
Sökresultat:
525 Uppsatser om Skog - Sida 31 av 35
Optimering av råvaruflöden för Setra
Setra Råvara har sedan 2003 valt att inrikta furusågverken Kastet, Nyby och Skinnskatteberg mot antingen klent eller grovt timmer. Uppdelningen syftar till att effektivisera sortiment och produktionsprocesser. Transportavstånden för råvaran påverkas av hur virke destineras och sorteras upp. Vissa diameterklasser (här kallade ?fönster klasser?) kan sågas på alla furu-sågverk.
Det skånska slättlandskapet - en del av landskapsbilden : en uppsats om att lyfta fram landskapet och se det ur ett bredare perspektiv
Det skånska slättlandskapet uppskattas inte alltid på samma sätt som exempelvis det varierade mellanbygd- eller Skogslandskapet med inslag av sjö, Skog och äng. Det finns emellertid andra värden att ta fasta vid i det skånska slättlandskapet. Hur människan väljer att se och uppfatta dessa värden, då religion politik och medias påverkan inte står i centrum, är intressant. Tillsammans med mina känslor för det skånska landskapet utgör detta svaret till varför uppsatsen skrivits. Syftet har därför varit att skriva en uppsats som handlar om att lyfta fram det skånska slättlandskapet.
Förbränning av biobränsle på Saugbrugs pappersbruk : Variation i rökgasstoftets sammansättning
Norska pappersmassaindustrin Norske Skog Saugbrugs AS använder flera olika biobränslen i en bränslemix vid produktion av ånga för internt bruk. Biobränslen visar stora variationer i asksammansättning och producerad askmängd, varför syftet var att studera dessa i förhållande till bränslemixen, via en statistisk analys av Saugbrugs befintliga data. Rökgaserna från förbränningen renas med ett elektrofilter med tre avskiljningsfält för askstoftet, och en teori om fraktionering av aska från de olika fälten vad gäller innehåll av ekotoxiska metaller fanns. Provtagning, analys av partikelstorlek och laboratorieanalys av askstoft i rökgasen samt aska avskilt av de olika fälten i elektrofiltret var därför motiverat. Förbränningen som helhet alstrar stora mängder aska som sedan deponeras.
Användning av arbetshästar som exempel på hållbar kommunal förvaltning : ett arbete om användandet av arbetshästar i kommunal förvaltning samt potentialen att använda arbetshästar som en del i hållbar kommunal förvaltning och tillväxt
Detta arbete handlar om arbetshästar i kommunal förvaltning ur hållbarhets och tillväxtssynpunkt.
Arbetet reder i litteraturstudien ut begreppet hållbar utveckling och redogör för en modell för kommunal tillväxt. Hållbarhetsperspektivet innefattar de tre vanliga delarna som brukar avhandlas i frågor om hållbar utveckling. Dessa frågor är hållbarhet ut ett ekonomiskt såväl som ett socialt och ekologiskt perspektiv. I kapitlet om hållbar utveckling presenteras både äldre argument samt nya
sätt att se på begreppet. I avsnittet om kommunal tillväxt redogörs för en modell för sweet spots för kommunal tillväxt.
Ägarkategorins och andra faktorers inverkan på skogsfastigheters pris vid försäljning
Sverige består av ungefär 23 miljoner hektar av produktiv Skogsmark. Detta innebär att drygt 50 % av landarealen utgörs av Skogsmark. Den produktiva Skogsmarken är uppdelad mellan olika ägarkategorier, där fysisk person (enskilda ägare) äger 50 % och juridisk person, såsom staten, aktiebolag, ekonomiska föreningar och dylikt, äger övriga 50 % av Skogsmarken. Denna fördelning av Skogsmarken mellan olika ägarkategorier tros inverka på den Skogliga fastighetsmarknaden och en prisdifferens beroende på om fastigheten säljs av juridisk eller fysisk person antas existera. Anledningen till differensen tros bero på bland annat lagstiftning, skötsel och ekonomiska aspekter såsom utbud och efterfrågan på marknaden.
Studiens huvudsyfte var att analysera hur faktorn ägarkategori, där säljaren av Skogsfastigheterna delades upp i juridisk person och fysisk person, påverkade Skogsfastigheternas köpeskilling.
