Denna uppsats handlar om hur lÀrare ser pÄ elevinflytande i undervisningen. Uppsatsen fokuserar pÄ lÀrarnas upplevelser och inte pÄ faktiskt genomförda klassrumsobservationer. Studien genomfördes med ett kvalitativt syfte genom att ett antal lÀrare pÄ en högstadieskola i VÀsterÄs fick svara pÄ frÄgor via en utskickad enkÀt.  Resultatet visar frÀmst tvÄ saker som Àr vÀsentliga att redovisa: Att lÀrare tenderar att rikta fokus pÄ problematiken med att implementera elevinflytande i undervisningen nÀstan uteslutande pÄ de enskilda eleverna. Samt att kunskap om styrdokumenten och avsaknaden av en gemensam handlingsplan för denna implementering saknas.

Dagens lÀrare kommer med största sannolikhet stöta pÄ elever med olika svÄrigheter, blandannat ADHD. FörstÄelse och en ökad kompetens Àr viktigt för att inkludera och anpassaundervisningen för alla. Forskning kring flickor med ADHD Àr enligt Nadeau, Littman ochQuinn (1999) bristfÀllig och pojkar fÄr mer uppmÀrksamhet Àn flickor.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur flickor med ADHD har upplevt skolsituationenoch undervisningen i Idrott och hÀlsa i grundskolan, samt hur de mÄdde i skolan. För attbesvara syftet intervjuades fyra flickor med ADHD i Äldrarna 14- 20. Resultatdelen deladesin i kategorier efter vÄr problemformulering, dÀr flickornas uttalande sammanfattades iunderrubriker.

Det hÀr arbetet undersöker anvÀndandet av informationsteknik sÄ som datorer, internet och digitala lÀrresurser i skolors undervisning, med fokus pÄ grundskolor som har ?en till en?-projekt. Ett ?en till en?-projekt innebÀr att varje elev fÄr tillgÄng till en egen dator. Arbetet försöker besvara frÄgan om hur det Àr att arbeta pÄ en skola med ett "en till en"-projekt och hur IT pÄverkar undervisningen dÀr. Svaren pÄ denna frÄgestÀllning fÄs genom ett antal intervjuer med grundskollÀrare som arbetar i ?en till en?-projekt.

Syftet med denna uppsats Àr att bidra med ökade kunskaper om och bÀttre förstÄ hur fyra lÀrare anvÀnder och förhÄller sig till digitala verktyg och digital teknik i undervisningen i svenska för senare Är. Studien har en hermeneutisk fenomenologisk ansats och baseras pÄ semistrukturerade kvalitativa intervjuer med informanter som har olika Àmneskombinationer. Informanterna i studien har en jÀmn könsfördelning, Àr av olika Äldrar och har varierande antal tjÀnsteÄr. Tematiseringsarbete som mynnade ut i fyra teman kan sÀgas karaktÀrisera lÀrarnas upplevelser av att anvÀnda digitala verktyg och digital teknik i undervisningen. Teman som vÀxte fram och Àven utgör rubriker i resultatavsnittet var den utÄtriktade tekniken, den betydelsefulla direktheten, den kontextförstÀrkande digitala tekniken och den svÄrkontrollerade anvÀndningen.

Syftet med studien Àr att undersöka elevers uppfattning av hur datorer anvÀnds i undervisningen. FrÄgestÀllningen var att se om det finns fördelar, nackdelar och om det finns förÀndringsomrÄden för att anvÀnda datorer i undervisningen DataanvÀndandet ökar i dagens samhÀlle och i de flesta skolor fÄr eleverna en egen elevdator att anvÀnda i undervisningen. Studier visar att dataanvÀndandet behöver vara individanpassad för att bÀttre hjÀlpa den enskilde eleven. I mÄlformuleringar i skolan stÄr det att eleverna ska lÀra sig IT för sitt kommande yrke och för att bÀttre kunna diskutera med sina brukare/patienter. Metoden som har anvÀnts Àr intervjuer.

