute in Gothenburg. The object of the master thesis is to construct two working LoveBomb prototypes, one mother console belonging to the LoveBomb and blueprints for both. The LoveBomb (the picture to the right shows a possible design) is intended to encourage people to express themselves emotionally when situated amongst strangers in public spaces. Two buttons control the device, which contains a radio transceiver.
"Lika oriktigt, som det är att ensidigt hålla på blädning lika förnuftsvidrigt är det att endast vilja förorda trakthuggning" : tidiga kalhyggen i Norrland
Vid 1800-talets slut var stora delar av Skogarna i Norrland starkt påverkade av dimensionshuggning (Kempe 1909; Tirén 1937). Det var i samband med den industriella revolutionen och en ökad efterfrågan på virke från de industriellt utvecklade länderna i Europa som exploateringen av Sveriges Skogar tog fart på allvar (Björklund 1984; Kardell 1991). Dimensionshuggning och olika former av blädning fortsatte att vara de dominerande avverkningsformerna fram till mitten av 1900-talet då kalhyggesbruket fick sitt genomslag (Esseen m.fl. 1997; Ericsson m.fl. 2005; Enander 2007).
Ekoturism i jordbrukslandskap - ett vinnande koncept? : en tvärvetenskaplig studie om kulturvärden och naturvärden på Sjögetorp
Ekoturism har utvecklats som ett alternativ till annan typ av turism, med inriktning på att undvika negativa effekter på lokala ekosystem. I Sverige finns ekoturism som bedrivs i
relativt orörda naturmiljöer, men också ekoturism som bedrivs i miljöer som påverkats av människan på olika sätt och som rymmer både kulturvärden och naturvärden.
På gården Sjögetorp i Östergötland bedrivs ekoturismverksamhet i familjeföretaget Urnatur.
Mitt syfte med studien var att undersöka vilka kulturvärden och naturvärden som finns på gården idag, och hur dessa värden hänger ihop med ekoturismen. Jag genomförde en
inventering av hela fastigheten där jag registrerade ägoslag och strukturer viktiga för kultur och naturvärden.
För mer information om gårdens skötsel och ekoturismverksamheten intervjuade jag ägarna. Jag undersökte också historiskt kartmaterial för att kunna sätta gårdens skötsel idag i perspektiv till hur jordbrukslandskapet sett ut historiskt.
I min inventering dokumenterade jag många olika typer av naturvärden, bland annat död ved i många former, hamlade träd, slåtterängar, betesängar och Skog skött till förmån för lövträd. Kulturvärden som fanns var ofta kopplade till naturvärden, som till exempel slåtter, hamlade träd och Skogsbete.
Framgång eller kräftgång?: en institutionell analys av utvecklingen inom skogssektorerna i Ryssland och Estland
Sedan Ryssland och Estland blivit självständiga stater som strävar efter demokrati och ekonomisk tillväxt, har utvecklingen inom de båda ländernas Skogssektorer tagit en olikartad utveckling. Rysslands Skogsavverkning har minskat medan Estlands har ökat. Samhällen innehåller formella institutioner i form av olika lagar eller organisationer och dess funktioner. Samhällen innehåller även informella institutioner i form av sedvänjor och traditioner. Syftet med denna uppsats är att genom institutionell analys utreda den skilda utvecklingen inom Rysslands och Estlands Skogssektorer.
Ekonomin i att ersätta den fossila energin med förnybar energi hos en smågrisproducent : en studie om sol, flis och biogas
Syftet med detta arbete är att i en fallstudie utreda lönsamheten för en smågrisproducent som vill ersätta sin fossiloljebaserade uppvärmning med flis, solceller resp. biogas.
Arbete bygger på en litteraturstudie där vi samlat information från många olika källor för att få en så bra överblick som möjligt över de olika energikällorna. Denna information ligger sedan till grund för investeringskalkyler i en fallstudie för varje energislag där vi undersöker vilket energislag som är mest ekonomiskt i dagsläget.
Energifrågan inom lantbruket är en viktig del att lösa då oljeberoendet inte är hållbart i längden. Gården som ligger till grund för fallstudien i detta arbete är Lida gård i Sörmland som i dagsläget bedriver smågrisproduktion. De olika energislagen valdes eftersom de passar in på gården.
Medlemmarnas incitament till handel och investeringar i kooperativa föreningar : en jämförelse mellan Lantmännen och Södra Skogsägarna
En kooperativ förening innebär att medlemmarna handlar med, äger och styr föreningen. Ägandet består i huvudsak av att medlemmarna har grundinsatser, men de kan också investera och handla med frivilliga insatser. Det finns olika möjligheter till frivilliga insatser, framförallt emissionsinsatser och förlagsinsatser. Via emissionsinsatser förs kapital över från föreningens balanserade vinstmedel till medlemmens individuella konto. Detta kapital blir grund för kommande års avkastning.
