Världen blir alltmer urbaniserad och i takt med att fler människor bosätter sig i städer och tätorter ställs högre krav på kvaliteten i urbana miljöer. Många Skogsmiljöer i tätorter saknar tydlig målbild för i vilken riktning de ska utvecklas i och lämnas ofta för fri utveckling vilket skapar alltför homogena och svåranvända landskap. Genom variation i karaktärer och platser kan större möjligheter för såväl rekreation som för växt- och djurliv skapas och därmed en rikare naturupplevelse. Många Skogar har försvunnit som inslag i urbana områden under de senaste decennierna till följd av exploatering och en förändring av hur tätortsnära Skogar behandlas är därför intressant inför framtiden.Med grund i litteraturstudier har ett projekt genomförts på ett Skogsområde i Kävlinge i sydvästra Skåne, kallat HögalidSkogen. Skogsområdet valdes då det är en tätortsnära Skog med centralt läge i byn med närhet till bostäder och skolor och Skogen var från början tänkt att fungera som en närrekreationsSkog.

Denna studie behandlar en gård på norra Gotland som idag omfattar cirka 200 ha åkermark och bete samt 100 ha Skog. Produktionen är ekologisk och består av 80 dikor med försäljning av kalvar vid sex månaders ålder samt 250 tackor av gotlandsras som lammar på våren. Gården är KRAV-ansluten och alla lamm föds upp som KRAV-lamm. Syftet med studien är att titta på möjligheterna att utöka fårbesättningen på bekostnad av dikorna. På gården finns tre maskinhallsliknande stallbyggnader som alla består av tre väggar och tak.

Idag är många Skogsägare i Sverige beroende av olika aktörer för att sköta och avverka sin Skog. Dessa aktörer är ofta samma företag som de säljer sitt virke till. Skogspartner AB (vidare SP) är ett litet företag som vill positionera sig inom marknaden för Skogsbruksplanering, som ett företag som erbjuder oberoende rådgivning och tjänster.Syftet med denna studie är att bedöma den framtida möjligheten att positionera SP som ett oberoende företag genom att undersöka marknadspotentialen för oberoende Skogsbruksplaner. Marknaden för Skogsbruksplaner består främst av Skogsföretag som erbjuder planer som en del av en helhetsservice. Dessa företag lägger sedan ut planeringen åt underleverantörer.

Bakgrund och problem: I tidigare forskning har det påpekats att IAS 41inte är helt lämpligvi värdering av Skogstillgångar då utformningen av standarden tvingar Skogsbolagen attanvända den tredje metoden för värdering enligt verkligt värde: nuvärde av framtidakassaflöden. Detta innebär att värderingen i praktiken baseras på företagets egna antagandenvilket lämnar utrymme för subjektivitet. Subjektivitet vid upprättandet av redovsning skulleinnebära ett allvarligt trovärdighetsproblem för företaget och kunna få allvarliga konsekvenserför användare som tillexempel investerare och långivare.Syfte: Syftet var att ge en tydligare bild av problematiken med subjektivitet vid värdering avbiologiska tillgångar till verkligt värde.Metod: Författarna har valt en kvalitativ undersökningsmetod med individuelladjupintervjuer. Respondenterna representerar de fyra största svenska Skogsbolagen, revisorerfrån de revisionsbolag som anlitas av dessa bolag samt en privatmäklare.Resultat och slutsatser: Standarden lämnar mycket riktigt utrymme för subjektivabedömningar men Skogsbolagen är medvetna om detta och gör sitt bästa för att skapa enredovisning som är trovärdig och relevant för användarna. Detta gör man genom att föra endialog med externa experter och andra aktörer inom branschen samt ständig omvärldsanalysoch ifrågasättande av de egna värderingsmetoderna.

Bergkvist Insjön AB är ett familjeägt företag som äger och driver ett sågverk i Insjön. Flödet av timmer in till sågverket består både av tall och gran. Av grantimret utgörs en relativt liten del av långt timmer, 6,10 meter, vilket upptar plats i timmersortering och på timmerplan. Ett alternativ kan vara att satsa på andra längder. Syftet med detta arbete är att göra en ekonomisk utvärdering av sortimentet 6,10 meters grantimmer.

I Sverige ägs cirka hälften av den totala Skogsmarksarealen av enskilda Skogsägare. Eftersom dessa privatägda Skogar är en så stor andel av det totala Skogsinnehavet utgör de en intressant resurs för de som förbrukar Skogsråvara. Köpsågverk kännetecknas av att de inte har något eget Skogsinnehav som ensamt klarar av att försörja industrin och är därför beroende av att kunna köpa in råvara från andra bolag och enskilda Skogsägare. AB Karl Hedin är en sådan köpsågverkskoncern med eget råvarubolag, AB Karl Hedin Råvara, som förser de egna industrierna med råvara. I takt med att konkurrensen om råvara ökar, ökar även sågverkens behov av att trygga sina råvarukällor.

