Syftet med detta examensarbete har varit att förstÄ hur pedagoger arbetar sprÄkutvecklande. I anledning dÀrav har jag studerat undervisningen i tvÄ olika förberedelseklasser. Syftet har ocksÄ varit att undersöka hur eleverna bedöms i sin sprÄkutveckling och vem som gör denna vÀrdering. Datainsamlingsmetoden jag har anvÀnt mig av i mitt examensarbete Àr kvalitativ i form av intervjuer och observationer. Resultatet visar att de sex pedagogerna som jag har intervjuat genomför undervisningen pÄ ett likartat sÀtt, men styrs i sitt val av helt olika grunder för att eleverna som har annat modersmÄl Àn svenska ska fÄ bÀsta sprÄkutvecklande inlÀrning..

Studier har visat att elever har ett lÄgt intresse för skolans naturvetenskap. Flera internationella tester och insatser har gjorts, men intresset har inte ökat. Det verkar istÀllet som att intresset minskat de senaste Ären. Naturvetenskaplig kunskap Àr viktig bÄde för att eleverna ska förberedas för ett liv i ett demokratiskt samhÀlle dÀr de ska ta stÀllning till olika samhÀlliga problem och för att naturvetenskapen spelar en viktig roll i samhÀllets utveckling. Syftet med detta examensarbete, vilket Àr en litteraturöversikt, Àr att ta reda pÄ om elever har lÄgt intresse för naturvetenskap i skolan och i sÄ fall varför. Vidare Àr syftet att ta reda pÄ vilka förÀndringar av undervisningen som bör göras för att elevernas intresse ska öka.

Syftet med denna uppsats var att fÄ en uppfattning om hur idrottslÀrare för Ärskurserna 7 till 9 definierar begreppet motivation och vilken betydelse de anser att motivationen har för att uppnÄ undervisningens mÄl, samt hur de arbetar för att göra eleverna aktiva i undervisningen. Som en del av detta ville jag ocksÄ skildra ledarskapets betydelse för motivation. En kvalitativ intervju anvÀndes som metod. Resultatet visar att relationens betydelse Àr viktig i motivationsarbetet.  Dessutom framkommer kommunikativa mellanmÀnskliga aspekter emellan idrottslÀrare och elever som sker utanför Àmnet Idrott och HÀlsa som betydelsefulla..

Studien undersöker lÀromedlen PM och Livsviktigt, som anvÀnds i religionskunskap och i social och emotionell trÀning (SET). Och fokuserar pÄ hur dessa belyser existentiella frÄgor i jÀmförelse med de riktlinjer som LÀroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, (Lgr 11)[1] tar upp. Syftet Àr att se hur dessa lÀromedel svarar mot Lgr 11 och om lÀromedlen tar upp de omrÄden som Lgr 11 sÀger ska ingÄ i undervisningen. För att nÄ information om detta genomfördes en innehÄllsanalys av lÀromedlen som anvÀnds i religionskunskap och SET undervisningen. LÀromedlen jÀmfördes med Lgr 11, för att se om dessa belyser samma omrÄden som styrdokumentet.

Skolverket (2005) menar att den svenska skolan behöver en gemensam mÄlsÀttning dÄ det gÀller arbetet med inflytande i skolan. Forskare i Àmnet Àr eniga om elevinflytandets goda verkningar, men skiljer sig i uppfattning om vilka förutsÀttningar som krÀvs, hur omfattande arbetet med elevinflytande i skolan bör vara och hur det kan utformas. SkolÀmnet hem- och konsumentkunskap bygger pÄ fyra perspektiv som skall genomsyra undervisningen. Syftet med Àmnet hem- och konsumentkunskap Àr att skapa erfarenheter inom fyra kunskapsomrÄden nÀmligen social gemenskap, mat och mÄltider, boende samt konsumentekonomi. Skolans styrdokument Àr tydliga med att elevinflytande skall vara ett inslag i skolan.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vad lÀrare och pedagoger anser om effekterna av media, IT och IKT i undervisningen. FrÀmjar eller hÀmmar det elevernas kunskapsinhÀmtande och vilken pÄverkan har den tekniska tillgÄngen pÄ elevernas skriftsprÄk, det vill sÀga hur mycket pÄverkas eleverna av det sprÄk som förekommer i andra informella kontexter sÄ som textmeddelande (sms) via telefonen, bruket av chattsprÄk samt de bloggsidor som de regelbundet besöker. Den variant av tillvÀgagÄngssÀtt jag har valt att grunda undersökningen pÄ Àr av kvantitativ form. PÄverkas elevernas skriftsprÄk nÄgot av den IT som förekommer i undervisningen idag och Ät vilket hÄll i sÄ fall? Som en parallell sÄ pekar tidigare undersökningar pÄ att eleverna vidgar sprÄket med hjÀlp av den teknologi som gÄr att tillgÄ i dagens undervisning.

