Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

Ek, Gertrud (2010). Vad gör vi nÀr elever inte nÄr mÄlen i lÀsning och skrivning? - Rektorers kunskap om och strategier för att begrÀnsa lÀs- och skrivsvÄrigheter. Skolutveckling och ledarskap, Utbildningsvetenskap, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med mitt sjÀlvstÀndiga arbete var att undersöka vilken förstÄelse och vilka strategier rektorer har för att begrÀnsa lÀs- och skrivsvÄrigheter sÄ att alla barn kan lÀsa och skriva efter sitt första skolÄr.

I Tyskland Àr det skillnad pÄ vÀst och öst. I vÀst tjÀnar mÀnniskorna mer pengar och i öst har de svÄrare att fÄ arbeten. Det finns ocksÄ en tydlig skillnad pÄ mÀnniskors sÀtt att se tillbaka pÄ Berlinmuren och det forna landet DDR. I vÀst Àr gemene man oerhört negativt instÀlld till DDR - i öst Àr det vÀldigt annorlunda. DÀr ser mÄnga positivt pÄ den diktatur som förknippas med Stasi, grÀnsvakter och tomma mathyllor.Under vÄren har jag bott i den östtyska staden Leipzig.

I denna uppsats studeras stadstrÀds pÄverkan pÄ solstrÄlning i urban miljö. Idag tÀcks den största andelen yta i staden av hÄrdgjort material, mÄnga av dem mörka som exempelvis asfalt eller mörkt tegel. Till skillnad frÄn vegetation har det hÄrdgjorda materialet en större förmÄga att absorbera och lagra den vÀrme som via solens instrÄlning nÄr jordskorpan under dagen. VÀrme eller kyla som lagras i en tÀt stad med höga byggnader kan behÄlla temperaturen lÀnge. Orsaken till detta Àr att det skapas ett temperaturutbyte mellan materialen i staden sÄ att byggnaderna antingen vÀrms upp eller kyls ned ytterligare.

Syfte: Syftet med denna undersökning var att mÀta ackommodationsamplitud i Nicaragua och Sverige för att se om det Àr nÄgon signifikant skillnad mellan lÀnderna i Äldersgrupperna mellan 8 Är och 40 Är. VÀrdena som togs fram jÀmfördes sedan med publicerad litteratur för att undersöka hur denna studies vÀrde skiljer sig frÄn dessa, samt vilken av de tidigare studierna som var mest lik denna studies framtagna vÀrde pÄ ackommodationsamplitud i förhÄllande till Äldern.Metod: MÀtningarna skedde pÄ 113 personer i Nicaragua och 113 personer i Sverige. För att vara med i denna studie krÀvdes det att försökspersonerna översteg 8 Är och understeg 40 Är. MÀtningarna genomfördes med push-up metoden med hjÀlp av en mÀtsticka med figuroptotyp i form av en fÄgel.Resultat: Av de mÀtningar som genomfördes blev genomsnittet av ackommodationsamplitud 10,3 D (strandard avvikelse ±9,7 D) i Nicaragua och 11,5 D (standard avvikelse ±6,5 D) i Sverige. Ingen signifikant skillnad finns mellan lÀnderna, det vill sÀga land (Nicaragua eller Sverige) har ingen pÄverkan pÄ ackommodations amplitud enligt denna studie.

Muntligt berÀttande fÄr en alltmer uppmÀrksammad roll inom det pedagogiska fÀltet. Dettaarbete syftar till att belysa den skillnad som enligt facklitteraturen finns mellan muntligtberÀttande och höglÀsning samt lyfta fram pedagogiska vinster med respektive metod medfokus pÄ muntligt berÀttande. Syftet Àr ocksÄ att undersöka om och hur elever uppfattarskillnad mellan muntligt berÀttande och höglÀsning. TvÄ frÄgestÀllningar förtydligar syftet:Finns det nÄgon skillnad i hur elever uppfattar och kommer ihÄg innehÄllet i en berÀttelse defÄtt muntligt berÀttad respektive upplÀst? Finns det nÄgon skillnad i elevers inlevelse i enberÀttelse de fÄtt muntligt berÀttad respektive upplÀst? Arbetet omfattar litteraturstudie ochfÀltundersökning.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

Denna uppsats behandlar etniska relationer ur ett könsperspektiv i Norra Irak eller irakiska Kurdistans tvÄ stÀder: Erbil och Kirkuk . Syftet Àr att studera mÀns och kvinnors etniska relationer i stÀderna Erbil och Kirkuk. Uppsatsens huvudfrÄgestÀllning Àr hur ser kvinnors respektive mÀns interetniska relationer ut, finns det nÄgon skillnad mellan mÀns och kvinnors etniska relationer, vad som kan pÄverka deras interetniska relationer? Undersökningens teoretiska bakgrund Àr nÀtverksteorier, teorierna om socialt kapital och kontakthypotesen som betonar kontakter, relationer och dess effekt pÄ etniska relationer, dessa med fokus pÄ könsperspektiv. I ljuset av dessa teorier studerar jag mÀns respektive kvinnors etniska relationer utifrÄn fyra dimensioner: integration/interaktion, tillit, bland Àktenskap, samt kvalitén av kontakter.