Privata skogsägares betalningsvilja för skogsförvaltning
De privata Skogsägarna äger cirka hälften av Sveriges produktiva Skogsmark. Skogsägarnas beslutssituation är komplex och är beroende av deras mål, Skogstillståndet på fastigheten och omvärldsfaktorer. Trenden bland de privata Skogsägarna pekar åt fler Skogsägare per fastighet, större andel utbor och att Skogsägare får mindre tid åt sin Skog. Detta öppnar upp för ökade möjligheter för externa Skogsförvaltningsbolag att knyta kontakter med nya kunder. Med Skogsägare som idag har en distans till Skogen och brukandet ställs det dock höga krav på kännedom om vad olika typer av Skogsägare efterfrågar för tjänster och vad de är villiga att betala för dessa.
Syftet med detta examensarbete är att klargöra vad begreppet Skogsförvaltning innebär, vad olika kategorier av Skogsägare köper för typ av Skogsförvaltningstjänster idag samt att undersöka deras betalningsvilja för olika Skogsförvaltningspaket.
Som metod tillämpades både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning.
Tillväxt hos Husmossa (Hylocomium splendens) i boreal skog och växthus : effekter av ökad vattentillgång
Hylocomium splendens (Glittering wood-moss) is a common species in the Nordic countries and can be found in many different types of boreal forests. It usually forms dense moss carpets on the forest floor. The shoots grow in segments and new segments form annually on the previous years growth. The size of the segments is probably regulated in a high extent by local micro environmental conditions. Previous experiments suggest increased growth of H.
Kan biologisk mångfald ökas i ett avsatt skogsområde? : skötselplan för Storskogsberget på Holmen skogs marker, distrikt Umeå
The biodiversity of the Swedish forest has degenerated since the beginning of the 19th century when fire suppression and large scale logging first occurred. Together with a changed land use, these actions today have had a negative influence on many forest dwelling species, due to gradual reduction of natural processes, successions and different structures from the forest ecosystem. The Swedish Forest Act, together with different environment certifications, have today encouraged private persons and forest companies, among them Holmen Skog, to work actively to improve nature conservation. The aim of this study was to, by field inventories of already existing nature values, literature studies, recommendations from scientific reports and ecological gap analysis as a basis, make a management plan, for a non-production area, to conserve or improve the prerequisites for biodiversity. ?StorSkogsberget? is located in the coastal area of Västerbotten County, 35 km from the city of Umeå.
Göteborg, den levande mötesstaden ? En studie om evenemang som attraktionskraft till en destination
Destinationsmarknadsföring är en komplex marknadsföringsform då turistprodukten är sammansatt av upplevelser och händelser av en plats där produkten produceras och konsumeras samtidigt. För marknadsförare av turistdestinationer är det betydelsefullt att förstärka och förändra en destinations image och att vara uppmärksamma på en destinations behov för att vara attraktiv både lokalt som globalt. Destinationer står idag för ökade ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar som destinationen måste ta till vara på för att överleva och sätta sitt namn på kartan. Syftet med studien är att belysa och få fram hur de tre organisationerna Svenska Mässan, Göteborg & Co samt Got Event arbetar med sin destinationsmarknadsföring för att attrahera turister ur ett evenemangsperspektiv. Studien har även till syfte att belysa om evenemang bidrar till att stärka stadens image och varumärke då dessa två begrepp har en central roll i uppsatsen.
Leveransprecision och ledtid : två nyckeltal för styrning av virkesflödet
Inom olika industrigrenar har under ett flertal år ett kvalitetstänkande vuxit fram. För
Skogsindustrin har detta inneburit att virkesflödet och dess styrning blivit allt viktigare.
Skogsindustrin arbetar idag med leveransplaner för att planera drivning och leverans efter
industrins behov. Denna process är komplex, och för att styra denna använder sig
Skogsföretagen av leveransprecision som nyckeltal, dvs leveransutfall i förhållande till
planerad leverans. A v olika orsaker kan styrning efter detta nyckeltal vara
kostnadskrävande.