I denna uppsats har jag undersökt vilka utbildningsmedier som anvĂ€nds pĂ„ nĂ„gra skolori utvalda kommuner i Dalarnas lĂ€n: Älvdalen, Orsa, Mora och Falun, samt vilkenpĂ„verkan dessa medier kan ha pĂ„ elevernas inlĂ€rning. Uppsatsens övergripande syfte Ă€ratt bidra med kunskap om hur utbildningsmedier kan anvĂ€ndas i undervisningen igrundskolan samt hur elevers lĂ€rande kan pĂ„verkas av medier med audiovisuellinformation. Denna uppsats har följande forskningsfrĂ„gor: Hur vanligt Ă€r det att olikautbildningsmedier anvĂ€nds i undervisningen och vilka typer av medier Ă€r vanligast?Vilken effekt kan utbildningsmedier ha pĂ„ elevernas inlĂ€rningsförmĂ„ga? Och hur kanmediepedagogik vara ett redskap i undervisningen? Uppsatsens frĂ„gestĂ€llningarbesvaras genom kvantitativa metoder i form av en enkĂ€t och ett experiment.EnkĂ€tundersökningen visa att medier ofta anvĂ€nds som komplettering till undervisningpĂ„ dessa utvalda skolor och de medier som anvĂ€nds mest Ă€r video/film, bild/foto ochinternet. Experimentets resultat tyder pĂ„ att det finns elever som troligtvis lĂ€r sig bĂ€ttregenom att anvĂ€nda medier.

Mitt examensarbete handlar om elevinflytande inom matematik och naturorienterande undervisning. Enligt skolans lÀroplaner och styrdokument Àr elevinflytande en viktig del i undervisningen. Jag undersöker elevers möjlighet till inflytande i undervisningen och skolmiljön. Jag undersöker Àven lÀrarnas tankar om elevinflytande i undervisningen och vilka svÄrigheter respektive möjligheter det finns i arbetet kring elevinflytande. Jag utför kvalitativa intervjuer med lÀrare och elever pÄ grundskolan om elevinflytande. DÀrefter analyserar jag svaren med hjÀlp av tidigare forskning och litteraturstudier.

Avsikten med denna studie har varit att diskutera möjligheter och fÄ en fördjupad kunskap kring hur gymnasielÀrares förhÄllningssÀtt till det vidgade textbegreppet och bilder som sprÄk- och kommunikationsverktyg kan se ut, samt hur deras anvÀndande av, och arbete med, bilder i undervisningen kan gestalta sig. Empiri har samlats in med hjÀlp av ett digitalt frÄgeformulÀr som skickats via e-post till ÀmneslÀrare, dock ej bild- eller medielÀrare, pÄ 22 olika gymnasieskolor i SkÄne lÀn.Som bakgrund till den empiriska undersökningen har relevanta teorier och begrepp, sÄsom det vidgade textbegreppet, bildsemiotik, kommunikation, mediering och estetiska lÀroprocesser, behandlats. Undersökningen behandlar Àven studiens relation och kopplingar till styrdokumenten.Studien visar pÄ en positiv syn hos de medverkande gymnasielÀrarna gentemot bildanvÀndande i undervisningen och pÄ vilka möjligheter och hinder gymnasielÀrarna ser med ett medvetet anvÀndande av bilder i undervisningen. Vi har funnit att ett arbetssÀtt prÀglat av det vidgade textbegreppet skulle kunna bidra till en undervisning dÀr eleverna har en större möjlighet att nÄ de mÄl som Àr uppsatta i lÀro- och kursplanerna, vilket skulle rusta dem för framtiden och det samhÀlls- och arbetsliv de inom kort ska möta och bli aktiva deltagande medlemmar av..

