I min uppsatts sÄ undersöker jag om det finns nÄgon uppenbar pedagogisk skillnad mellan behöriga och obehöriga lÀrare. I undersökningen sÄ deltog tvÄ outbildade och tvÄ utbildade lÀrare. Jag gör undersökningen genom grundfilosofiskt perspektiv. Jag börjar med att ge lite statistik pÄ hur fördelningen har varit mellan behöriga och obehöriga lÀrare frÄn 1990-talets början till en början in pÄ 2000-talet. Redovisar sedan fyra grundfilosofier essentialism, perennialism, progressivism och rekonstruktionism.

Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur eleverna pÄ Björkhagsskolan uppfattar Àmnet religion. Tycker eleverna att det Àr viktigt att ha religionsundervisning och ska den ligga kvar som en obligatorisk kurs eller bör den vara en tillvalskurs? Jag vill ocksÄ titta pÄ om eleverna kan hitta nÄgot som de tycker Àr viktigt i undervisningen. Kan man efter införandet av Lpf 94 se nÄgon skillnad i elevernas syn pÄ religionsÀmnet nÀr det gÀller de som gÄr teoriinriktade eller yrkesinriktade linjer. Jag vill Àven se om det finns nÄgon skillnad pÄ hur pojkar och flickor ser pÄ Àmnet religion.För att fÄ svar pÄ mina frÄgor genomfördes en enkÀtundersökning pÄ Björkhagsskolan under vÄren 2002.

VÄrt syfte med detta arbete var att belysa om styrda gruppsamtal under en begrÀnsad tid ledde till förÀndring i barnens kÀnsla av trygghet, gemenskap och uppskattning i klassen samt vilka dessa förÀndringar var. Vi har genomfört en studie med enkÀter, intervjuer och deltagande observationer. Intervjuer och enkÀter utfördes bÄde i början och i slutet av en femveckorsperiod. EnkÀterna genomfördes i tvÄ olika klasser med sammanlagt 29 elever i Är tre. Sex elever valdes ut som informanter till vÄr studie.

DÄ derivata Àr ett viktigt begrepp inom avancerad matematik Àr det viktigt att eleverna pÄ gymnasiet ges goda möjligheter att lÀra sig detta. Detta faktum, liksom att olika lÀroböcker ofta intar en central plats i den svenska matematikundervisningen, har lett fram till Àmnesvalet för denna studie, vilken utgörs av en analys av hur derivata introduceras i tre olika lÀroböcker i matematik. Analysen har gjorts utifrÄn ett variationsteoretiskt perspektiv, vilket innebÀr att man betraktar de egenskaper som Àr viktiga för förstÄelsen av ett begrepp och skapar variation kring dessa sÄ kallade kritiska aspekter. Ett mÄl med studien var Àven att försöka utröna om det finns en överensstÀmmelse mellan vad som anses kritiskt för lÀrande av derivata i de tre böckerna, vilka dessa i sÄ fall Àr och om det Àr nÄgon skillnad i hur tydligt de olika lÀroböckerna lyckas presentera dessa aspekter. Resultatet visar att alla tre böckerna fokuserar pÄ i stort sett samma aspekter, men att det finns skillnader i hur detta görs.

SAMMANFATTNING Syfte: Att studera förÀldrars upplevelse av att kunna tolka sitt barns behov och mÄende samt upplevda kompetens i förÀldrarollen efter att barnet har vÄrdats pÄ neonatalavdelning. Metod: En jÀmförande kvantitativ studie med deskriptiv explorativ design som Àr en del av ett större projekt som genomförts vid tvÄ neonatalavdelningar i Sverige. En vecka efter barnets utskrivning frÄn neonatalavdelningen samt vid tvÄ mÄnaders korrigerad Älder fick barnets mamma och pappa varsin enkÀt, innehÄllande bland annat en förÀldra-attitydskala, hemskickad. Insamlade data matades in i Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) och redovisades med deskriptiv (md; median och range; minimum och maximum) och jÀmförande statistik (Chi-2-test och Mann-Whitney U-test). Resultat: En enda signifikant skillnad kunde ses mellan de tvÄ neonatalavdelningarna och det gÀllde förÀldrarnas upplevelse att barnet tyckte om kontakt frÄn dem i form av deras doft.

