Syftet med studien var att undersöka mÀnniskors motivation till deltagande inom lagidrott, vilken motivationsreglering som pÄverkar en idrottare till deltagande inom idrott samt hur uppfattat sjÀlvbestÀmmande stöd frÄn trÀnaren pÄverkar motivationsreglering, beroende pÄ kön och spelarposition. Undersökningsdeltagarna var 146 idrottare, 59 kvinnor och 87 mÀn, som var medlemmar i olika idrottsföreningar. Insamling av data gjordes i form av personlig kontakt med en enkÀt som innehöll mÀtinstrumenten Sport Motivation Scale och Sport Climate Questionnaire. Resultatet visade att det fanns en skillnad mellan könen i yttre reglering. De inre motivations-regleringarna i studien hade positiva korrelationer med yttre motivationsreglering, alltsÄ om den inre motivationen höjs hos en idrottare sÄ blir Àven den yttre motivationen förhöjd.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

Inom rÀttspsykiatrin vÄrdas mÄnga patienter med samsjuklighet missbruk/beroende. Patientgruppen Àr heterogen med komplexa och specifika vÄrdbehov. VÄrdare Àr de som tillbringar mest tid med dessa patienter. Studiens syfte var att beskriva vÄrdares erfarenheter av att vÄrda patienter som lider av allvarlig psykisk störning med samsjuklighet missbruk/beroende, inom rÀttspsykiatrisk vÄrd. Tio sjuksköterskor och tio skötare som arbetade pÄ en rÀttspsykiatrisk regionvÄrdsklinik intervjuades och materialet bearbetades med kvalitativ innehÄllsanalys.

Syfte: Att jÀmföra mÀtvÀrden frÄn tre instrument som anvÀnds för topografiska mÀtningar pÄ tvÄ olika patientgrupper: en med friska ögon och en med corneala tillstÄnd. Instrumenten som anvÀndes var Javal SchiÞtz keratometer, Topcon CA-200 topograf och Bon Sirius Scheimpflugkamera.Material och metod: Tre mÀtningar med respektive topograf och en mÀtning med keratometern utfördes pÄ samtliga 27 patienter som deltog i studien och sammanlagt 54 ögon mÀttes av. MedelÄldern pÄ deltagarna med friska ögon (Grupp 1) var 25 Är (21-44 Är) och pÄ de med corneala tillstÄnd (Grupp 2) var medelÄldern 34,4 Är (22-58 Är). Krökningsradie, styrka och gradtal pÄ de tvÄ huvudmeridianerna mÀttes med keratometern. Vid mÀtning med topograferna noterade vÀrden frÄn Sim-k och för 3, 5 och 7mm; dessa vÀrden jÀmfördes sedan med varandra.

Syfte:Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur ett bolag's sfÀrtillhörighet pÄverkar beslutet om ett VD-byte samt klarlÀgga i vilken utstrÀckning valda faktorer inverkar pÄ samma beslut. Metod:För att undersöka vilka variabler som pÄverkar ett VD-byte, samt i vilken utstrÀckning dessa variabler pÄverkar, anvÀnder vi os's av en multipel regressionsanaly's. DÄ vÄr beroende variabel Àr en dummyvariabel, krÀv's att vi anvÀnder os's av en speciell regressionsmetod, en logit-model. PÄ detta sÀtt kan vi mÀta variablerna's pÄverkan pÄ sannolikheten för ett VD-byte. Empiri:Empirin bestÄr av en sammanstÀllning av vÄra insamlade data för att presentera hur datan Àr fördelad.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka gymnasielÀrares instÀllning till utomhuspedago-gik, samt ta reda pÄ vilka möjligheter och eventuella svÄrigheter de ser med metoden. Vi vill Àven undersöka om det finns nÄgon skillnad mellan biologi, naturkunskap, och geografilÀra-res instÀllning till att anvÀnda sig av utomhuspedagogik. I styrdokumenten finns det starkt stöd för metoden och tidigare forskning lyfter fram de positiva effekterna av utomhuspeda-gogik. Ett subjektivt urval av gymnasielÀrare gjordes, intervjuer genomfördes och analysera-des. Resultaten visar att dessa gymnasielÀrare har en positiv instÀllning till utomhuspedago-gik och att de gÀrna anvÀnder metoden trots att den medför svÄrigheter.

Denna studie undersöker vilken syn aktieÀgare har pÄ den Ärliga bolagsstÀmman. Studien undersöker ocksÄ om det Àr nÄgon skillnad mellan olika Àgargrupper pÄ hur stÀmman anvÀnds. En teoretisk referensram med grunden i agentteorin har byggts upp för att lÀsaren ska fÄ en förstÄelse för de empiriska data som presenteras. Empirin kommer frÄn flera olika utförda studier, som tillsammans skapar en bas för att kunna ge svar pÄ denna studies frÄgor. Resultatet av undersökning visade att trots att vÀldigt fÄ personer gÄr pÄ ÄrsstÀmmor och att flertalet personer ansÄg att den inte fyllde nÄgon funktion sÄ finns det en grupp mÀnniskor som faktiskt anvÀnder stÀmman som ett instrument för att granska och till viss del styra företaget som de har valt att investera sina pengar i.