Denna studie syftar till att undersöka hur gymnasielÀrare förhÄller sig till och vÀrderar kanon och intermedialitet, samt hur de implementerar dessa begrepp i undervisningen av litteraturhistoria. Bakgrunden till vÄrt arbete behandlar frÀmst kanon- och intermedialitetsbegreppens historiska utveckling, forskningslÀget definierar sedan dessa utifrÄn ett forskningsperspektiv. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex stycken gymnasielÀrare i en medelstor, vÀstsvensk stad. Vi anvÀnder oss vidare av en hermeneutisk ansats för att redogöra för och analysera undersökningens utfall. Resultatet visar att det finns tydliga kopplingar mellan forskningsbakgrunden till vÄrt arbete och utfallet av undersökningen.

Syftet med detta examensarbete Àr att utveckla kunskap om och förstÄelse för Àmnet Idrott och hÀlsa i gymnasiesÀrskolan. Detta görs genom att beskriva vilka former av kunskap som realiseras i undervisningen och hur detta görs. Det faktiska genomförandet jÀmförs med lÀrarnas tolkning av Àmnet och diskuteras i ljuset av omgivande normer, lÀrarnas personliga pÄverkan, Àmnestraditioner och yttre ramar. Materialinsamlingen utfördes pÄ en gymnasiesÀrskola via 13 lektionsobservationer och fem intervjuer med dem som undervisar i Àmnet. Resultaten visar pÄ en verksamhet som domineras av ett integrerat kunskapsideal.

Syftet med undersökningen Àr att studera hur lÀrare i Àmnet historia resonerar kring anvÀndandet av film i undervisningen. Fokus ligger pÄ att undersöka hur lÀrarna anger att de gÄr tillvÀga nÀr de gör sitt filmurval och i vilket syfte de uppger att de visar film. Undersökningen syftar ocksÄ till att ta reda pÄ hur lÀrarna uppger att de bearbetar filmerna tillsammans med eleverna. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av intervjuer av fyra historielÀrare frÄn bÄde grundskolan senare del samt gymnasiet. Undersökningen visar att film kan anvÀndas för olika syften i undervisningen. Resultatet visar att filmurval och bearbetning av film sker pÄ likartade sÀtt.

Syftet med vĂ„rt examensarbete var att undersöka om det gĂ„r att anvĂ€nda ett kommersiellt datorspel, SimCity 4, som lĂ€romedel i undervisningen. Vi ville ta reda pĂ„ vad i spelen som kan locka eleverna att lĂ€ra sig matematik och No, hur eleverna genom att spela SimCity kan fĂ„ ett helhetsperspektiv pĂ„ verkligheten och vilken roll pedagogen kan fĂ„ i elevers datorspelande. I undersökningen ingick 18 elever frĂ„n Ă„r 5 och 6. Eleverna fick i par spela SimCity i 1Âœ timme. DĂ€refter genomförde vi en kvalitativ intervju som tillsammans med observation gav oss det underlag vi behövde för att svara pĂ„ vĂ„ra frĂ„gor.

Skolverket skickade ut ett pressmeddelande som ifrÄgasÀtter kvaliteten inom undervisningen av Àmnet svenska som andrasprÄk i grundskolan. Skolverket ville belysa den koppling som finns mellan modersmÄlsundervisning och goda resultat i svenskundervisning. I den hÀr studien studerades erfarna lÀrares förhÄllnings- och tillvÀgagÄngssÀtt i undervisningen av flersprÄkiga elever. LÀrarna studerades för att ta reda pÄ vad som kÀnnetecknar och stimulerar undervisning av flersprÄkiga elever. I studien anvÀndes kvalitativa intervjuer och observationer i kombination.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur grundskolelÀrarna upplever datorns konsekvenser för undervisningen samt för elevers lÀrande och hÀlsa. VÄr studie Àr av kvalitativ art och som forskningsredskap har vi anvÀnt oss av intervjuer.  Intervjuerna har gjorts med fem lÀrare som arbetar i grundskolor i GÀvleborgs kommuner. LÀrarna har dÄ svarat pÄ frÄgor om hur de arbetar med datorer, datorernas pÄverkansprocesser pÄ lÀrande och hÀlsa och dessutom hur de skulle vilja arbeta med datorer i undervisningen. Studien tar förutom det som syftet avslöjar bland annat upp delar ur ett historiskt perspektiv kring datorerna, datorernas anvÀndningsomrÄden i skolan samt för- och nackdelar med datorerna i skolan.