Var trogen intill döden
Det är oändligt det som finns att tillgå, de platser som finns att uppehålla sig vid, det som finns att skildra. De människor som man kan montera ner och bygga upp igen. De antal djurarter man kan välja att använda sig av.Jag väljer för den huvudsakliga bilden i mitt arbete tre hus, sex människor, två får och tretton rävar, ett antal träd och några olika slag av mark. Jag bestämmer mig för att utgå ifrån en symmetri med ett hus i mitten längst bak i bilden. Människorna placerar jag ut mer eller mindre vända mot varandra eller vända ifrån varandra i en spegelsymmetri.
Inre miljöer för lärande : en studie om hur sociokulturellamiljöer påverkar elevers lärande och utveckling
Arbetets syfte är att efter en genomgång av den här relevanta litteraturen studera hur lärare ser på undervisnings inre miljöer. Vad har social kommunikation samt praktiska och pedagogiska verksamheter i skolan för betydelse för elevers lärande och allsidiga utveckling? Hur bedrivs de? Först refererar jag till några kända teorier om hur barn lär sig sedan tar jag upp hur ser det ut i verkligheten, om skolans roll och undervisningsmetoder. Litteraturen tar upp samspelet mellan elevers konkreta handling i praktiska, pedagogiska och sociala samanhang, såsom i lek, dramatisering, studieresor, temadagar och utanför skolan aktiviteter. Litteraturen berör också hur elevers förståelse för ämnesinnehåll, lärande samt harmonisk utveckling påverkas aktivt av sådana sammanhang.
Energiskogens påverkan på ett landskap
Vi lever idag på ett sätt som ställer stora krav på vår miljö och omgivning. Ett sätt att minska människans klimatpåverkan är att använda mer förnyelsebar energi. En sådan förnyelsebar källa är energiSkog, vilket kan bli ett viktigt biobränsle. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur de karaktärer som finns i ett landskap kan påverkas, utvecklas och förändras av en energiSkogsodling, med fokus på den visuella karaktären och upplevelsen av landskapet. En viktig frågeställning har varit om allmänna intressen kan tillgodoses, som i detta fall energiförsörjning, möjlighet till upplevelse och rekreation och att bevara kulturvärden, samtidigt som hänsyn tas till enskilda ekonomiska intressen.Det landskap som undersökts är Långhundraleden, en dalgång en mil sydöst om Uppsala.
Järnbruk och skog under 1000 år : Vegetationshistorien kring sjön Kalven i Norbergs bergslag
Norberg ingår i Bergslagen som länge stod för den övervägande delen av Sveriges
exportinkomster tack vare den omfattande produktionen och exporten av främst järn men
också koppar och silver. Norberg tillhör järnbergslagen och här började malmbrytningen
tidigt. Bergsbrukets påverkan på naturmiljön har inte studerats så ingående men historiska
källor ger vissa glimtar om läget. Dessa källor är dock av olika orsaker inte alltid helt
tillförlitliga och de sträcker sig oftast inte längre tillbaka än till 1600-talet, varför de behöver
kompletteras med material från andra typer av källor för att skapa en bättre helhetsbild.
I denna studie har en pollen- och kolpartikelanalys av sjön Kalvens sediment, i Norberg
Västmanland, utförts för att studera vegetationsutvecklingen i området kring sjön där både
gruvor, hyttor och hammare har legat. Sedimentet i sjön är varvigt vilket har gjort att man
med stor precision kunnat datera olika förändringar.
Behovet av alternativa begravningsplatser i Sverige
Arbetet grundar sig på en enkätundersökning genomförd mellan 12-02-01--12-03-05. Under denna tid besvarade 537 informanter enkäten. Författaren ville kartlägga hur nöjda de var med de begravningsplatser som finns i Sverige, om det behövs alternativa begravningsplatser och hur acceptansen är för vilka aktiviteter och platser som kan accepteras på en begravningsplats.
Enkäten lades ut på olika sociala nätverk på internet, den skickades ut via mail till studenterna vid SLU och mailades till författarens vänner och bekanta.
Av svaren kunde man dra slutsatsen att detta är ett ämne som berör många!
På frågan om vilka aktiviteter och platser som accepteras i en minnespark / alternativ begravningsplats så utkristalliserades två olika hållningar. En grupp vill ha det kvar som det är, en mer klassisk kyrkogård, utan aktiviteter och enbart till för de sörjande. Det skulle vara en lugn plats, en plats för att sörja och för kontemplation.