Teknikutvecklingen i Skogsbruket har under senare år avstannat och det finns en stor förväntan på nästa ?tekniksprång?. Samtidigt är debatten om skador på mark och vatten i Skogsbruket högaktuell. Denna rapport behandlar möjligheten att kunna öka effektiviteten i Skogsbruket samtidigt som hänsyn tas till mark och vatten. Genom att använda flygburen laserskanning (LiDAR) och digitala terrängmodeller (DTM) har analyser över vattenflöden kombinerats med optimeringar av skotarens körvägar. Kombinationen ger möjlighet att planera ett optimalt skotningsarbete för en slutavverkning utefter vart på trakten vatten potentiellt kan finnas och även vart på trakten virkesvolymen finns.

Uppsatsen behandlar felbegreppets tillämpning på Skogsplantor. Lagstiftningen inom området Skog och Skogsplantor är relativt omfattande men Skogsplantor är biologiska produkter varför lagstiftning inte helt kan förhindra att skador eller sjukdomar ändå uppstår. Det är helt enkelt inte möjligt att framställa Skogplantor utan att en viss andel av dem är behäftade med fel. Då det är en mängd sammanverkande faktorer som kan bidra till skador eller plantors död kan det vara svårt att fastställa om orsaken till skadan/plantdöden var att hänföra till plantorna eller faktorer i uppväxtmiljön. Svårigheter att fastställa orsaken kommer därför bidra till svårigheter för Skogsägarna i samband med reklamation.

Idag är modet mer kommersialiserat är någonsin och bilder som porträtterar kvinnor i olika sammanhang som kan knytas till mode cirkulerar snabbare än någonsin. Vad är det egentligen för bild av kvinnan som framställs på dessa bilder? Syftet med följande uppsats är att med hjälp av Barthes modell för semiotisk bildanalys ta reda på om svenska ELLE använder sig av några återkommande bild/-er av kvinnan i sina modereportage. Analysen är gjord ur ett genusperspektiv med utgångspunkt från stereotypa könsroller och kvinnans tillskrivna egenskaper. Materialet som analyserats är fyra stycken bildreportage om cirka åtta bilder från svenska ELLE (juni, september, november2010 samt april 2011).

Sweden has today the highest moose (Alces alces) population in the world. The population has been very high since the late seventies and in the beginning of the eighties there was a big ?moose explosion?. The main food source for moose during the winter is young pine (Pinus sylvestris) and birch (Betula spp.). The high moose population has therefore lead to high damage on pine forests over big areas.

Virkesmätning har i alla tider utförts manuellt av virkesmätare. Den senaste tioårsperioden har mycket hänt och tekniska hjälpmedel blir allt vanligare vilket gör virkesmätning mer automatiserad. Mätramar vid sågverk har funnits länge men mätningen av massaved har inte utvecklats i samma takt. Datorer, kameror och annan teknisk utrustning har blivit billigare samtidigt som kostnaden för arbetskraft blivit högre. Branschens krav om en mer rationell virkesmätning talar för att virkesmätningen i framtiden kommer att bli mer obemannad.Uppdragsgivare för detta examensarbete var Holmen Skog.

Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Sveriges Skogsindustrier genom Skogsklustret. Arbetet har syftat till att effektivisera den mekaniska planteringen av Skog under nordiska förhållanden. Effektiviseringen av planteringsprocessen har gjorts med fokus på reduktion av tidsödande manuell hantering för påfyllning av plantor, samt genom utveckling av en tillförlitlig process. Utförandet av dessa förbättringar har skett genom mekanisk konstruktion av ett magasin och tillhörande matare avsett för kassett-typ HIKO V93. Mekanismen hanterar kassetten som förser ett maskinellt planteringsaggregat med de plantor som kassetten innehåller.

Det finns två miljöer som kontrasterar i Ronja Rövardotter. Borgen och Skogen. Borgen kan stå för kulturen och tryggheten, medan Skogen står för friheten men också det farliga. Skogen blir också en fostrare som lär Ronja om livet och om sig själv, sina egna rädslor och förmågor. Det är också i Skogen Ronja lär sig medkänsla och medmänsklighet.

Fil. Dr Bertil Waldén publicerade två rapporter i Norrbottens hembygdsförenings årsskrift 1926-27. Där belystes två typer av mangårdsbyggnader; parstugan och framkammarstugan samt det lösöre som förekom i bondehemmen under 1800- och början av 1900-talet.Senare forskning kring mangårdsbyggnaden ? den s.k. norrbottensgården, har dock lyst med sin frånvaro.

Som ett led i de åtaganden som ställs på de länder som har undertecknat Kyotoprotokolletmåste landvisa kolbudgetar fastställas. För att fastlägga bra kolbudgetar ärdet viktigt att kunna göra bra uppskattningar av kolmängden inom olika geografiskaområden. Detta dels för att kunna uppskatta befintliga mängder och dels för att kunnapåvisa förändringar över tiden.Denna studie hade som huvudmål att uppskatta kolmängden i trädform inom ett 28,3hektar stort, hundraårigt Skogsområde vid Norunda i Uppland. Den metod somanvändes medför relativt låga krav på utrustning och förkunskaper. Metoden byggerpå att trädens brösthöjdsdiameter, höjd och kronlängd mäts in inom ett antalmätplottar.