Syftet med undersökningen Àr att se hur lÀrare anvÀnder sig av skönlitteratur i undervisningen, vad de anser arbetet ger eleverna samt om det finns nÄgra hinder med det skönlitterÀra arbetet. I vÄr forskningsbakgrund tar vi upp olika forskares syn pÄ hur skönlitteratur pÄverkar barns kunskapsutveckling, för- och nackdelar med det skönlitterÀra arbetet samt vad kursplanerna sÀger. Det skönlitterÀra arbetet knyts samman med Vygotskijs och Langers teorier om lÀrande. För att uppnÄ syftet genomfördes intervjuer med nio mellanstadielÀrare pÄ skolor i södra Sverige.Samtliga lÀrare i vÄr undersökning anvÀnde sig av nÄgon form av skönlitteratur i undervisningen och flertalet tycker att det skönlitterÀra arbetet Àr viktigt eftersom det ger eleverna en djupare förstÄelse. Det mest framtrÀdande arbetssÀttet var tematiskt arbete samt att lÀrarna anvÀnde sig av skönlitteraturen som en del i arbetet med lÀs- och ord förstÄelse.

I detta arbete har nÄgra pedagogers syn pÄ ePLUS-skÀrmen granskats. ePLUS-skÀrmen Àr en speciell datorskÀrm som introducerats i skolan och som möjliggör en mer interaktiv datoranvÀndning. I denna undersökning har studerats om skÀrmen anvÀnds i undervisningen, om undervisningen har mÄst omorganiseras pÄ grund av att skÀrmen anvÀnds och huruvida pedagogerna anser att undervisningen blivit bÀttre eller sÀmre.Studien har en kvalitativ ansats och bygger pÄ enkÀter. Undersökningen har utförts i en skola som nyligen investerat i ePLUS-skÀrmar; enkÀten som ligger till grund för studien har delats ut till samtliga pedagoger pÄ skolan.Resultatet visar att samtliga respondenter har en mycket positiv syn pÄ ePLUS-skÀrmen och denna syn har stÀrkts sedan införandet. Vidare upplevs arbetssituationen förenklad och lÀrarna upplever sig kunna arbeta mer effektivt med olika material.

SyfteSyftet med studien Àr att utforska pÄ vilket sÀtt pedagoger inom gymnasieskolan anvÀnder information och kommunikationsteknik, IKT, som verktyg i undervisningen. I studien har jag Àven undersökt hur pedagogernas arbete pÄverkats av de kompetensinsatser de erbjudits.FrÄgestÀllningarHur anvÀnder pedagoger inom de fria och kommunala gymnasieskolorna IKT som verktyg inom undervisningen?Hur har pedagogernas undervisningsarbete med IKT pÄverkats av de kompetensutbildningar de erbjudits?Vad anser respondenterna om vikten av att integrera IKT i undervisningen pÄ gymnasiet?Hur menar pedagogerna att man, inom gymnasieprogrammen, kan utveckla skolans arbete med att integrera IKT i undervisningen?MetodJag inledde mitt arbete med att utföra en pilotintervju. DÀrefter valde jag att anvÀnda mig av en kvalitativ intervjuform med strukturerade frÄgor. Mina data fick jag genom att intervjua en person i ledande position, fem pedagoger inom fristÄende och kommunala gymnasieskolor i VÀstra Götaland.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka hur lÀrare beskriver sitt arbete med att frÀmja elevers matematikinlÀrning samt hur de elever som tappat lusten och intresset för Àmnet kan fÄngas upp. BÄde i rapporter frÄn Skolverket och i forskning som gjorts inom Àmnet tyder mycket pÄ att den frÀmsta faktorn som bidrar till elevernas inlÀrning, lust och intresse Àr hur undervisningen utformas. För att elever ska kunna befÀsta matematiska abstraktioner bör undervisningen, enligt litteraturen, utgÄ frÄn elevers erfarenheter. Vad eleverna har kunskap om sedan tidigare, dÄ det gÀller matematik, Àr en viktig aspekt att ta hÀnsyn till som lÀrare. Viktigt Àr Àven att samtala om matematik, att kommunicera i undervisningen ger eleverna en djupare förstÄelse för symboler och begrepp.För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag tagit del av tidigare forskning och litteratur som berör elevers matematikinlÀrning.