I föreliggande C-uppsats behandlar vi Àmnet sociala band och dess beskaffenhet i en verksamhet i södra Sverige. Vi undersöker Àven huruvida dessa band Àr en pÄverkande faktor för emotionell energi och hur detta i sin tur pÄverkar motivationen i arbetet. Intresset har ocksÄ varit att titta pÄ om det existerar en skillnad i dessa processer, beroende pÄ om respondenterna i verksamheten befinner sig i nÀra anslutning till varandra eller ej. Dessa frÄgor har vi undersökt genom kvalitativ metod samt hermeneutisk ansats, vilket innebÀr att vi inte Àr ute efter absolut sanning eller fakta utan det vi kommer fram till Àr en tolkning av respondenternas egna upplevelser. Materialinsamlingen har skett genom nio semistrukturerade intervjuer och sedan analyserats utifrÄn fyra teorier ? Johan Asplunds teori om social responsivitet och asocial responslöshet, Thomas J.

VÄrt syfte med denna kvalitativa studie var att granska hur pedagoger bemöter pojkar och flickor, hur medvetna de var i sitt bemötande och se om det fanns nÄgon skillnad i deras medvetenhet och hur de agerade i praktiken. Metoderna som anvÀndes för att fÄ fram empiri var observationer och intervjuer som sedan har jÀmförts med varandra. Undersökningarna har skett pÄ tvÄ olika förskolor, dÀr vi har besökt en avdelning pÄ varje förskola. PÄ dessa tvÄ avdelningar var barnen i Äldrarna 3-5 Är. Det var sex pedagoger som medverkade i studien.PÄ den första förskolan fanns det lite större skillnader i bemötandet.

Det finns lite forskning kring metoder och arbete med par sÄvÀl internationellt som i Sverige.Syftet med denna studie har varit att undersöka om tillÀgg av upplevelsebaserade övningarmed fokus pÄ defusion bidrar till ytterligare ökning av den relationella tillfredsstÀllelsenjÀmfört med traditionell familjerÄdgivning. Defusion Àr en av processerna i Acceptance andCommitment Therapy. Studien har bestÄtt av en undersökningsgrupp (n=16, 8 par) somerhÄllit en work-shop med upplevelsebaserade övningar med fokus pÄ defusion samt enkontrollgrupp (n=16, 8 par). Vi valde att undersöka följande: Finns det en skillnad i utfall vadgÀller relationell tillfredsstÀllelse mellan grupperna efter tre sessioner? Finns det en skillnadmellan grupperna vad gÀller utfall efter tre sessioner vad gÀller: anpassningsförmÄga rörandeomrÄdena enighet, sammanhÄllning, tillfredsstÀllelse samt kÀnslouttryck, frekvens avvalideringsbeteenden samt grad av kognitiv sammanblandning och upplevelsebaseratundvikande.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

Syftet med vĂ„r studie Ă€r att genomföra observationer för att kvalitativt undersöka vilka strategier, bĂ„de tillvĂ€gagĂ„ngsmĂ€ssiga strategier samt matematiska strategier, elever anvĂ€nder sig av vid matematiska problemlösningsuppgifter med olika kontexter. I vĂ„rt fall ligger kontextens skillnad i om uppgiften Ă€r verklighetsnĂ€ra eller inte. Tidigare forskning visar bland annat att elever lĂ€ttare anvĂ€nder sig av sina erfarenheter om uppgiften Ă€r verklighetsnĂ€ra. NĂ€r det gĂ€ller matematiska strategier visar forskare pĂ„ vikten av att elever kan se likheter och skillnader till uppgifter som eleven stött pĂ„ tidigare. Även det positiva med interaktion belyses av forskare.

