Svenskämnet och de digitala verktygen
Hur använder svensklärare för senare år digital teknik i undervisningen?
Syftet med denna uppsats är att bidra med ökade kunskaper om och bättre förstå hur fyra lärare använder och förhåller sig till digitala verktyg och digital teknik i undervisningen i svenska för senare år. Studien har en hermeneutisk fenomenologisk ansats och baseras på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med informanter som har olika ämneskombinationer. Informanterna i studien har en jämn könsfördelning, är av olika åldrar och har varierande antal tjänsteår. Tematiseringsarbete som mynnade ut i fyra teman kan sägas karaktärisera lärarnas upplevelser av att använda digitala verktyg och digital teknik i undervisningen. Teman som växte fram och även utgör rubriker i resultatavsnittet var den utåtriktade tekniken, den betydelsefulla direktheten, den kontextförstärkande digitala tekniken och den svårkontrollerade användningen. Resultatet i uppsatsen visade att svensklärarna överlag var positiva till att använda digital teknik och digitala verktyg i undervisningen. Samtliga lärare påtalade att användningen av verktygen bidrar till en direkthet och att användningen har gett dem möjlighet att bättre sätta sig in i och utgå från elevers livsvärld i undervisningen. Emellertid finns det utmaningar med digital teknik och digitala verktyg. Några av de största utmaningarna upplevde informanterna vara datorbristen, tekniska svårigheter, informationssökning på Internet och det digitala fusket. Slutsatsen som följer är att om än lärare ser utmaningar med användningen av digital teknik och digitala verktyg i undervisningen anser de samtidigt att tekniken inte går att välja bort. Dagens samhälle kräver att man kan hantera tekniken och verktygen och det ingår i skolans och lärarens uppdrag att förmedla denna kunskap till elever.Nyckelord: digital teknik, digitala verktyg, entusiasm, informationssökning, meningsskapande, svenskämnet, välvilja.