Begreppet historiemedvetande har lÀnge varit en del av Àmnesplanen för historia, men inte förrÀn 2011 preciserades begreppet uttryckligen som centralt för undervisningen. Det Àr ett allomfattande och viktigt perspektiv för att eleverna ska kunna tolka sin omvÀrld, sin historia samt ÄlÀgga perspektiv pÄ framtiden. Men det Àr samtidigt problematiskt eftersom det Àr motsÀgelsefullt och svÄrtolkat. DÀrför Àr syftet med utvecklingsarbetet att utforska olika arbetsmetoder för hur man kan utveckla elevers historiemedvetande och kunskaper genom att anvÀnda film som ett historiedidaktiskt verktyg. Att anvÀnda film med historiskt tema Àr inte heller utan problem, eftersom de aldrig kan Äterge de historiska hÀndelserna exakt som det var.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda vad begreppet hÀlsa innebÀr för lÀrare och elever. Undersökningen vill Àven titta pÄ hur undervisningen i hÀlsa bedrivs och om den stÀmmer överens med det lÀrarna anser sig ge. Slutligen görs en jÀmförelse mellan lÀrarnas syn pÄ undervisning mot hur den förhÄller sig till lÀroplanens riktlinjer. För att svara pÄ det fick elever besvara en enkÀt och lÀrare fick vara med pÄ en intervju. EnkÀterna och intervjuerna bestod av frÄgor som berörde hÀlsa ifrÄn vad lÀroplanen framför om hÀlsa och kunskap i Idrott och hÀlsa.

Denna uppsats har kommit till för att belysa hur laborativa metoder kan pÄverka taluppfattningen hos elever i Ärskurs sju till nio och hur det skulle gÄ att effektivisera undervisningen kring detta. I undersökningen har det gjorts tester pÄ elever i Ärskurs sju till nio med en utvald laboration kring taluppfattning. Eleverna har fÄtt svara pÄ enkÀter före och efter laborationerna som har försökt belysa bÄde elevernas kunskapsnivÄ och elevernas syn pÄ taluppfattning i stort. Utvalda elever har intervjuats om sina erfarenheter och lÀrare har intervjuats. Dessutom har parallellt undersöks ifall det kan finnas fog för att skilja pÄ undervisningen mellan flickor och pojkar samt hur undervisande lÀrare diagnostiserar elever i Ärskurs sju.

Begreppet historiemedvetande har lÀnge varit en del av Àmnesplanen för historia, men inte förrÀn 2011 preciserades begreppet uttryckligen som centralt för undervisningen. Det Àr ett allomfattande och viktigt perspektiv för att eleverna ska kunna tolka sin omvÀrld, sin historia samt ÄlÀgga perspektiv pÄ framtiden. Men det Àr samtidigt problematiskt eftersom det Àr motsÀgelsefullt och svÄrtolkat. DÀrför Àr syftet med utvecklingsarbetet att utforska olika arbetsmetoder för hur man kan utveckla elevers historiemedvetande och kunskaper genom att anvÀnda film som ett historiedidaktiskt verktyg. Att anvÀnda film med historiskt tema Àr inte heller utan problem, eftersom de aldrig kan Äterge de historiska hÀndelserna exakt som det var.

En förutsÀttning för att elever ska kunna tillÀgna sig kunskap Àr att de förstÄr det som lÀrarna sÀger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fÄtt delge sina uppfattningar om sina lÀrares sÀtt att tala i undervisningen genom att besvara en enkÀt. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningssprÄket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lÀrares sprÄk och om lÀrarnas undervisningssprÄk pÄverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt Àr positiva till lÀrares sÀtt att tala, men att mÄnga av dem inte alltid förstÄr vad lÀrarna sÀger. Eleverna ger dÀrmed uttryck för att vara beroende av lÀrarnas undervisningssprÄk och menar att det pÄverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutÀndan ocksÄ deras inlÀrning. .

Detta arbete Àr resultatet av en undersökning pÄ en grundskola och en gymnasieskola som anvÀnder Àmnesövergripande och tvÀrvetenskap som metod för undervisningen. Syftet med studien Àr att jÀmföra initiativtagares, lÀrares och elevers Äsikter angÄende arbetssÀttet och att dessutom jÀmföra de tvÄ skolorna. Rapporten redovisar hur implementering och införande av undervisningen gÄtt till och hur den Àr organiserad. Vidare redogörs informanternas syn pÄ för och nackdelar med undervisningsmetoden, deras kunskapssyn och eventuella förslag till förÀndringar..