Denna studie har syftet att undersöka om synen pÄ kunskap och lÀrande hos en nyanlÀnd elev kan se annorlunda ut Àn den som genomsyrar LGR 11. För att genomföra undersökningen har jag anvÀnt mig av semistrukturerade intervjuer, och dÀrefter jÀmfört materialet med tidigare forskning. De frÄgor som har anvÀnts i studien Àr hÀmtat frÄn ett pedagogiskt kartlÀggningsmaterial för nyanlÀnda elever. Personerna som jag intervjuat Àr nyanlÀnda elever frÄn Syrien och Somalia och det har varit bÄde flickor och pojkar i Äldern 13-15 Är. Undersökningen visade att elevernas syn pÄ kunskap och lÀrande sÄg annorlunda ut, jÀmfört med den syn pÄ kunskap och lÀrande som genomsyrar svensk skola och LGR 11.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ finsksprÄkiga elevers instÀllning till att lÀsa svenska som ett obligatoriskt Àmne i skolan. Det har Ànda sedan 30-talet varit diskussioner om svenska som obligatoriskt Àmne för de finsksprÄkiga eleverna Det krÀvs dock inte lÀngre av studenterna att avlÀgga studentskrivning i Àmnet för att fÄ studentexamen. Jag har genom enkÀter och intervjuer tagit reda pÄ elevernas instÀllning och attityd till det svenska sprÄket och hur viktigt de tycker att det Àr att kunna det andra inhemska sprÄket. Studien genomfördes i tvÄ gymnasieklasser och tvÄ högstadieklasser i en tvÄsprÄkig ort i södra Finland. Studien visar att det finns en skillnad i instÀllningen till svenskan beroende pÄ nÀr eleverna börjat lÀsa svenska.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan sociala band och instÀllning till politiskt motiverat vÄld. Hirschis teori menar att starka sociala band gör det mindre troligt att individer begÄr brott. De sociala banden operationaliseras som förÀldraanknytning, Ätagande i studier och arbete, delaktighet i organiserade fritidsaktiviteter samt förtroende för samhÀllet. Feministisk kritik mot Hirschis teori menar att mannen anvÀnds som standard dÄ man skapar en teori baserad pÄ analyser av enbart mÀn som generaliseras till hela befolkningen. FrÄgestÀllningarna som besvaras i uppsatsen Àr om det finns samband mellan de sociala banden och instÀllning till politiskt motiverat vÄld, om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ Älder och kön samt om det finns skillnad i sambandet mellan sociala band och instÀllning till brott beroende pÄ om det rör sig om traditionella eller politiska brott.Anknytning till förÀldrar samt förtroende för samhÀllet ger en lÀgre grad av positiv instÀllning till politiskt motiverat vÄld vilket stÀmmer överens med tidigare forskning.

Syftet med denna studie Ă€r att fĂ„ en djupare förstĂ„else för fenomenet emotionellt lönearbete och vad fenomenet innebĂ€r för butiksmedarbetare i en organisation som har kundinteraktion bĂ„de face-to-face och via telefon och/eller e-post. Vi ville undersöka butiksmedarbetarnas gemensamma erfarenheter av att upprĂ€tthĂ„lla en fasad utĂ„t mot kunderna. Även en jĂ€mförelse av resultatet mellan den fysiska butiken och web-shopen har gjorts. Den teoretiska utgĂ„ngspunkten influerades av den tidigare forskningen som finns och grundas i Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv och Arlie Hochschilds teori om emotionellt lönearbete. Resultatet bygger pĂ„ sex djupgĂ„ende semistrukturerade intervjuer ur ett fenomenologiskt perspektiv.

Kreditgivning till företag Àr en stor del av bankers verksamhet och utlÄningen till företag uppgick Är 2010 till nÀrmare 1063 miljarder kronor. Denna utlÄning Àr en viktig finansieringskÀlla för företagen men en viktig förutsÀttning Àr att företagen i gengÀld kan uppvisa en god ÄterbetalningsförmÄga. Varje företags kreditansökan Àr individuell och kreditbedömningarna har efter finanskrisen blivit effektiviserade och kreditgivningsprocessen har stramats Ät.I dagslÀget finns det mÄnga regionala skillnader mellan UmeÄ och VÀsterbottens lÀns inland, exempelvis vad gÀller befolkningstillvÀxten och prisutvecklingen pÄ fastigheter. Trots detta finns det i dagslÀget ingen tidigare forskning som visar ifall det finns nÄgra skillnader i hur kreditgivningsprocessen gÄr till i större och mindre stÀder. Det Àr dÀrför detta kunskapsgap som vi med denna studie undersökt, det vill sÀga om det finns nÄgon skillnad i kreditgivningsprocessen och kreditbedömningen av företag i UmeÄ jÀmfört med i VÀsterbottens lÀns inland.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur gymnasieelever kan bli mer motiverade i historieÀmnet. Jag har valt att redovisa skillnaden mellan killar och tjejers motivation till historieÀmnet, framförallt för att se om det finns nÄgon skillnad och i sÄ fall vad den/de Àr. Undersökningen genomfördes genom en enkÀt pÄ en gymnasieskola i Lunds kommun, dÀr 55 elever valde att delta. Resultatet visar bl.a. att lÀrarens undervisningssÀtt, flexibilitet samt sÀtt att vara har en stor betydelse för elevernas motivation.

I dagens informationssamhÀlle har fokuseringen pÄ livslÄngt lÀrande och kontinuerlig kompetensutveckling blivit en viktig frÄga. E-learning kan vara en teknik som fÄr en avgörande roll för bÄde individers och organisationers utveckling framöver. E-learning kan definieras som ett koncept för att distribuera utbildning och lÀrande via Internet eller ett lokalt nÀtverk. En e-learningapplikation kan ses som en relativt ny typ av informationssystem vars syfte Àr att öka anvÀndarens kunskaper inom ett aktuellt omrÄde. Denna rapport undersöker huruvida det finns nÄgon skillnad mellan att utveckla ett traditionellt informationssystem och en webbaserad e-learningapplikation.