Syftet med denna C-uppsats Àr att genom Pincus och Minahans resursinriktade systemteori undersöka innebörden av hur samhÀlleliga system tillgodoser hjÀlpbehov för klienter som uppbÀr försörjningsstöd under lÄng tid. MÄlet Àr att skapa en strukturerad bild av vad som Àr bidragande faktorer till lÄngvarigt beroende av försörjningsstöd samt hur samhÀlleliga system arbetar med insatser gÀllande dessa faktorer.FrÄgestÀllningarna Àr följande:Vilka hjÀlpbehov framtrÀder genom journalerna för undersökningsgruppen?Hur adresseras dessa av samhÀlleliga system och vilka slutsatser kan man dra av detta?Resultatet visar att hjÀlpbehoven som tillgodoses Àr av olika karaktÀr och att det samhÀlleliga resurssystemet ibland ersÀtter formella och informella resurssystem nÀr dessa inte Àr vÀlfungerande. Slutsatsen visar att samhÀlleliga system kan motarbeta varandra och att detta dÄ blir till men för den enskilde.Slutsatsen visar ocksÄ att preventivt arbete för att förhindra att lÄngvarigt beroende av försörjningsstöd uppstÄr Àr viktigt..

Ett av de omrÄden dÀr utvecklingen idag gÄr som snabbast Àr IT och de senaste Ären har det varit mobilapplikationsutveckling som dominerat. Allt fler skaffar smarta mobiler och antalet applikationer (appar) till dessa ökar konstant. Med en internetuppkoppling finns det idag ytterst fÄ begrÀnsningar för vad du kan göra med en smartphone. I takt med att antalet internetuppkopplade enheter eskalerar, ökar ocksÄ antalet illasinnade individer vilka ser Internet som sin frÀmsta inkomstkÀlla.I den hÀr kandidatuppsatsen intervjuades företagsrepresentanter angÄende hur företagen tÀnker kring implementationen av sÀkerhet vid utveckling av mobilapplikationer. Studien bygger pÄ en empirisk sÄvÀl som en teoretisk del.Det som framkommit under arbetet med uppsatsen Àr bland annat att företagen Àr vÀl medvetna om sÀkerhetsriskerna.

Detta examensarbete gjordes för att fÄ en inblick i en överstyrmans arbete. MÄlet med examensarbetet var att fÄ en inblick i en överstyrmans arbetsuppgifter och i hans arbetssituation i förhÄllande till lagen om vilotid för sjömÀn. Examensarbetet genomfördes med överstyrmÀn frÄn de tre tankrederierna Broström, Donsötank och TÀrntank. DÀr kontakt först togs med respektive landkontor för godkÀnnande. DÀrefter kontaktades överstyrmÀn och telefonintervjuer genomfördes under mars mÄnad.

Mitt examensarbete handlar om leken i förskolans utomhusmiljö. Syftet Àr att undersöka vad som karaktÀriserar förskolans utomhusmiljö, samt hur barnens lek gestaltas. Undersökningen bygger pÄ en komparativ studie, dÀr jag jÀmfört tvÄ förskolor. Genom att anvÀnda mig av observationer med hjÀlp av videokamera har jag studerat hur utomhusmiljöerna ser ut och hur de anvÀnds i barnens lek. Resultatet visade att trots skillnad i miljöer och förutsÀttningar hos förskolorna, var det inte sÄ tydlig skillnad mellan lekarna.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur vÀl gymnasieelevers kunskaper i Àmnet geografi överrensstÀmmer med vad kursplanen sÀger. Vidare var vÄrt syfte att utföra en jÀmförande analys mellan friskolor och kommunala skolor för att se om elevernas geografikunskaper skiljer sig Ät beroende pÄ elevens val av skolform. Fyra skolor deltog i vÄr empiriska undersökning, tvÄ friskolor och tvÄ kommunala skolor. GeografilÀrarna för respektive skola blev intervjuade och eleverna fick besvara ett sammansatt kunskapsprov baserat pÄ skolverkets kursplan för Geografi A. Resultatet visade pÄ att geografikunskaperna hos gymnasieeleverna var goda men att de skiljde sig Ät beroende pÄ var eleven studerade..

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.