Värdering av skog : Värderingsmodeller
Syftet med va?r underso?kning a?r att studera om det ledarskap som chefer inom banksektorn anva?nder sig av har a?ndrats i och med de fo?ra?ndringar och omstruktureringar som sker inom branschen och i sa? fall pa? vilket sa?tt. Vi har valt att genomfo?ra kvalitativa djupintervjuer med fyra chefer inom banksektorn i Mellansverige. Intervjuresultaten har kopplats och analyserats utifra?n relevanta teorier inom omra?det.
Corporate Social Responsibility, CSR, som del av företagens varumärke : Påverkar CSR kunderna vid val av butik?
SAMMANFATTNING Titel: Corporate Social Responsibility, CSR, som del av företagens varumärke ? Påverkar CSR kundernas val vid butik?Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Emmelie Ahlin och Sandra SkogHandledare: Agneta SundströmDatum: 2013 ? MajSyfte: Syftet är att beskriva och analysera hur företag arbetar med CSR som del av varumärket och hur det inverkar på konsumenter vid val av butik.Metod: Studien har tillämpat kvantitativ metod och som stöd för datainsamling har en enkätundersökning genomförts. Data som samlats in har bearbetas och presenteras i arbetet med hjälp av cirkel- och stapeldiagram. Vi har utgått från kvalitativ metod genom att genomföra två e-mail intervjuer med Coop och ICA. Sekundär data har samlats in genom Internet och företagens hemsida.
Alléerna på Barsebäcks gods : bevarandeplan
En bred, lång och jämn allé är en mäktig syn. Även en allé med knotiga defekta träd kan också vara sagolikt vacker med sin alldeles speciella karaktär. Alléer är inte bara vackra att färdas genom. På håll ses alléerna som en vacker del av landskapet. Av Barsebäcks gods är alléerna mot norr, öster och väster i Barsebäcks slottsanläggning, nästan det enda som syns utifrån, förutom dess välskötta åkrar.
Bergsbrukets början, samt dess och jordbrukets påverkan på vegetationen uti Garpenbergs socken i sydöstra Dalarna
Bergsbruket har under lång tid haft stor betydelse för Sverige både ekonomiskt och politiskt. Det har också haft en inverkan på naturmiljön bland annat genom huggningar för bränsle och utsläpp av tungmetaller. Ett av de områden i Sverige som är mest känt för sin metallhantering är Bergslagen. Idag är många gruvor nedlagda. En som fortfarande är i drift är gruvan i Garpenberg i Dalarna.
Friluftsliv i skolan
Sammanfattning
Detta arbete handlar om friluftsliv enligt Kulturdepartementets definition: ?Friluftsliv är vistelse och fysisk aktivitet utomhus för att uppnå miljöombyte och naturupplevelse utan krav på prestation eller tävling? (Backman, 2004 b s. 47). Mitt huvudsyfte har varit att få ny kunskap om hur lärare i ämnet idrott och hälsa resonerar kring möjligheter och hinder för att planera och genomföra friluftsliv i skolan. Mina preciserade frågeställningar var:
· På vilket sätt definieras och beskrivs friluftsliv i skolans läroplaner och hur har dessa definitioner och beskrivningar förändrats över tid (1962-1994).
· Vad anser lärare, i ämnet idrott och hälsa, ingår i benämningen friluftsliv?
· Hur planerar skolan friluftsverksamhet?
· Vilket innehåll har skolans friluftsdagar? Hur många friluftsdagar har skolan per år?
· Vilka möjligheter och hinder ser lärare, i ämnet idrott och hälsa, när det gäller att genomföra friluftsliv i skolverksamheten?
För att få svar på mina frågeställningar valde jag att intervjua sex lärare i ämnet idrott och hälsa.
Tillväxthinder för skogsturismföretagare : en studie av skogsturismföretag i Jämtlands län
Skogen både är och har varit en av Sveriges viktigaste näringar. Från ved och träkol, Skogsbete och tjärbränning har dess användning växlat genom tiderna men betydelsen har alltid stått sig stark. Nu; i början av 2000-talet, ses förutom traditionell Skogsindustri fler möjligheter i Skogen, nämligen turism. Turismen har de senaste årtiondena ökat och tros fortsätta öka. En viktig del av turismen är naturbaserad turism och som en del av denna; turismen i Skogen.