Syftet med denna studie att undersöka hur samarbetet mellan klasslÀraren och specialpedagogen/speciallÀraren upplevs av lÀrarna sjÀlva och vilka förÀndringar de skulle vilja se i samarbetet. Studien belyser hur stödundervisningen Àr organiserad pÄ tvÄ skolor och hur pedagogerna upplever att organisationen av specialundersvisningen pÄverkar eleverna. FrÄgestÀllningarna Àr: Hur upplever pedagoger och specialpedagoger/speciallÀrare sitt samarbete pÄ skolorna? Hur organiseras specialundervisningen? Hur pÄverkar organiseringen av specialundervisningen och pedagogernas samarbete eleverna enligt pedagogerna? Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med pedagoger pÄ tvÄ olika skolor. PÄ skola A intervjuades en speciallÀrare och en klasslÀrare och pÄ skola E intervjuades en specialpedagog och tvÄ klasslÀrare. Samarbetet pÄ dessa skolor upplever pedagogerna som bra, öppet och viktigt, men det rÄder en tidsbrist för givande samarbete.

Stroke Àr ett tillstÄnd som intrÀffar snabbt och oförberett, med konsekvenser som pÄverkar hela individens liv. Syftet med den-na litteraturstudie var att beskriva personers upplevelse av livet efter stroke. Tjugo vetenskapliga artiklar analyserades enligt kvalitativ manifest innehÄllsanalys. Deltagarna i studierna var 33-93 Är. Analysen resulterade i fyra kategorier: att det Àr om-tumlande, man förÀndras och klarar inte allt som förut: att kÀnna sig hjÀlplös, ensam och beroende av andra: att försöka dölja sina funktionsnedsÀttningar: att hitta strategier för att klara det dagli-ga livet.

PÄ dagens marknad rÄder hÄrd konkurrens om konsumenterna. För att företag ska lyckas med att vinna marknadsdelar och tillfredstÀlla oss med rÀtta produkter och image, gÀller det att gÄ pÄ djupet och undersöka oss konsumenter och varför vi egentligen shoppar. NivÄn av njutning och tillfredstÀllelse vid shopping skiljer sig Ät mellan konsumenter. Den shopping som inte Àr nödvÀndig för att vi ska kunna fungera i vardagen, som anvÀnds för att öka livskvalité och njutning, kallas hedonic shopping. Vid den hedonistiska aspekten av shopping blir konsumenten motiverad av den emotionella och underhÄllande dimensionen associerat med inköpen. Den utilitariana shopparen, Ä andra sidan, handlar varor mÄlmedvetet och effektivt och pÄverkas dÀrmed inte av den underhÄllande delen pÄ samma sÀtt (Babin, Darden & Griffin, 1994). För att kunna kategorisera och djupare förstÄ den hedonistiska aspekten av shopping har sex kategorier utvecklats: adventure shopping, social shopping, gratification shopping, idea shopping, role shopping och value shopping.

UpphovsrÀtt i en digital miljö Àr ett dynamiskt och stÀndigt förÀnderligt rÀttsomrÄde som stÀller höga krav pÄ den gÀllande rÀttens flexibilitet. Ny teknik krÀver nya angreppssÀtt för att skydda upphovsrÀttshavare pÄ Internet. I denna uppsats belyser vi hur det svenska rÀttssystemet anpassas för att bekÀmpa problemen med illegal fildelning, genom att studera gÀllande rÀtt och analysera hur den tillÀmpas av Sveriges domstolar. Vi har under arbetets gÄng kunnat se att domstolarnas huvudsakliga angreppssÀtt Àr att tillÀmpa medverkansansvarsbestÀmmelsen i BrB och utdöma ansvar för medhjÀlp till huvudbrottet i URL. Bland annat analyserar vi det i media mycket uppmÀrksammade mÄlet om The Pirate Bay (TPB).